Sök:

Sökresultat:

611 Uppsatser om Äldre planer - Sida 13 av 41

Deklarera mera! - kan certifierade miljövarudeklaration leda till konkurrensstrategiska fördelar?

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Gestaltning av en mötesplats för spontanidrott pĂ„ ÖsterĂ€ngens Idrottsplats, Uppsala

Denna rapport Ă€r resultatet av ett examensarbete som utfördes under vĂ„ren 2011.Centralt placerat i Uppsala ligger idag ÖsterĂ€ngens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanlĂ€ggning för idrott pĂ„ denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas.Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom Ă€mnet, granskning av omrĂ„det kring ÖsterĂ€ngen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn.Arbetet Ă€r uppdelat i tvĂ„ huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idĂ©n om en inomhusanlĂ€ggning pĂ„ ÖsterĂ€ngens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa Ă€r förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder.Examensarbetet Ă€r gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala dĂ€r Anders Eriksson varit till stor hjĂ€lp..

JĂ€rvalyftet - vem lyfter vem?

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

flödesorienterade organisationer : varför ska organisationer flödesorienteras och vad krÀvs det för att lyckas?

Detta Examensarbete Àr en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anstÀllda arbetar i lag frÄn order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anstÀllda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anstÀllda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter dÀr de vÀxlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppstÀllda mÄl för till exempel leveranssÀkerhet och produktivitet.

Ignaberga kalkbrott : ÄterstÀllningsplaner i teori och praktik

Att bryta kalk i ett omrÄde orsakar stora ?sÄr? i naturen, dÀrför finns speciella ÄtgÀrder som vidtas nÀr ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mÀngd olika sÀtt att efterbehandla eller ÄterstÀlla ett kalkbrott pÄ beroende pÄ dess förutsÀttningar. Aspekter att ta hÀnsyn till Àr exempelvis hur kalkbrotten smÀlter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och vÀxter samt om kalkbrottet ligger pÄ ett vattenskyddsomrÄde, som fallet Àr i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fÀltstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts ÄterstÀllningsplan och hur ÄterstÀllningsarbetet fortskrider.

Betyg och prestation : En jÀmförande enkÀtundersökning utifrÄn ett elevperspektiv

Uppsatsens syfte Àr att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. VÄrt syfte Àr ocksÄ att verifiera tÀnkbara skillnader mellan de bÄda skolorna som ingÄr i undersökningen.Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning genomförd av 100 elever i Är nio frÄn den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen Àr centrala och anser framför allt att det Àr viktigt vilka betyg de fÄr för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. MÄnga skulle anstrÀnga sig mer för att fÄ högre betyg om lÀraren gav tydliga instruktioner.

Ljus i Stadshagen

Det finns idag planer pÄ, att i parken ovanpÄ Stadshagens tunnelbanestation, bygga ett bostadshus. Mitt förslag Àr ett tiovÄningshus med offentliga lokaler i gatuplan och pÄ vÄning ett, och fyra lÀgenheter per vÄning pÄ resterande vÄningsplan. De offentliga lokalerna bestÄr av ett kafé med tillhörande utstÀllningslokal i gatuplan och verkstÀder för barn pÄ vÄning ett. Med min byggnad vill jag bidra till att skapa ett mer aktivt gatuliv i den hÀr delen av Stadshagen. Jag vill skapa lÀgenheter som tar till vara pÄ ljuset pÄ platsen, och eftersom tomten Àr smal ocksÄ skÀrmas av frÄn omkringliggande hus.

En skola för alla : Skolors arbete mot mobbning och krÀnkande behandling av sexuella minoriteter

Detta arbete Àr en forskningsöversikt över krÀnkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhÄllningssÀtt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen Àr den svenska lagstiftningen om diskriminering och krÀnkande behandling av barn och ungdomar, som stÀlls i relation till forskning i skolor för att pÄvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning Àr inkluderad för att ge mer insikt i ÀmnesomrÄdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för krÀnkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna Àr högst orovÀckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hÀlsa, depression och sjÀlvmordsförsök.

Patienters upplevelse av oro inför operation

Oro drabbar mÄnga patienter inför en operation. Förutom den subjektiva kÀnslan av obehag som patienten upplever pekar flera studier Ät att preoperativ oro ger negativt inflytanden pÄ ÄterhÀmtning, lÀkning, ökad postoperativ smÀrta, illamÄende och förlÀngd sjukhusvistelse. Den preoperativa oron kan ha olika orsak och pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. Att beskriva patienters upplevelse av vad som pÄverkar preoperativ oro. Metod: Kvalitativ intervjustudie dÀr sex personer som opererat ortopediska ingrepp deltog.

Redovisning av pensionsplaner : En kvalitativ studie

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Bostadsutveckling pÄ landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, VÀstra Möcklö

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr.

"Jag vill nog bara lÀra mig" : Barns upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande inom och utom ramen för frivillig musikundervisning

Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjusamtal och enkÀter fÄ ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, sÄvÀl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet bestÄr av 95 enkÀtsvar samt information frÄn intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan Ätta och tretton Är.Studien vilar pÄ en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgÄngspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundlÀggande utgÄngspunkt. Vidare vilar studien pÄ tankegÄngar frÄn den s.k.

Det individuella programmet - för alla

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra med kunskap om elevers upplevelser och erfarenheter av skolan i allmÀnhet och med fokus pÄ gymnasieskolans individuella program i synnerhet. Genom att göra elevers röster hörda kan vi fÄ perspektiv pÄ de förÀndringar som gymnasiet och sÀrskilt det individuella programmet stÄr inför. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgÄngspunkter utifrÄn olika infallsvinklar, dÀr vi lÀgger tyngdpunkten pÄ makten, demokratin och det sociokulturella. Vidare presenterar vi olika forskares syn pÄ skolan generellt, pÄ det individuella programmet samt olika politiska beslut som i högsta grad pÄverkar den svenska skolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, dÀr vi intervjuade nio elever.

Ofarliga aktörer med osynlig makt : Regionplaneringens kommunikativa genomförande via sociala nÀtverk

I samband med att de tvÄ senaste regionala utvecklingsplanerna upprÀttats har regionplaneringen i Stockholms lÀn kommit att utvecklas till att fokusera mer pÄ dialog och process via sociala nÀtverk. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför denna utveckling kommit till stÄnd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nÀtverk. Det empiriska materialet har bestÄtt av intervjuer med representanter frÄn olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieomrÄde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna Àr att regionplaneringens frÄnvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgÄng till governancenÀtverk.

Kiruna malmbangÄrd: nutid, nÀrtid, framtid

Bakgrund och problembild LKAB vet att kring Ären 2017-20 sÄ kommer nuvarande anslutning frÄn södra delen av Kiruna malmbangÄrd att behöva ersÀttas med en ny pga. deformationerna frÄn malmbrytningen. Denna nya anslutning skulle behöva utgÄ frÄn norra Ànden av Kiruna malmbangÄrd. LKAB undersöker dÀrför olika alternativ till hur denna nya infart skall kunna komma till stÄnd. Trafikverket, som idag Àger marken och spÄrmaterielen i omrÄdet, har dock upprÀttat nÀrtids- och framtidsplaner för Kiruna malmbangÄrd vilket i dagslÀget försvÄrar för LKAB att genomföra ett förvÀrv av hela eller delar av Kiruna malmbangÄrd.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->