Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

Det är ofta man får höra och läsa om att barn och ungdomar ses som ett problem i samhället utifrån deras handlingar och beteende.  Under de senaste åren har ungdomsorganisationer ökat i antal vilket har gjort att ungdomarna har fler ställen att gå till och tillbringa sin lediga tid på.Syftet med detta arbete är att undersöka några ungdomsorganisationer genom att intervjua anställda inom organisationerna och på så sätt få en uppfattning om deras syn på arbetet, filosofin och utvecklingen i organisationen.De teorier vi har valt att använda oss av i vårt arbete är human resource management (organisations uppbyggnad), grupp processer samt samspel inom relationella perspektiv. För att på bästa sätt kunna undersöka det har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer på grund av vår undersökning präglas av de anställdas känslor och tankar som är svåra att beräkna i kvantitativa undersökningar.Det vi fått fram under vår tid med uppsatsen är att samarbete mellan organisationer är något som uppskattas och visar en framgång i arbetet med barn och ungdomar. Där det brister i de organisationer vi varit ute på är i den ekonomiska delen som till exempel visar sig i för få anställda. Det positiva är att man ständigt ser en positiv utveckling inom ungdomsorganisationerna som i sin tur påverkar samhället.

Dålig kommunikation, uteblivet samarbete, dåliga alternativa lösningar till resenärerna vid trafikstörningar gör att resenärerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tågtrafiken tappar resenärer. Varje trafikhuvudman är ansvarig för resenärerna. Formen på trafikavtal mellan trafikhuvudmännen och järnvägsföretag skapar en struktur på ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkätundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsättningen) Småland AB där jag jobbar som trafikledare. Jönköpings länstrafik (JLT i fortsättningen) förhåller sig till DSB Småland med ett trafikavtal.

Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Syftet med studien handlar om fotbollsföreningarnas situation och utvecklingsmöjligheter i Norrbotten. Metoden är kvalitativa och utgörs av besök och intervjuer hos föreningar i Norrbotten. Studien är formad runt begreppen utveckling, förutsättning och motiv. Den teoretiska referensramen utgörs av funktionalismen och begrepp som kultur, solidaritet och socialisation diskuteras. I ett Norrbotten drabbat av urbanisering blir föreningarna lidande.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5.Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning..

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Globaliseringen och den ökande konkurrensen har gjort att svenska företag inte kan konkurrera med pris på mogna marknader. Mjuka värden har tagit teknikens plats som strategisk konkurrensfaktor. Teknikorienterade företag har tvingats att skapa mjuka värden i sina produkter för att konkurrera mot de utländska lågprisaktörerna.För att tekniska företag ska kunna skapa mjuka värden krävs att de har ett nära samarbete mellan konstruktören och designern. Detta samarbete är beroende av flera faktorer för att uppnå ett tillfredställande resultat.Denna studie belyser de faktorer i samarbetet mellan designer och konstruktör som är viktiga för att skapa mervärde vid produktutvecklingen på en mättad marknad. Det empiriska materialet har samlats in från tre fallföretag och deras kunder.