Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde.Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet. De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan: Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                    Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken?Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering?Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?       Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt.

Resandet idag har tagit nya former. Människor reser idag under kortare och fler perioder än vad de gjorde förr, vilket har medfört att planeringen innan, till och under resan blivit kortare. Turisten idag får vidare förlita sig på diverse tekniska hjälpmedel såsom Internet och GPS för att snabbt få information om resmål och destinationer. I och med de kortare planeringstiderna samt de kortare reseperioderna har turister inte längre alltid möjlighet att planera in guidade turer med en mänsklig guide. Till turistens undsättning i problemet finns idag förinspelade ljudguider som exempelvis kan användas genom att ringa upp ett specifikt nummer på en mobiltelefon.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

Stadsmarknadsföring är ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste åren. Det skrivs mycket litteratur om ämnet och de flesta städer har idag utvecklat ett varumärke i syfte att försöka hävda sig i konkurrensen om turister, invånare och företag. I den här uppsatsen utvärderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gå till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det råder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Syftet med denna uppsats är att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillämpas vid utformning av ekoturismanläggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism är en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förståelse för besöksmålet. Det finns dock en problematik med ekoturism då turism i naturmiljö innebär motsättningar och det kan vara svårt att tillfredställa turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur ett antal nyckelaktörer inom turismnäringen såg på matens roll och hur de arbetade med matupplevelser i praktiken. Insamling av data genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrån en mall för kvalitativ bearbetning av text. De aktörer som fungerade som informanter för undersökningen arbetade samtliga med matturism på nationell, regional eller lokal nivå.  De aktörer som deltog i studien var Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur Småland, Smaka på Skåne, Kristianstad Kommun och Idala Gård. Undersökningens resultat visade att samtliga aktörer ansåg att maten hade en given roll inom turismnäringen.  Informanterna betonade vikten av att producenter ser matens potential till att bli en matupplevelse och synliggör den för turister. Ett skäl till att detta inte alltid görs kunde bero på den bild svenskar har av svensk mat och svensk matkultur menade informanterna.  De förespråkade en stolthet över svensk mat och mattradition.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor på en akutmottagning angående papperslösas tillgång och rätt till vård. Papperslösa är en benämning på personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nämner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig Hälso- och sjukvårdslagen rätt till omedelbar vård. På Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska värdegrund och de mänskliga rättigheterna står i konflikt med lagstiftningen.

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där.

Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen.

Syftet med vår studie var att undersöka hur sexköpande svenska manliga turister som vistades i Thailand definierade och beskrev begreppet prostitution på en generell nivå. Vi ville även ta reda på hur männen såg på prostitution i Thailand och om detta skiljde sig från hur de beskrev fenomenet när det skedde i Sverige. Dessutom var vi intresserade av att få veta vilka motiv männen hade för att köpa sex i Thailand. För att få svar så att vårt syfte uppnåddes använde vi oss av följande frågeställningar: Hur ser männen på prostitution generellt? Skiljer sig deras syn på fenomenet i Thailand och i Sverige? Vilka är motiven till att männen väljer att köpa sexuella tjänster i Thailand?För att finna svar på våra frågor reste vi till Thailand.

Denna uppsats undersöker hur intressenter och aktörer påverkar, eller kan påverka en destinationsutveckling. För att specificera det något har författarna gjort en fallstudie av en påtänkt destination som är under utveckling lokaliserad i Figeholm, Kalmar län. Då destinationer överlag kan ha en vidare påverkan på regioner, handlar denna uppsats om den regionala påverkan som The Circle Resort kan tänkas få och föra med sig genom sin utveckling. Meningen med detta arbete är att försöka visa på hur de olika intressenterna och aktörerna samarbetar och kommunicerar med sin omgivning. Materialet till empirin är insamlad från källor som har, eller kommer att ha, en roll i destinationens utveckling.

Idag har man två alternativ när man behöver en receptionsdisk- antingen köper man ett färdigt system från till exempel Kinnarpsför cirka 15 000 kr eller så ber man en arkitekt rita en platsanpassadreception för cirka 300 000 kr. Kostnaderna är naturligtvis igenerella termer men poängen är att det inte finns något alternativmellan dessa lösningar. Syftet med mitt examensarbete är att gekonsumenter av receptionsdiskar möjlighet att välja inom en kategoridär man till en tillräckligt låg kostnad kan få en receptionsdisksom ändå kan ge ett unikt uttryck. I mitt examensarbete har jagtagit fram ett generellt system för receptionsdiskar. Möbeln har ettflexibelt förhållningssätt till formgivningen vilket är unikt om manjämför med de system som finns på marknaden idag.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.