Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige pÄ 1970-talet. MÄnga hade dÄ en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK Àr en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, frÄn det att damlaget startar sin verksamhet, fram till Är 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens vÀrld.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. VĂ„r erfarenhet sĂ€ger att vissa pedagoger blir stressade av att anvĂ€nda multimedia i verksamheten. De sĂ€ger ofta att utbildningen pĂ„ multimediatekniken Ă€r minimal, samt att multimedia, ska fĂ„r för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter dĂ„ blir Ă„tsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig Ă„lder med digitalkompetens, sĂ„ har det inte hĂ€nt mycket pĂ„ den fronten.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Mitt syfte Àr att ge en bakgrund till att GÄrdtjÀrns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till Är 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jÀmlikhet mellan kvinnor och mÀn som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.De frÄgor jag stÀllt till det material jag kunnat ta del av ÀrHur sÄg livet i SÀttna socken och GÄrdtjÀrns by ut vid sekelskiftet?Hur vÀxte vÀckelsen fram till det att vÀckelsen kom till SÀttna pÄ 1850-talet?Hur vÀxte vÀckelsen fram i SÀttna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och vÀckelserörelsen i SÀttna?Hur bildades GÄrdtjÀrns missionsförsamling och vad kan sÀgas ha legat bakom församlingsbildningen?Vad berÀttar denna historia om kvinnors och mÀns olika roller i vÀckelsen?.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera de bestÀmmelser som reglerar miljöskyddet vid undersökning och bearbetning av uran. TillstÄndsprocessen berör frÀmst tre lagar: minerallagen, miljöbalken och lagen om kÀrnteknisk verksamhet. Genom att studera olika rÀttskÀllor, lag, förarbeten, praxis och doktrin har vi kartlagt det miljörÀttsliga systemet av bestÀmmelser. Teoridelen inleder med att kartlÀgga det rÀttsliga systemet i sin helhet, dÀrefter fokuseras de direkta miljöreglerna samt hur dessa frÀmjar mÄlet om hÄllbar utveckling. Vi har begrÀnsat oss pÄ fastighetsrÀttens omrÄde.

Utveckling pÄ kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel pÄ en sÄdan kredit Àr snabblÄn. SnabblÄn utmÀrks av att det Àr kortfristiga lÄn pÄ lÄga belopp som konsumenterna erhÄller inom en kort tidsperiod. Vidare Àr lÄneprocessen enkel. Statistik frÄn Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelÀgganden med grund i snabblÄn har ökat (se bilaga) och regeringen hÀvdar pÄ basis av statistiken att samband mellan snabblÄn och överskuldsÀttning föreligger.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

En undersökning om hur Sverige arbetar med integration i statlig, kommunal och ideell verksamhet.