Dialysär en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförändringar för patienten. Peritonealdialysbehandlingkräver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som påverkar livskvaliten hos patienter som genomgårperitonealdialys. Metoden somanvändes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

I dagsla?get saknar Thor Ahlgren AB underlag fo?r att pa? ett enkelt sa?tt kunna kalkylera och uppskatta priset fo?r ett pressverktyg. Na?r fo?retaget fa?r en fo?rfra?gan fra?n kund anga?ende huruvida de kan producera en detalj ma?ste de a?terkomma med en offert till kunden da?r ett pris fo?r verktygskostnaden a?r inkluderad. Innan ett pris kan offereras till kund ma?ste Thor Ahlgren AB kontakta en verktygsmakare fo?r prisfo?rslag pa? verktyget och denna process kan variera i tid.Syftet med arbetet a?r att fo?rkorta eller eliminera denna process och pa? sa? vis kunna offerera pris fo?r konstruktion av ett pressverktyg snabbare.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och depression.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

Patienter på IVA är utsatta för obehagliga upplevelser, både genom sjukdom, behandling och vårdmiljö. Närstående beskriver känslor av overklighet och skräck. Patienter minns drömmar, mardrömmar och faktiska händelser lång tid efter intensivvårdsvistelsen. Dagbok används på många IVA-avdelningar för att ge patienten ett underlag att bearbeta händelser och eventuella minnesluckor från vårdtiden. Syftet med litteraturstudien är att belysa betydelsen av dagbok för IVA-patienter och deras närstående.

Diabetes mellitus är ett världsomfattande problem. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av sjukdomen. Forskning visar att utlandsfödda patienter ofta har en annan uppfattning om vad diabetes innebär jämfört med vårdpersonal, vilket kan leda till missförstånd i vårdsituationer. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur patienter med diabetes typ 2, och med ursprung från ett annat land, upplever och hanterar livet med sjukdomen i ett nytt land. En litteratursökning genomfördes och 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en doktorsavhandling analyserades.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Miljön på en intensivvårdsavdelning präglas av den tekniska utrustningen vilket kan inge rädsla hos den kritiskt sjuke patienten. Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. När patienter hamnar på en intensivvårdsavdelning är det många åtgärder och undersökningar som ska ske snabbt vilket kan leda till blottad integritet och patienter uppfattar ofta inte vad som sker. Som sjuksköterska är det viktigt att se människan bakom alla maskiner, att uppmärksamma när patienter är utsatta för lidande och lindra lidandet. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om hur patienterna åsamkas lidande på en IVA och hur de arbetar för att lindra lidande.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Införandet av en mobil intensivvårdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vård. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns långt framskridna planer på att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inläggning på barnintensivvårdsavdelningen/barnintermediäravdelningen (BIVA/BIMA) på ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter på BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i åldern 0-18 år i studien.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppskattas för närvarande vara den fjärde ledande dödsorsaken i världen. Sjukdomen innebär både psykiska, sociala och fysiska begränsningar för de patienter som drabbas. Då sjukdomen påverkar hela människans tillvaro har sjuksköterskan en värdefull roll i att stödja och motivera patienterna att hantera situationen. För att sjuksköterskor bäst skall kunna stödja dessa patienter bör de ha en uppfattning om vilka faktorer som påverkar patienternas upplevelse av välbefinnande. Detta för att patienterna skall kunna införliva kunskapen i den egna livssituationen.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

BakgrundDjup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning.MetodStudien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter.

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet.