LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att med hjÀlp av frÄgeformulÀr mÀta studenters (n=138), vid VÀxjö universitet, upplevelse av svartsjuka och emotionell intelligens beroende pÄ relationsstatus, Älder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus Àr signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att emotionell intelligens ökar med Äldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ?personer med lÄg grad av emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka?. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de anvÀnder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en som har arbetat lÀnge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lÄng erfarenhet av arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd och tvÄ barnskötare som vidareutbildar sig till förskollÀrare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvÀndigt och anvÀndbart för verksamheten och barnens bÀsta men det visar ocksÄ att det finns vissa dilemman med hur man ska gÄ tillvÀga och pÄ vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Abstract: Utsagor gÀllande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier Àr den sÄ kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frÄgestÀllningar genom att analysera prognoser utifrÄn ett kommunalt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilken sammansÀttning, stÀllning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av mÀnniskor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det Àr primÀrt den deskriptiva metoden som tillÀmpas i uppsatsen.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

C-uppsats vars huvudsyfte var att undersöka hur stor igenkÀnning mÀnniskor har av företagsmÀrken utan att logotypen finns med. Genom att arbeta med bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod har vi fÄtt fram vÄra resultat, detta genom att vÄra respondenter besvarade en enkÀt. VÄra teoretiska perspektiv kommer frÄn en blandning av olika ÀmnesomrÄden, sÄ som psykologi och informationsdesign med fördjupningar i bland annat perception, objektsigenkÀnning, symbolik och fÀrgers betydelse. Genom vÄra undersökningar kom vi fram till att det inte finns nÄgot enkelt svar pÄ huruvida mÀrken kÀnns igen eller inte. Bland vÄra utvalda mÀrken var könsbundenheten lÄg, och Älder har viss betydelse för igenkÀnningen.

AnvÀndningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste Ären. Per oral cancerbehandling Àr inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, dÀremot sÄ Àr biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstÄnd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland Àr lÄg och inte Àr bÀttre Àn andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen sjÀlv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försÀmrat behandlingsresultat, risk för över resp.

I detta examensarbete har vi undersökt hur de allra yngsta barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ förskolan samt hur de samspelar och kommunicerar med varandra och pedagogerna. Studien kopplas till tidigare forskning som Àr relevant till vÄrt syfte sÄsom samspel, kommunikation, inflytande, delaktighet, förskolans vardag och rutiner samt pedagogernas roll. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod, dÀr vi utförde videoobservationer och ostrukturerade observationer. Dessa utfördes bÄde i utemiljö/innemiljö för att fÄ en djupare inblick i de allra yngsta barnens möjligheter till inflytande. Studien utfördes pÄ en förskola som ligger nÄgonstans i SkÄne. Slutresultatet visar att barnen samspelar och kommunicerar pÄ mÄnga olika sÀtt framförallt med kroppssprÄket samt att barnens möjlighet till inflytande beror mycket pÄ pedagogens förhÄllningssÀtt och bemötande..

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att kÀnna empati Àr övervÀgande pÄ kort sikt medan positiva effekter Àr övervÀgande pÄ lÄng sikt, gÀllande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsÄgs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hÀlften en enkÀt belysande upplevelser pÄ kort sikt medan den andra hÀlften besvarade en likadan enkÀt belysande upplevelser pÄ lÄng sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende pÄ tidsperspektivet Àven för mÀnniskor generellt, i form av mer positiva effekter pÄ lÄng sikt. Denna effekt Äterfanns bland sÄvÀl kvinnor som mÀn, och bland yngre sÄvÀl som Àldre.

Idag blir konkurrensen allt hÄrdare pÄ marknaden, inte minst sagt i modebranschen. Företag tar till alla olika sorters konkurrensstrategier för att just de skall sticka ut frÄn mÀngden. HÀr följer en studie inriktat pÄ en av dessa konkurrensstrategier, nÀmligen marknadskommunikation. Kommunicerar man fel pÄ den hÄrt konkurerande marknaden idag kan det fÄ förödande effekter. Man mÄste som sÀndare av budskapet veta vem mottagaren Àr.

PÄ senare Är har man i dags- och fackpress kunnat lÀsa om att den yngre generationen som Àntrar arbetsmarknaden Àr ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat lÀsa om att de som faktiskt gör det har sÀmre hÀlsa, Àr mer stressade och saknar befogenheter i högre grad Àn Àldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig frÄn traditionellt ledarskap och unga stÀller andra krav pÄ sin arbetssituation och pÄ chefsrollen. Unga mÀnniskor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra vÀrderingar Àn Àldre som vÀrdesatte hÄrt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskÀmda och krÀvande men ocksÄ vÀlutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande.

Vad innebÀr en idrottsförskola? Detta Àr en av frÄgorna som vi stÀller oss i vÄrt arbete som grundar sig pÄ en idrottsförskolas mÄl och syfte. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av bÄde observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och lÀroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar pÄ att rörelse Àr viktigt för barns utveckling men Àven maten och miljön spelar en stor roll.Resultatet av vÄr undersökning visar att en idrottsförskola inte Àr ute efter att skapa nÄgra elitidrottare utan anvÀnder sig av rörelse som ett redskap för att nÄ de mÄl som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade Àven att idrottsförskolan lagt om sina mellanmÄl till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en vÀl fungerande förÀldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Bakgrund: Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som leder till att livet pÄ ett eller annat sÀtt troligtvis kommer att förÀndras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), tvÄ tredjedelar av dessa Àr kvinnor. MS Àr en livslÄng och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta pÄverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie som baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprĂ€tthĂ„ller sina motionsvanor anvĂ€nder för att överkomma dessa hinder samt om deanvĂ€nder mĂ„lsĂ€ttningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, Ă„lder,erfarenhet, trĂ€ningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulĂ€r delades ut vidolika trĂ€ningsanlĂ€ggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: MĂ€n (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 Ă„r (N = 82), MedelĂ„lders 30 - 44 Ă„r (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 Ă„r (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), LĂ„gaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva förĂ€ldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppvĂ€xten. Det vanligaste motivet till att trĂ€na var att förbĂ€ttra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att trĂ€ning var ett verktyg till att hĂ„lla sig i form.