Sök:

Sökresultat:

3398 Uppsatser om Äldres samtal - Sida 14 av 227

Personliga filmsamtal och främjande av interkulturell undervisning i gymnasiet

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll.

Vägledningssamtal i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt

Syftet med den här studien är att undersöka två vägledares metoder i enskilda samtal med arbetssökande. Den här studien handlar om vägledningssamtal inom ett arbetsmarknadspolitiskt projekt. Det valda arbetsmarknadspolitiska projektet är Jobbgarantin för ungdomar som är ett program som riktar sig till unga arbetslösa. På det utvalda projektet arbetar två stycken vägledare med bland annat enskilda samtal med de unga arbetssökande. Ingen av vägledarna är utbildade till studie- och yrkesvägledare varför jag har försökt ta reda på hur de genomför sina vägledningssamtal.

Genus i samtal : En studie kring samtalets utformning i genusperspektiv i förskola och skola

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

?Det är ju inget problem så länge ingen frågar om det!? Distriktssköterskors erfarenheter av vårdande samtal med äldre om sexuell hälsa

Den sexuella hälsan är ofta betydelsefull för människans välbefinnande. Studier visar att det också gäller för äldre människor även om sexualiteten kan ta sig andra uttryck med åren. Forskning motbevisar stereotyper om en asexuell ålderdom och synen på äldre som en homogen grupp. Det är ofta inte åldern i sig, utan andra livs- och hälsorelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa. Ett viktigt arbetssätt för distriktssköterskan är att kommunicera med patienter genom vårdande samtal utifrån ett helhetsperspektiv.

Risker för temperatursprickor vid vindkraftverksbyggnation

En ohälsosam vana eller livsstil kan innebära stora samhällsekonomiska påfrestningar och ett stort personligt lidande. Isjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att främja hälsa och minska lidande. Syftet med den här systematiska litteraturöversikten var att beskriva motiverande samtal som omvårdnadsintervention vid livsstilsförändringar. Genom sökning i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo återfanns de analyserade studierna. Studierna analyserades utifrån en metod utvecklad för att ta fram litteraturöversikter.

ANVÄNDBARHETEN MED MOTIVERANDE SAMTAL FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET VID TYP 2 DIABETES -EN LITTERATURSTUDIE

I Sverige beräknas det finnas över 350 000 personer med känd diabetes mellitus. Det görs en särskiljning mellan två huvudtyper, typ 1 och typ 2 diabetes. En majoritet av de insjuknade, 85-90%, har typ 2 diabetes. Primärval vid behandling av typ 2 diabetes är en bra kosthållning och ökad fysisk aktivitet. Motiverande samtal, MI, är en personcentrerad rådgivningsteknik som syftar till att förändra människors beteende genom att förstärka personens inre motivation och vilja till förändring.

Undervisningsmetoder vid hypertoni

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Effekter av motiverande samtal vid prevention av hjärt- och kärlsjukdom

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom.

Det goda samtalets betydelse för lärande

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Vad gör Aktiespararna och Amnesty på årsstämman?

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aktiespararna och Amnesty använder sig av årsstämman som ett sätt att påverka beslutsfattandet i företagen. Intressekonflikten som finns mellan NGO: s och företagen uppmärksammas och fokus ligger på samtal mellan dessa två parter under årsstämman. För att lyssna på dessa samtal följde vi med NGO: s på fem årsstämmor. Utifrån observationer och reflektioner från årsstämmorna redogörs den insamlade empirin som analysen huvudsakligen grundar sig på. I teoridelen presenterar vi en flerfaldig metod som i analysen blir det huvudsakliga verktyget för att förstå interaktionen mellan NGO: s och företagsledningen.

Utveckling av barns emotionella intelligens

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjälp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete låta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina känslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tänker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, såsom målningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i åldern 4-5 år. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

Samtal på bokbussen - en kvalitativ studie om de samtal och möten som sker på en bokbuss

This Bachelor ?s thesis is about the conversations and meetings that take place in the mobile library. The research questions will try to answer: What do the staff talk about with each other, what conversations do the staff engage in with their users and what do the users talk about amongst themselves? The thesis main question is trying to answer of what is characteristic for the mobile library ?s conversations and meetings. Is the mobile library as a meetingplace any different in comparison with the city library? Focus lies on the eveningtours of the mobile library and excludes those tours that service schools and learning-centers.

Att samtala om sexualitet ? en del av sjuksköterskans profession

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet.

?Gå inte med plingliga nallar o säg dutt, dutt, dutt utan låt dom va ledsna.? - En studie om hur pedagoger skapar diskurser kring ledsna barn.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt.

Drop in- en tidbegränsad vägledningsinsats

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

<- Föregående sida 14 Nästa sida ->