Denna kandidatuppsats är skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i Sysslebäck samt på vilket sätt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger på intervjuer gjorda med personer som driver företag på platsen. För att besvara frågorna har litteratur använts för att kunna göra en analys och förstå vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nätverk, gleshet och ?community? har använts för detta syfte.

Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av vilka sätt turismnäringen i mindre orter påverkas av förändrade trafikflöden. För att besvara mitt syfte har jag fokuserat på följande forskningsfråga: På vilka sätt påverkas turismen av trafikomläggningar?Iggesund är en tätort som ligger i Hudiksvalls kommun, Hälsingland. Den 5 oktober 2011 öppnades en ny E4:a några kilometer väst om Iggesund. Tidigare har E4:an gått igenom Iggesunds centrum vilket gav orten ett stort trafikflöde.

Denna uppsats tar med läsaren in i en bransch som under flera år har intresserat oss, men där vi uppfattar att kunskapen inte når fram till allmänheten. Trots att området berör samhället och de platser vi verkar i är det inte många som har en förståelse för dessa omfattande processer. Branschen vi pratar om är turismbranschen och området är evenemangsvärvning. Syftet med evenemangsvärvning är dels att det ska generera i pengar till staden, dels att städer ska ses som attraktiva och uppfattas så av turister, evenemangsarrangörer och kanske framför allt av de som lever och verkar i dem.För att på något vis bidra i en kunskapsspridning har vi i uppsatsen beskrivit en talangtävling som ämnar utse den mest talangfulle evenemangsvärvaren. Den ärofyllda titeln står mellan fyra individer som på ett eller annat sätt verkar inom området evenemangsvärvning.

Hur destinationer arbetar med utveckling och marknadsföring för att attrahera turister är två välutforskade områden. Att se på destinationers utveckling och marknadsföring ur ett resebolags perspektiv är idag outforskat. Eftersom det är resebolagen som tillhandahåller resor till turisten anser vi att detta perspektiv är av största intresse att behandla. Vad krävs då för att en destination ska vara intressant ur resebolagens perspektiv? Hur betydande är egentligen platsens arbete med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för resebolagens val? Vi ställer oss också frågan vad det är som påverkar en destinations popularitet och hur det kommer sig att resebolagen väljer vissa destinationer framför andra? Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka aspekter som påverkar resebolags lokaliseringsbeslut.

Shoppingturismen i Sverige är en stadigt växande genre inom turismen och i Sverige är shoppingdestinationen Gekås Ullared ett av de populäraste resmålen bland shoppingturisterna.Denna uppsats behandlar shoppingturismen med inriktning på destinationen Ullared. Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse till varför turister väljer att åka till Gekås Ullared samt att ta reda på vem det är som besöker Gekås. För att uppnå syftet har vi använt oss av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en stark validitet. Ansatserna för uppsatsen är hermeneutisk med sitt kvalitativa inslag samt positivistisk med dess kvantitativa inslag. Den kvantitativa delen består av en enkätundersökning med Gekås kunder.

Tanken bakom studien är att se hur en stad kan gå från att vara en industristad till att bli en turiststad genom att använda sig av samma miljöer. En turiststad kan definieras som en stad som har ett brett utbud av aktiviteter men som även tillhandahåller de faciliteter som både turister som invånare söker. När Norrköpings industrier togs ur bruk stod fabrikernas lokaler tomma. Dessa kunde antingen återanvändas eller rivas. Norrköpings kommun valde att utveckla Norrköpings industrilandskap och har idag fyllt lokalerna med olika verksamheter.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien.I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen,turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök,samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Rastplatser är något många tar förgivet, de bara finns där längs vägarna med jämna mellanrum. Tyvärr stämmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett bra nätverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. Från Gävle och norrut finns det tyvärr en helt annan bild. På rastplatskartan från 2010 ser man tydligt att rastplatserna blir färre och färre ju längre norr ut man kommer.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Internet har i jämförelse med andra kommunikationskanaler som TV och radio vuxit fram väldigt fort, och en utveckling av detta är sociala medier, där interaktion och kommunikation är två viktiga ledord. För turismföretag kan dessa plattformar fylla en marknadsföringsfunktion, om de används på rätt sätt, och i bästa fall skulle de också kunna hjälpa turistbyråer att attrahera fler gästnätter till sina städer. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur de tre skandinaviska huvudstädernas turistbyråer marknadsför sig via sociala medier mot turister och se vilka förväntningar de har för det framtida användandet av dessa plattformar. Anställda på de tre olika turistbyråerna har intervjuats för att få höra om deras erfarenheter med användandet av sociala medier, och i detta fall just Facebook och Twitter. Vi har även intervjuat en expert på sociala medier för att se om det finns något sätt som är mer effektivt vid marknadsföring via dessa.

Den här uppsatsen handlar om hur campingturismen växte till i Piteå på 1950- och -60-talet, och gjorde området till ett av Sveriges populäraste campingområden. Enligt statistiken hade Piteå 4% av den totala campingen i hela riket 1968. Vår uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just Piteå kom att få en sådan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förändring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersättas av boende i eget tält eller hyrd stuga på campingplats. I mitten på 1950-talet blev frågan om anläggande och drift av campingplatser en kommunal angelägenhet, delvis beroende på att olika intresseföreningar hade börjat uppmärksamma förändringen i turistbeteendet.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.