Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 8 av 589

Kreativitet i lÀroplaner, Àmnen och kurser för gymnasieskolan : En kvantiativ studie av begreppet kreativitet

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Diskriminering satt i system? : En kvalitativ undersökning av invandares upplevelser frÄn Sfi

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Årsredovisningens vikt vid beslutsfattande : Formella eller informella informationskĂ€llor?

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

BOKFÖRINGSBROTT-Anledningar och Ă„tgĂ€rder utifrĂ„n kontrollvĂ€sendets perspektiv

Syftet med vÄr uppsats Àr att göra en probleminventering av bokföringsbrott. Vi kommer att kartlÀgga de huvudsakliga anledningarna utifrÄn kontrollvÀsendets perspektiv till varför mÀnniskan begÄr bokföringsbrott för att kunna ge förslag pÄ möjliga ÄtgÀrder. Eftersom det inte finns mycket teori inom Àmnet har det varit svÄrt att sÀtta den teoretiska referensramen. Dock har vi tagit med den information vi tyckt varit relevant för Àmnet dÀr vi anvÀnder oss av institutionell teori och rÀttviseteori.. Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv metod dÀr vi utgÄr ifrÄn empirin för att finna vÄra slutsatser.

Regler och rutiner : En fusions konsekvenser för en organisations formella regler och informella rutiner

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrÄn det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjÀlp av semistruktureradeintervjuer av anstÀllda pÄ olika nivÄer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhÀngigt huruvidagamla tillvÀgagÄngssÀtt slopats eller behÄllits. I organisationen vi undersökte intrÀffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gÀllde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Motstridiga styrmodeller och dess effekter -En fallstudie av Volvo Cars

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

En forensisk analys av iOS

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intÀktsredovisning

Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.

Patienters upplevelse av delaktighet vid vÄrd under tvÄng

Psykisk ohÀlsa Àr ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vÄrd förvÀntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vÄrd vÄrdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Patienter som vÄrdas med stöd av LPT har ofta stora vÄrdbehov och krÀver mÄnga vÄrdinsatser vilket stÀller höga krav pÄ den psykiatriska vÄrden. Att ta tillvara pÄ patienters upplevelse Àr en viktig aspekt i att frÀmja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssÀkra vÄrden. Att som patient vara delaktig i sin vÄrd har visat sig kunna pÄskynda tillfrisknandet.

Kapitalstruktur : En tvÀrsnittsstudie av hur företags kapitalstruktur pÄverkar aktiens risk och avkastning

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

En lindans med balans? Vad styr kommuners sÀtt att redovisa pensionsÄtaganden?

Den första januari 1998 trÀdde en ny lag ikraft, Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen stadgar att pensioner intjÀnade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse medan de som intjÀnats efter 1997 skall skuldföras. Det finns idag kommuner som, trots lagstiftningen, redovisar Àven det som intjÀnats före 1998 som skuld eller avsÀttning. Det leder oss in pÄ uppsatsens syfte som Àr att kartlÀgga hur och förklara varför kommuner redovisar och hanterar pensionsförpliktelser pÄ skilda sÀtt.Positive Accounting Theory (PAT), Downs teori samt Institutionell teori (IT) ligger till grund för de hypoteser som arbetats fram. PAT och Downs teori bygger pÄ tanken att mÀnniskor i första hand ser till sin egen nytta och maximerar egen vÀlfÀrd.

Kulturkrock i skolan : Skapande skola ur kulturaktörernas perspektiv

Kulturorganisationer Ă€r en typ av organisationer som skiljer sig frĂ„n andra. IstĂ€llet för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnĂ€rliga vĂ€rderingar. En viktig förutsĂ€ttning för att deras verksamhet ska fungera Ă€r statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebĂ€r att skolhuvudmĂ€n kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning Ă€r en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de pĂ„verkas av att nya resurser till-gĂ€ngliggörs.Studien bestĂ„r av kvalitativa intervjuer med personer frĂ„n sex olika kulturorganisationer frĂ„n skilda delar av Sverige.

HUR REDOVISNINGSPRAXIS KOMMER TILL: : K3 i svenska fastighetsbolag

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

Marknanden för professionell golf : en institutionell analys av Europatouren för herrar

Studiens första syfte Àr att med institutionell teori kartlÀgga det kontraktsnÀt som konstituerar den europeiska marknaden för professionella herrgolfare. Det andra syftet Àr att analysera och diskutera vissa utvalda aspekter av detta kontraktsnÀt som utmÀrker Europatouren frÄn traditionella vinstmaximerande företag. Den europeiska marknaden för proffsgolfare har organiserats i ett företag för att det Àr ekonomiskt fördelaktigt. Med Europatouren som en sammanhÄllande lÀnk begrÀnsas transaktionskostnaderna bl.a. genom att antalet kontraktsvÀgar reduceras och genom att utrymme för lÄngsiktiga relationer med viktiga parter skapas.

Hur vet du det? : En studie om barns trovÀrdighetsarbete i risk- och skyddsbedömningsintervjuer

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->