Bakgrund: MÄlstyrning Àr ett ofta tillÀmpat verktyg i offentlig verksamhet dÀr övergripande mÄl uppstÄr pÄ politisk nivÄ och sedan bryts ner genom en mÄlhierarki för att fungera pÄ respektive nivÄ. MÄlstyrning innebÀr att mÄl sÀtts för en verksamhets delar eller helhet och mÄlens syfte Àr att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. MÄlstyrning krÀver att mÄl kontrolleras och dÀrför behöver mÄlen vara mÀtbara sÄ att en jÀmförelse av planerade och utrÀttade mÄl blir möjlig. MÄlen kan ha olika betydelse och det bör framgÄ om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhÄller sig chefer pÄ olika nivÄer i en offentlig verksamhet till mÄl inom mÄlstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förstÄelse och kunskap om mÄl inom mÄlstyrning dÀr avgrÀnsningen Àr att urskilja hur chefer pÄ olika nivÄer förhÄller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om mÄlstyrning och institutionell teori ligger till grund för vÄr teoretiska referensram.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten Àr sjÀlvklar för mig innebÀr inte att den Àr det för alla. De senaste Ären har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag Àr intresserad av att ta reda pÄ hur det ser ut i vÄra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att Àven se om de yttre förutsÀttningarna har nÄgon positiv eller negativ pÄverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tÀtorten och utanför tÀtort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn pÄ vad fysisk aktivitet Àr och de arbetar pÄ ungefÀr samma sÀtt.

Syftet Àr att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vÄrdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mÄngkulturella verksamheter. I förskolans lÀroplan (Lpfö98/2010) stÄr det att förskolan ska ge vÄrdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat personal och vÄrdnadshavare vad de tycker Àr betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av medvetna öppna frÄgor följt av följdfrÄgor. Resultaten har jÀmförts mellan personal och vÄrdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv pÄ samverkan.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

För att skaffa sig en uppfattning om det framtida servicebehovet av sym- och sugvalsar har antalet valsar som Metso Paper AB tillverkat tagits fram ur en databas. De övriga valstyperna som t.ex. tambourvalsar anses vara konstanta. Ur databasen har specifik information om valsarna tagits fram som t.ex. tillverkningsÄr och valstyp.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga pÄ vilket sÀtt lÀrare i förskoleklass anser att det Àr betydelsefullt att ha kunskap om lÀsinlÀrning i deras verksamhet, samt hur lÀrare arbetar för att frÀmja elevers lÀsinlÀrning. Dessutom Àr syftet med denna studie att undersöka vilka kunskaper och förmÄgor som lÀrare anser Àr betydelsefulla att elever besitter frÄn förskoleklassen inför kommande lÀsinlÀrning i Ärskurs 1. Detta Àr en kvalitativ studie, inom vilken nio förskollÀrare som arbetar i förskoleklass har intervjuats. Tidigare forskning Àr enig om att det Àr betydelsefullt att arbeta lÀsinlÀrningsfrÀmjande redan i förskoleklassens verksamhet. LÀrarna i studien poÀngterar vikten av att besitta kunskap om lÀsutvecklingen för att bland annat kunna stötta och frÀmja denna.

Den svenska vÀrnplikten (1901-2010) var obligatorisk för mÀn men frivillig för kvinnor, som inte tillÀts göra militÀrtjÀnst förrÀn pÄ 1980-talet. Som plikt enbart för mÀn sÀnde vÀrnplikten tydliga signaler om samhÀllets syn pÄ könsskillnader. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra av de fÄ kvinnor som har gjort militÀrtjÀnst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört vÀrnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades Ätta deskriptiva teman: valet attgöra vÀrnplikt, kÀnslan av att sticka ut och stÄ i fokus, relationen till andra vÀrnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tÀtt ihop med mÀn, gruppens betydelse för individen, bemötandet frÄn befÀl och vÀrnpliktiga, samt det hÄrda klimatet och dess betydande pÄverkan pÄ individen. Respondenterna tjÀnstgjorde pÄ mÀnnens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Lufthansa Private Jets verksamhet och marknadsföringsstrategi i Sverige utifrÄn kundsegmentering. Vi avser att undersöka hur Lufthansa Private Jet utifrÄn kundsegmentering kan lokalisera och expandera sin mÄlgrupp i Sverige. VÄr studie har en kvalitativ ansats. Undersökningen Àr en fallstudie som genomförts med hjÀlp av intervjuer med personer med olika anknytning till Lufthansa Private Jets verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ teorier och metoder kring kundsegmentering som vi anser relevanta för syftet med uppsatsen.

Att underskatta betydelsefulla skillnader mellan nÀrliggande lÀnder kan pÄverka företags utlÀndska verksamhet negativt. Genom intervjuer med chefer inom Forex verksamhet i Norden har vi undersökt de sprÄkliga och kulturella skillnaderna mellan de nordiska lÀnderna och hur dessa pÄverkar samarbetet mellan Forex i Sverige och deras nordiska filialer. Enligt studiens resultat finns det betydelsefulla skillnader i sprÄk och kultur mellan de nordiska lÀnderna. Skillnader avseende kultur har pÄvisats vilka pÄverkar samarbetet mellan det svenska huvudkontoret och de nordiska filialerna frÀmst inom beslutsfattande. SprÄk har visat sig utgöra en stor utmaning för Forex och pÄverkar samarbetet i Norden.

Bakgrund:I litteraturen som framhÄlls i bakgrunden stÄr att lÀsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsÀtt Àr att barnet Àr kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lÀra. Pedagogen har en mycket viktig roll för att lÄta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptÀckare. Inom filosofin Àr miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall fÄ upptÀcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling anvÀnds dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgÄr frÄn kvalitativ metod och redskapen som anvÀnts Àr intervju och observation.

Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

Efter att jag har mött pedagoger som Àr verksamma inom förskolor som har kÀnt sig obekvÀma under musikstunder ville jag undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och varför de tror att en del förskollÀrare gÀrna undviker att anvÀnda sig av musik. Jag fick Àven ett intresse för hur musik anvÀnds pÄ förskolor och vad förskollÀrare anser att barn lÀr sig under musikstunder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och om de anvÀnder musik som ett pedagogiskt verktyg för lÀrande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten frÄn beskriver hur förskollÀrarna sjÀlva förhÄller sig till musik och att de tror att sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och intresse pÄverkar de pedagoger som inte kÀnner sig bekvÀma med att leda musikstunder. Resultaten redogör Àven för att förskollÀrarna anvÀnder musik i sin verksamhet och att barnen lÀrde och utvecklade sig pÄ flera olika omrÄden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus lÄg pÄ sprÄkutveckling..

Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.