Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn pÄ sin egenmöjlighet att pÄverka undervisning i samhÀllskunskap samt omrÄdet skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkÀt som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkÀtundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument sÀger i Àmnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrÄgor. En knapp majoritet menar ocksÄ att de har mycket eller ganska stormöjlighet att pÄverka lektionsinnehÄll och arbetsform, medan de övriga omrÄdena somundersökts endast upplevs gÄ att pÄverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna Àr dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien Àr viljan att pÄverka större Àn deras upplevdamöjlighet. Trots detta sÀger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har..

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet inkludering inom specialpedagogiken. SÄvÀl svenska som internationella forskares syn pÄ inkludering och vÀgen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssÀtt som kan anvÀndas i den svenska skolan.  Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som kÀllor.  Resultaten pekade pÄ tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lÀrarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssÀtt.

VÄr studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att fÄ en bild av hur forskningsresultat och rapporter om kompensatoriska vÀgar runt funktionshindret lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi nÄr ut till skolorna. Vi har studerat tidigare forskning som visar hur pedagoger i skolan kan arbeta för att möta, stödja och hjÀlpa elever som har problem i sin lÀs- och skrivinlÀrning samt hur pedagoger kan anvÀnda kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Genom att intervjua nio olika typer av pedagoger som arbetar pÄ olika skolor frÄn skolÄr ett till skolÄr fem har vi fÄtt svar pÄ vÄr problemprecisering. VÄrt resultat med stöd av tidigare forskning pekar pÄ att pedagogerna anser sig ha för lite kompetens för att möta dessa elever, men trots det försöker de att individualisera sin undervisning och göra den lustfylld..

GymnasielÀrarnas syn pÄ laborativt arbete som en integrerad del av undervisning inom teknikorienterade Àmnen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur elever med svenska som andrasprÄk uppfattar sin skolvardag och specifikt historieundervisningen i skolan. Vilka hinder och vilka fördelar har elever med flersprÄkighet. Genom intervjuer med fyra elever pÄ en grundskola i Malmö framkommer det, att det Àr ett svÄrt Àmne att diskutera med eleverna. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad forskningen sÀger om just flersprÄkiga elever vars utbildning sker pÄ ett annat sprÄk Àn deras modersmÄl, och hur skolan pÄ bÀsta sÀtt kan genomföra undervisningen sÄ att alla elever kan ha lika förutsÀttningar för en god undervisning. Forskningsresultatet pekar pÄ att det Àr av största vikt att anvÀnda sig av sprÄkinriktad undervisning i klassrummen i alla Àmnen om alla elever ska skall ha en likvÀrdig utbildning..

Denna studie centrerar kring en lÀrares resa för att förÀndra sin undervisning, sitt tÀnkande och sina förhÄllningssÀtt i en formativ riktning. Syftet med studien Àr att stödja och dokumentera denna process. Det primÀra fokus kommer att ligga pÄ lÀrarens erfarenheter, tankar och reflektioner kring denna omvandling. För att kunna hjÀlpa lÀraren och komma dennes upplevelser nÀra sÄ anvÀndes en aktionsforskningsinspirerad metod. Denna metod utgör dessutom studiens sekundÀra fokus, dÀr aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete inom skolan diskuteras. Aktionsforskning dÀr praktikern sjÀlv bedriver forskningen utgör alltsÄ en central del av uppsatsen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger vid tvÄ skolor i en mellanstor kommun i Norge arbetar med att fÄ alla elever att bli inkluderade i grundskolans undervisning. I denna uppsats börjar vi med att beskriva vad tidigare forskning kommit fram till vad gÀller inkludering i Norge. I studien har vi genomfört kvantitativa observationer i fyra klasser, utifrÄn dessa observationer har vi sedan genomfört kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Detta för att först fÄ en inblick i hur pedagogen undervisar för att inkludera eleverna, sedan intervjuer för att fÄ en insyn i hur pedagogen ser pÄ inkludering i sin undervisning. De pedagoger vi intervjuat anser att planeringen inte skiljer sig mellan elever i behov av sÀrskilt stöd och övriga elever.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sju pedagoger genom bemötande och interaktion kan fÄ barnen att utvecklas i positiv riktning och behÄlla lusten att lÀra. I litteraturstudien har vi bl.a. belyst begrepp om hur hjÀrnan fungerar och vad neuropedagogik Àr. I neuropedagogiken arbetar man med att pÄ ett aktivt och medvetet sÀtt stimulera mÀnniskans kreativitet, tankeförmÄga, kunnande och emotionella liv. I en kvalitativ undersökning beskriver sju informanter hur de med varierad undervisning kan fÄ eleverna att anvÀnda alla sina sinnen och ge stimulans till bÄda hjÀrnhalvorna.

Studien utfördes med syfte att belysa lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell mötesplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna;Vilka uppfattningar har lÀrare i grundskolans senare Är om vad som kan pÄverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lÀrare i grundskolans senare Är innebörder av mÄngkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade fem lÀrare i grundskolans senare Är. Den undersökta skolan har större andel elever med utlÀndsk bakgrund Àn det nationella genomsnittet. De intervjuade lÀrarna hade olika undervisningsÀmnen, och Àven skilda erfarenheter av mÄngkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lÀrarna berörde liknande teman nÀr vi samtalade om skolan som mÄngkulturell mötesplats.

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare i Är 1-3, tolkar de naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsÀtt rÄder eller om lÀrarna fortfarande Àr bundna till gamla traditionella syn- och arbetssÀtt. NÄgonting vi ocksÄ undersökte var vilka arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnde sig av i sin undervisning inom naturvetenskap och hur de sÄg pÄ den naturvetenskapliga undervisningen. För att fÄ fram data till vÄrt arbete anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med lÀrare i skolans Är 1-3. Det som framkom i vÄr undersökning var att lÀrarna hade olika syn pÄ hur kursplanerna ska tolkas i naturvetenskap.

VÄrt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt sprÄk i fokus. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ om anvÀndandet av matematiskt sprÄk i undervisning kan hjÀlpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder matematiskt sprÄk i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med lÀrarna och undervisning med observation och diagnostiska test i Ärskurs tre. Vi har sjÀlva undervisat i en sekvens av lektioner och mÀtt elevernas kunskap i begreppsanvÀndning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gÄng. VÄrt resultat visar inte nÄgon stor Àndring hos eleverna men alla intervjuade lÀrare anser att matematiskt sprÄk Àr viktigt för begreppsutveckling i matematik..

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i Är 5 förhÄller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förstÄelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring Àmnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie ÄskÄdliggjort elevperspektivet och dÀrmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik. LitteraturgenomgÄngen speglade genomgÄende en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lÀra in ute och anvÀnda sinnena uppmÀrksammades redan för 2400 Är sedan men Àr fortfarande en aktuell frÄga i dagens skola. InlÀrning och motorik stÀrks nÀr elever fÄr upptÀcka och utforska pÄ egen hand.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.