Sök:

Sökresultat:

8832 Uppsatser om Äldre institutionell teori - Sida 10 av 589

Demokratier i Sovjetunionens spillror: politisk socialisation, institutionell utveckling och etnicitet i Estland och Ryssland

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Demokratier i Sovjetunionens spillror: politisk socialisation, institutionell utveckling och etnicitet i Estland och Ryssland

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förĂ€ndringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit Ă„rhundraden i VĂ€steuropa skulle nu genomföras pĂ„ nĂ„gra Ă„r. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kĂ€nnetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Vem fÄngar FISK:en?

In recent years, several scandals have been revealed where public employees been involved. Some researchers argue, moreover, that the NPM's rampage has led to an increase in the risk of corruption in public administration. The Regulation on Internal Control shall, according to the government, lead to adequate protection against corruption by analyzing and managing risks. However, Riksrevisionen have criticized the authorities' protection against corruption to be too unstructured and unsystematic. In addition, they questioned whether the regulation really has significance in the work against corruption.

Val av redovisningsvaluta : en undersökning av svenska och danska börsnoterade företag

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan Är 2001 respektive Är 1999. En undersökning som gjordes Är 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur mÄnga som idag gÄtt över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning pÄ och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag pÄ Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med sÀte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella pÄtryckningen Àr frÄn intressenter vilka pÄverkar företagen pÄ olika vis och olika mycket.

Organisationers anpassning till en ny redovisningsstandard : Hur en extern förÀndring blir intern

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

HÄllbarhetsredovisning och intressenter : En branschjÀmförande studie baserad pÄ GRI-ramverket

CSR Àr ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger pÄ frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket frÄn externa intressenter och den institutionella omgivningen i nÄgon mÄn krÀver att företag visar ansvar gentemot omvÀrlden. MÄnga företag vÀljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hÄllbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjÀlp av hÄllbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjÀmförelse med avseende pÄ rapportering av CSR.

Den externa synen pÄ företag som hyr in personal: en
fallstudie utifrÄn intressentmodellen

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ flexibilitet och dÀrför Àr personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgÄngar i arbetskraftsbehov pÄ ett smidigt sÀtt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen Àr Ànnu inte riktigt accepterad av samhÀllet och dÀrför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, pÄ företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av personliga intervjuer med Ätta intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra Àr att synen pÄ inhyrningsföretag överlag Àr positiv bland intressenterna.

Barn och musik i magiska möten

Sammandrag VÄr uppfattning Àr att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid fÄr utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen frÄn barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bÀrande stolpar Àr inspirationskÀllor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gÄng har vi sett olika inspirationskÀllor som kunnat pÄverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgÄtt frÄn BjÞrkvolds (2005) teori om spontansÄng nÀr vi analyserat barnens musikskapande.

Old Mutual och Skandia en kraftfull kombination? : En medieanalys av den internationella legitimeringsprocessen

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur media anvÀnds i det retoriska spelet, dÄ inblandade aktörer försöker pÄverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvÀrv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gÀllande affÀren mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framstÀllningen av affÀren i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjÀlp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala stÀllningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att pÄverka legitimiteten handlade bland annat om budnivÄn, förflyttning av kapital ut frÄn Sverige, affÀrens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. VÄra resultat tyder pÄ att illegitimeringsförsöken frÀmst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulÀr.

Onoterade aktiebolags redovisning - vÀljer de IASB : s rekommendationer och varför?

Den 1 januari 2005 sker en stor omstĂ€llning för mĂ„nga av de svenska företagen avseende det sĂ€tt deras redovisning skall uppföras pĂ„. För noterade företag införs en tvingande lag som innebĂ€r att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istĂ€llet för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska RedovisningsrĂ„det. De onoterade företagen dĂ€remot har sedan tidigare haft möjlighet att vĂ€lja mellan tvĂ„ normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer sĂ„ledes ytterligare ett val. Viktigt Ă€r dock, för sĂ„vĂ€l noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. SĂ„ vad styr dĂ„ valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen? För att svara pĂ„ ovanstĂ„ende frĂ„ga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsĂ€tt samt en deduktiv ansats.

HÄllbarhet inom flygindustrin : En studie om geografiska variationer i flygbolagens hÄllbarhetsredovisningar - ur ett institutionellt perspektiv

Flygbolag Àr mÀktiga globala aktörer med en omfattande miljöpÄverkan, sÄ vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hÄllbar utveckling? För att svara pÄ detta genomförde vi en innehÄllsanalys dÀr vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hÄllbarhetsredovisningar. För att skapa en förstÄelse för hur samhÀllsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvÀrdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism.Den största skillnaden vi fann Àr att USA Àr mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hÄllbarhet. Skillnaderna förklaras utifrÄn social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hÄllbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen mÄste följa, Àr olika mellan regionerna.

Kinas nya institutionella kontext : Hur pÄverkas svenska telekombolag och dess underleverantörer?

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan Är 2002-2008 och ta reda pÄ hur svenska företag inom telekombranschen pÄverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jÀmförelse av institutionella faktorer mellan Ären 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevÀrt dyrare för utlÀndska företag att verka i Kina som resultat av mÄnga institutionella förÀndringar som skett de senaste Ären, bl.a. har mÄnga incitament för utlÀndska bolag slopats och marknaden Àr nu mer rÀttvis mellan utlÀndska och inhemska företag. Undersökningen visar Àven pÄ en fortsatt lÄngsam utveckling av politiska och sociala faktorer sÄsom korruption, patentskydd och byrÄkratisk kvalitet.

NÀ?r À?ldreomsorgen blev galleria och den À?ldre kund : En kritisk diskursanalys av informationsbroschyrer om À?ldreomsorg

The purpose of this bachelor thesis is to examine the views of the elderly and the caregivers that appear in brochures for the elderly and the discourses that can be found within. The data that the study is based on was collected and analysed using content analysis and Faircloughs (1992) critical discourse analysis. The theoretical frameworks that have been used are social constructionism, critical discourse analysis, assortment and protest, and New Public Management. The results showed two images of older people (I) the elderly as active and autonomous and (II) the elderly as passive and in need of help. The results also showed two pictures of the caregiver (III) the caregiver and NPM, and (IV), the non-profit care provider as a complement.

Svensk kod för bolagsstyrning - Ny kod eller kodifiering?

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehĂ„ller nĂ„got nytt för företagen som Ă€r registrerade pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista. Är nĂ„gra av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i sĂ„ fall bland alla börsnoterade företag pĂ„ A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och dĂ€refter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillĂ€mpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanstĂ€llde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att fĂ„ djupare förstĂ„else för intervjuresultaten.

Val av avskrivningsmetod & införande av komponent-avskrivningar K3 : En studie pÄ kommunala energibolag

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->