Sökresultat:
1288 Uppsatser om Äldre personen - Sida 56 av 86
Att leva med Myelom : en litteraturöversikt
Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrÄn tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för mÄnga var en okÀnd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansÄgs vara betydelsefull. Egenskaper hos vÄrdpersonalen som exempelvis förmÄga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sÄgs som sÀrskilt önskvÀrda. Synliga tecken pÄ cancersjukdom som exempelvis hÄravfall och viktnedgÄng upplevdes besvÀrande dÄ kÀnslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang.
HÀlsosamtalets betydelse vid förÀndring av levnadsvanor - ur ett patientperspektiv
Introduktion. En mÀnniskas levnadsvanor pÄverkar den egna hÀlsan. Idag Àr de största folksjukdomarna kopplade till osunda levnadsvanor. HÀlsosamtal syftar till att motivera personer till att förÀndra osunda levnadsvanor och Àr en viktig uppgift i distriktssköterskans sjukdomsförebyggande arbete. Syfte.
Hur pedagoger i förskola och förskoleklass anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation
Syftet med detta arbete Àr att undersöka olika arbetsroller i skapandet av en förestÀllning. De roller jag valt att undersöka Àr manusförfattare, regissör och aktör. En större förstÄelse för deras uppgifter och pÄverkan pÄ skapandeprocessen kommer förhoppningsvis leda till en utveckling av min egen sceniska förmÄga. Jag har valt att analysera utifrÄn följande punkter:? Rollen som manusförfattare? Rollen som regissör? Rollen som aktör? De olika rollernas pÄverkan pÄ varandraFör att ge undersökningen belÀgg har jag sjÀlv iklÀtt mig de olika rollerna.
Anhörigas erfarenheter av förÀndrade dagliga aktiviteter: intervjuer med anhöriga till personer med förvÀrvad hjÀrnskada
Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Ă
tta anhöriga till personer med förvÀrvad hjÀrnskada intervjuades utifrÄn studiens syfte med ett flertal frÄgor. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Àr annorlunda?, ?Aktiviteterna Àr förÀndrade bÄde positivt och negativt? och ?Mer planering krÀvs. Resultatet visade att anhöriga pÄverkades pÄ mÄnga olika plan.
Telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikation och bedömning av uppringare inom telefonrÄdgivning : En litteraturstudie
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och de faktorer som pÄverkar kommunikationen med uppringare. Artikelsökningen utfördes via Cinahl och PubMed samt med hjÀlp av valda kÀllors referenslista. Tretton artiklar som överensstÀmde med syftet granskades. Resultatet visade att telefonsjuksköterskorna upplevde stress pÄ grund av tidsbrist och sjukvÄrdens bristande resurser. Samtal med en tredje person upplevdes som problematiskt eftersom informationen kunde missuppfattas och telefonsjuksköterskan saknade visualisering av patienten vilket försvÄrade bedömningen av vÄrdbehovet.
En kartlÀggning av bankens utlÄning till smÄföretag i GÀvle.
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och smÄföretag i GÀvle.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i GÀvle. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering dÄ respondenterna fick svara fritt pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven valt en lÄg grad av struktur. Vi utgick ifrÄn ett antal förutbestÀmda frÄgor men fyllde Àven i med följdfrÄgor nÀr det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer dÀr vi inte riskerade att gÄ miste om anvÀndbar information.Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till Àr att nÀr det gÀller att bedöma kreditpropÄer för smÄföretag Àr det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt lÀggs vid personen.
KartlÀggning och testning av lÀs- och skrivsvÄrigheter hos vuxna med svenska som andrasprÄk
Denna uppsats behandlar kartlÀggning och testning av lÀs- och skriv-svÄrigheter hos vuxenstuderande som har svenska som andrasprÄk. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilken framhÄller att svÄrigheterna med att lÀsa och skriva bottnar i en svaghet i det fonologiska systemet. Om man inte har möjlighet att testa en person pÄ modersmÄlet, vilket annars utgör den mest rÀttvisande metoden för bedömning av lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan man enligt vissa forskare ÀndÄ anvÀnda fonologiska tester pÄ majoritetssprÄket, förutsatt att personen vistats i mÄlsprÄkslandet under en tid. Forskare framhÄller ocksÄ vikten av att vid bedömningen vÀga in kringliggande faktorer avseende social och kulturell bakgrund, samt hur situationen kring lÀsning och skrivning hittills sett ut, innefattande lÀs- och skriv-inlÀrningen pÄ modersmÄlet.I denna studie sker, med hjÀlp av kartlÀggningssamtal och tester av den fonologiska förmÄgan, en bedömning av fyra kvinnors lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen visar att det gÄr att fÄ fram en djupare och mer tillförlitlig information om vilka lÀs- och skrivsvÄrigheterna Àr och möjlig orsak till dessa, om man kombinerar fonologiska test med ingÄende kartlÀggningssamtal.
Introduktion. : En studie om upplevelser kring introduktionen hos arbetsledare och avdelningschefer pÄ RönnskÀrsverken.
Introduktionsprocessen Àr av stor vikt för den nyanstÀllde och dennes kommande arbete i organisationen. Introduktionen lÀgger en grund, nÄgot att bygga vidare pÄ under sin anstÀllning. Den kan Àven vara avgörande för hur den nyanstÀllde trivs, vad den presterar och hur lÀnge personen stannar i organisationen. DÀrför Àr det intressant att studera denna process mer ingÄende.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur arbetsledare och avdelningschefer upplever sin introduktion och vilken betydelse introduktionen har för att de ska kunna bedriva ett bra arbete efter att de genomgÄtt den. Studien ska Àven belysa introduktionens betydelse för att skapa motivation i arbetet samt hur intervjupersonerna upplever att introduktionen bidrar till att skapa en trygghet i deras yrkesroll.
Vem Àr du, vem Àr jag?: En litteraturstudie om preferenser och strategier inom onlinedejting
NÀra relationer Àr ett grundlÀggande mÀnskligt behov och viktiga för individens vÀlbefinnande. Inte minst parrelationen har en stor plats i de flesta mÀnniskors liv. Detta examensarbete syftar till att genom en litteraturgenomgÄng av forskning om onlinedejting besvara frÄgor om vad individer söker hos en potentiell partner och de strategier individer anvÀnder sig av vid sjÀlvpresentation samt vilka teorier inom psykologi som bÀst förklarar dessa preferenser och beteenden. Resultaten visar att utövare av onlinedejting anvÀnder sig av ett flertal medvetna strategier vid sjÀlvpresentation som Àrlighet och sjÀlvutlÀmnande, kompensation av de begrÀnsade ledtrÄdar internetmiljön ger med historier frÄn verkliga livet eller bilder, editering samt experimenterande med sjÀlvframstÀllningen beroende pÄ gensvar, framhÄllande av fysisk attraktivitet samt manipulation av informationen om en sjÀlv. OÀrligheten kan bestÄ av allt frÄn smÄ försköningar till rena lögner.
Huvudaktörerna i den nya rehabiliteringsprocessen
Debatten om sjukskrivningar och ohÀlsan i landet Àr nÄgot som stÀndigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gÄ tillvÀga med att fÄ de som Àr sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohÀlsan pÄ arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete Àr beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrÄn det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgÄ frÄn att den som Àr sjukskriven har anstÀllning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete Àr Arbetsgivaren, arbetstagaren och FörsÀkringskassan. FörsÀkringskassan Àr den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen.
Faktorer som leder till etiskt betingad stress och sjuksköterskors hantering av fenomenet i omvÄrdnadsarbete : En uppsats med inriktning mot vÄrdetik
Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.
Definitionen av öppen och dold diskriminering : Med urgÄngspunkt i Commerzbank-mÄlet
Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma nÀr en person frÄn en medlemsstat vÀljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger nÀr tvÄ liknande situationer behandlas olika, vilket Àven Àr innebörden av likhetsprincipen som tillÀmpas nÀr dessa situationer ska faststÀllas. En sÀrbehandling kan bero pÄ nationalitet eller hemvist. Diskriminering pÄ grund av nationalitet benÀmns som öppen diskriminering och en sÀrbehandling som grundas pÄ hemvist kallas för dold diskriminering.
Kan fysisk aktivitet anvÀndas för att minska sömnbesvÀr? : En systematisk litteraturstudie
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att kartlÀgga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvÀr. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet pÄverkar sömnbesvÀr. MÄlsÀttningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvÀr.FrÄgestÀllning:Kan fysisk aktivitet anvÀndas för att minska sömnbesvÀr?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades pÄ grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.
Med Personen i Centrum - Sjuksköterskors uppfattningar om att vÄrda patienter med ett palliativt vÄrdbehov pÄ en akutkirurgisk vÄrdavdelning
Introduction: On the surgical wards in most hospitals in Sweden patients with different surgical needs are cared for. Patients with gastrointestinal conditions are, for example, nurtured alongside patients with urological disorders or patients in need of observation for head trauma. When the nurse, in addition to these patients, have to care for patients with palliative care needs can be perceived as problematic for nurse and patient alike.Purpose: The purpose of this study is to explore nurses' perceptions of care for patients with palliative care needs on an acute surgical ward, based on a person-centered perspective.Method: A focus group interview was conducted with the strategic selection of nurses from two acute surgical wards in a county hospital in western Sweden. The data from the interview were analyzed with qualitative directed, deductive content analysis with person-centered care as a theoretical framework. The theoretical background shows that person-centered care includes partnership, participation and structured documentation.Results: The results of this study show that even a fourth category, organization, emerged and needed to be reported.
NÀr skolan Àr slut : En studie om journaliststudenters etablering pÄ arbetsmarknaden
Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.