Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

Syftet med uppsatsen är att se vad situationen att positioneras som ?andra generationens invandrare? har för inverkan på identitetsskapandet hos unga kvinnor. Vi använder oss av ett diskurspsykologiskt och intersektionellt angreppssätt där vi vill synliggöra de identiteter, det vill säga de subjektspositioner de unga kvinnorna intar, tillskrivs och erbjuds i interaktionen. Med detta vill vi nå en ökad förståelse för och kunskap om vilka konsekvenser, möjligheter och/eller begränsningar denna position har för den enskilda individen. Vi ämnar synliggöra de processer som samverkar och påverkar de unga tjejernas identiteter.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue.

The aim of this study is to show how immigrants perceive and utilize Swedish nature. The study also intends to make suggestions on how immigrants can be encouraged to use nature close to where they live. The methods are qualitative interviews, group interviews and participant observations. The results show that immigrants are a very heterogeneous group and there is no distinct immigrant-specific perspective. Although they are all immigrants their lifestyle widely vary. Their reasons for not going out into nature are diverse.

Enligt IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att främja kulturell mångfald. Samtidigt påvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlängd arm i den så kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som präglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger Säljö i Lärande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.

This thesis title starting from zero alludes to storstadssatsningen's democratic work being accomplished among immigrants in Malmö. My thesis examines which types of political participation storstadssatsningen were trying to increase. The goal was to turn the immigrants into political participants, but in many of the projects the democratic work had to focus on building a ground for democratic participation by bringing isolation to an end and teaching the Swedish language. This may have been the reason that there were not extensive forms of resources to put into projects actually raising the political awareness. Some of the projects can however be said to increase a very large number of types of political participation, both temporary and every day participation.

Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Många utländska personer som flyttar till Sverige, eller som är födda i Sverige och har föräldrar som har invandrat, kan komma att uppleva någon form av identitetsproblem, det vill säga att man inte riktigt vet var man kommer ifrån eller är osäker på var man tillhör. Mitt intresse för det här ämnet har ökat alltmer efter att ha läst en del om mediernas konstruktion, om hur medierna skildrar bilden av invandrare, gränsdragningen mellan ?vi och dem?, men samtidigt som jag själv personligen upplevt det som kallas för identitetsproblem. Jag vill i denna studie knyta samman dessa två ämnen och ta reda på hur personer med utländsk bakgrund upplever och betraktar sig själva utifrån det som medierna konstruerar, och inte om hur medierna konstruerar och skildrar invandrare. Jag kan tänka mig att det här ämnet är intressant för många utländska personer som upplever, eller har upplevt, någon form av identitetsproblem.

AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finskaandragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

Benämningen ?den nya andra generation invandrare? innefattar barn som immigrerat tillsammans med sina föräldrar. Med fokus på denna generation har syftet med denna studie varit att söka efter former för och variationer av erfarenheter, föreställningar och förhållningssätt vid vänskapandet (valet av vänner). Studien behandlar tre utbildningsperioder: grundskolan, gymnasiet och högskolan. Den övergripande frågan är hur etnicitet inverkar på vänskapande.