Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa.Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

My purpose with this paper is to investigate how yong girls with immigrant backgrounds experience the social citizenship.I have focused on civil rights and obligations but also on the experience of access to education, employment and social community.Finally, I have chosen to look at the social citizenship from a gender perspective..

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie.Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar.

Bakgrund: Enligt statistiska central byråns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stå för cirka åtta procent av Sveriges befolkningsökning inom de närmsta tjugo åren. För att kunna bistå med god vård på lika villkor för hela befolkningen måste den svenska sjukvården anpassas efter det mångkulturella samhälle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svårigheter som kan påverka mötet mellan svensk vårdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger på sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrån Malterud (1996).

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Språkbarriärer i möten med invandrare är ett växande problem inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteratur- studien var att belysa betydelsen av språkbarriärer ur sjuksköterske- och patientperspektiv. I studien analyserades 15 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visade att kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer gav upphov till stress och oro hos sjuksköterskan. Språkbarriärer hindrade även utbyte av information och begränsade sjuksköterskans möjligheter att bygga upp en god relation till patienter med invandrarbakgrund.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarföräldrar, vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta kontakten. Fem lärare deltog och undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultatet visade att lärarna upplever kontakten som både positiv och negativ. Språkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt då lärarna menade att det lätt blev missförstånd. Lärarna menade att kulturella skillnader är intressanta men ibland svåra att förstå.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka kunskapen om bista?ndshandla?ggares erfarenheter av utredningar av insatsen va?rd- och omsorgsboende fo?r a?ldre. Bista?ndshandla?ggningen inom a?ldreomsorgen i Stockholms stad har genomga?tt flera fo?ra?ndringar de senaste a?ren. De fo?ra?ndringar vi koncentrerat oss pa? att studera, a?r info?randet av kartla?ggnings- och bedo?mningsinstrumentet som bista?ndshandla?ggarna anva?nder fo?r att utreda a?ldres anso?kningar om va?rd- och omsorgsboende enligt socialtja?nstlagen 4 kap.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka särskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns någon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jämfört med den riktad till övervägande svenska elever. För att få reda på detta har jag djupintervjuat fem lärare som alla arbetar på olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt går jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lärare måste arbeta efter, men jag går också igenom statistik över studieresultat samt vad som pågår i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar på att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lärarna som jag intervjuat som sociala mer än pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjälp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket från den som riktas till klasser med övervägande elever med svensk bakgrund, och när den skiljer sig handlar det oftast om nivågrupperingar mellan hög- och lågpresterande elever. Metodiken handlar främst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..