Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan.

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förväntningar skolans företrädare har på APU och vad närlingslivets företrädare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och näringslivet, närlingslivets organisering och dess synsätt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkäter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag där elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förväntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrågade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar från dagsschema till total avsaknad av organisering. Synsättet på APU varierar beroende på vilken personalkategori personen tillhör.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvärvad hjärnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma på rehabiliteringskliniker i Västerbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervärde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade på behovet av ett strukturerat arbetssätt i teamet där en gemensam ledare är betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare.

Syftet med uppsatsen är att analysera ett tredjepartslogistiskt samarbete mellan en vinimportör och dennes distributör utifrån importörens perspektiv. Arbetet avser att lyfta fram vilken typ av relation som finns dem emellan. För att finna svaren till vår undersökning har frågor skapats utifrån valda teorier om partnerskap, samverkan och riskhantering. Frågorna har sedan ställts till personer som arbetar hos både vinimportören och distributören. Spontana samtal och en observation har genomförts i kontorsmiljön hos vinimportören.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Tegs central skola har tidigare varit en s.k. problemskola, men har numer ett mycket bättre rykte. Vi har fått antydningar om att det finns ett stort intresse från skolan och föräldrarna till eleverna, att polisen ska komma till skolan och informera ungdomarna om t.ex. alkohol/droger och mobbing. Tyvärr har polisen i dagens läge vare sig resurser eller tid att fullt ut tillmötesgå dessa önskemål.

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgått stora förändringar sedan Andravärldskriget. Har den förändringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder åren 1991-2006. Detta med fokus på att se på vilka förändringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jämföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna åren 1991-2006.

Introduktion: Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.

Denna rapport visar hur man kan designa ett generiskt ramverk över HTTP/JSON för textredigerings-/programmerings-samarbete över internet. Ramverket implementeras i form av en server, en webbklient och ett insticksprogram i en textredigerare. Prestandan samt användarupplevelsen av implementeringen utvärderas och vi kommer fram till att implementationen fungerar och känns till stor del naturlig att använda. Prestandan skulle kunna blir bättre genom att minska belastningen på servern genom att optimera samt flytta delar av den designade algoritmen ut till klienterna. Ramverket gick att använda men saknade många hjälpmedel för att användaren bättre skulle kunna kommunicera genom samarbetsverktyget.

This thesis deals with options about information technology in education, the starting pointbeing a project in progress, namely Ostindieprojektet. This is the first collaboration betweenDatatorget and Stadsmuséet in Göteborg. The research is built on a phenomenological approach.The "backbone" information is collected from qualitative interviews, conducted mainlyduring March-April 1995.The questions for the interviews deal with the opinions about the reasons with Ostindieprojektetand IT in education, what conditions required to complete Ostindieprojektet and the ITdevelopment, the availability of the material, how IT-use can affect education, possible qualitiesfor the student with IT-use and how IT-use can affect the role of the school-1ibrary as ateaching tool.Some key subjects examined in the thesis deals with governmental investigations, viewsabout pedagogic and knowledge, problem-based leaming, computer-based education and therole of the school-library. The research shows that the interviewers have the same opinionsas the above mentioned key subjects. In completing the thesis we hope we have created aforum for critical discussion..

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vårdnadshavare och syftet är att undersöka hur lärare på olika sätt kan möta vårdnadshavare som är nya för läraren och verksamheten. Arbetet jämför också lärares arbetssätt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen säger inte mycket om just den första kontakten vilket stärks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt är inskolningen i förskolan. Fokus har lagts på kommunikation och samarbete då dessa kan ses som två grundstenar i en tillfredsställande relation mellan lärare och vårdnadshavare.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur ungdomar i Haparanda och Torneå som går på den gemensamma skolan, ? Språkskolan upplever att det är att bo i en gränsstad samt att se hur samarbetet på skolan fungerar och hur deras inställningar till varandra är i och med att dem kommer från två olika länder och två kulturer möts. Vidare ville vi också ta reda på om skolans mål nås ? är eleverna tvåspråkiga när de lämnar skolan och hur umgås de svenska och finska eleverna med varandra. För att få svar på våra frågor så valde vi att göra en kvalitativ studie, vi gjorde en litteraturundersökning och vi intervjuade ungdomar som gick i niondeklass på Språkskolan.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien ärSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning.