Den här undersökningen har som syfte att undersöka hur pedagoger på förskolan tolkar begreppet utomhuspedagogik och om det är ett arbetssätt som frekvent används på förskolan. Vid genomförandet har kvalitativa intervjuer gjorts med nio pedagoger vid tre förskolor. Resultatet visar att pedagogerna på förskolorna har ytterst lite planerade aktivteter utomhus. Barnen får till största del leka fritt på den egna gården. De utflykter som sker är oftast spontana även om undantag sker.

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

This is a study where the purpose was to investigate whether preschool teachers have a positive or negative attitude to outdoor education. Their view of outdoors education is also treated. The methods used were questionnaires and semi-structured interviews. The survey was sent to all preschool teachers in three municipalities and on a social network. The interviews were conducted at a preschool, which had a form of outdoor profile.

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning.

Alla människor behöver tillgång till kvalitativ utomhusmiljö i närheten av sina hem. Forskning och studier påvisar sambandet mellan utevistelse och bättrehälsa, naturen har stor påverkan på människor både psykiskt och fysiskt.Därför måste gestaltningen av våra närmiljöer ge utrymme för kvalitativa naturnära utevistelser, speciellt på äldreboenden. Som gammal har man svårt att röra sig ute i naturen som man gjorde tidigare, men behovet av detkvarstår. Sveriges befolkning blir äldre och äldreboenden blir färre. På äldreboenden samlas människor som har svårt att klara av sin vardag själva.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskollärares syn på utomhuspedagogik i förskolan. Våra frågeställningar var: Hur definierar förskollärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver förskollärare användningen av utomhuspedagogik i praktiken? I vår studie intervjuade vi åtta förskollärare på sex olika förskolor. Resultatet visar att samtliga deltagare säger sig använda sig av utomhuspedagogik fast på flera olika sätt. En del av deltagarna sa sig använda sig av utomhuspedagogiken på ett medvetet sätt medan övriga såg utevistelsen i sig som utomhuspedagogik.

Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Frågeställningarna är:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna på verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har använt mig av enkäter för att få svar på mina frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper.

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen.Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka.Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet..

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera barns lärande genom lek i utemiljö. Forskningsfrågorna som legat till grund för studien lyder: Hur lär sig barn när de leker och vistas i utemiljö? Samt; Hur tänker pedagogerna om utomhuspedagogik och om barns lärande i utemiljö? Studien grundar sig på deltagande observationer av barns aktiviteter under sin vistelse på en förskolas utegård, samt på intervjuer med förskolelärare vid samma förskola. Resultatet redovisades i berättande form där barnens lek beskrivs i löpande text. Ur dessa berättelser beskrivs på ett tematiskt sätt barnens lärande i utemiljön.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv.

Syftet med denna studie är att definiera utomhuspedagogik och få kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar på vilket sätt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. Våra frågeställningar i arbetet är: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lärare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?På vilket sätt påverkas elevers hälsa och lärande vid återkommande naturupplevelser och utevistelse? På vilket sätt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrån relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts på olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrån dessa olika forskningsmetoder har visat att det främjar elevers hälsa och kunskaper om miljön förstärks..

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Through interviews with children of ages 4-5 years old and by observing children children at play at three preschools with different types of outdoor surroundings, I have investigated if the preschools outdoor surroundings have any influences on the children´ choice of play. The hypothesis was that natural surroundings can entice children´s interest in nature being in it and play. I have also investigated if the children know why it is important to be outdoors and if they know it has a positive influence on their health.The result of my investigation is that the children play about the same games at the three different preschool gardens, but at the preschool with more natural surroundings, the children have more contact with plants and animals, and could learn of the different phenomena of nature by the preschool teacher answering their questions. Most of the children in the interviews know it´s useful to be outdoors and be on the move and get fresh air, but many of them thought it was most important to play. By being outdoors the children get exercise, fresh air, play and at the same time they establish an understanding of the nature and a healthier life..