Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Huvudsyftet med denna uppsats är att ge en helhetsbild av fenomenet virtuell word-of-mouth. För att åstadkomma detta har vi delat in huvudsyftet i två delsyften där det första undersöker vad virtuell word-of-mouth innebär. Det andra delsyftet analyserar de områden som har betydelse för fenomenet och dess spridning, nämligen budskapet, individer och grupper samt Internetmiljöer.

I denna studie studeras brand equity och dess påverkan på köpbeslutsprocessen. Hur påverkar brand equity köpare? Vilka steg i köpbeslutsprocessen påverkas? Genom att studera detta kan säljande företag få en ökad förståelse för hur köpare resonerar vid inköp, vilket kan användas när de ska utforma effektivare säljstrategier. Dessutom kommer beslutspåverkande roller att studeras för att resultatet ska bli mer praktiskt applicerbart då det ofta är flera individer som är inblandande när företag ska genomföra inköp.Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som grund för att studera vilken betydelse varumärken har under köpbeslutsprocessen i byggbranschen.Intervjuerna har genomförts med sju individer som är ansvarig eller haft en stor roll vid inköp av maskindrivna handverktyg på sina företag.Det resultat som studien kommer fram till påvisar att brand equity har betydelse. Ju starkare ett varumärkes brand equity är desto mer påverkan har det på köpbeslutsprocessen.

Intresset för träning och hälsa ökar idag och användare på sociala medier blir allt fler. Syftet med detta examensarbete var att genom en litteraturstudie utröna om sociala medier kan användas för att öka individers träningsmotivation. Resultatet från fem vetenskapligt granskade artiklar har granskats, sammanställts och slutsatser baserat på dessa har dragits. Resultatet visar att sociala medier är användbara för att öka individers fysiska aktivitetsnivå. Det har framkommit att nyttjandet av ett socialt nätverk online främjar träningsmotivationen hos individer och att det upplevs positivt att vara aktiv på sociala medier.

Uppsatsens syfte är att studera hur fem individer, på en specifik arbetsplats, upplever att arbeta tillsammans i ett team samt vilken effekt teambuilding har på relationerna i gruppen. Studien är gjord med en kvalitativ ansats, där intervjuer och observationer har utgjort det inhämtade materialet. Efter att teamet varit iväg på en ?kick-off?, som kan liknas till ett teambuilding event, och tagit del av motivations och inspirations samtal, upplevde respondenterna att de förstärkt teamet och förde dem samman. Denna studie undersöker vad det är som egentligen håller ihop en grupp individer med olika bakgrunder och som till mesta dels spenderar tid tillsammans under arbetstid och på arbetsplatsStudien visar att det finns likheter mellan Goffmans teorier om ett teams gemensamma mål samt rollframträdande.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förväntningar kring lärande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever på NV-programmet. Vi har sökt sammanlänka dessa attityder och förväntningar med elevernas motivation så som vi tolkar den utifrån en specifik teori som benämns ?self determination theory?. Detta är en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa är knutna till välbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkätsvar. Dessa data har vi analyserat på tre olika sätt.

Frågan om selektionsenheter handlar om vilka entiteter, gener, individer eller grupper, som det naturliga urvalet verkar på. Vilka av dessa uppfyller det naturliga urvalets krav på variation, ärftlighet och skillnader i konkurrensförmåga? Den klassiska synen är att urvalet verkar på individer. Individer som är altruistiska, i betydelsen att degynnar andra individers överlevnad och reproduktion på bekostnad av sig själva, har beteenden som är osannolika att uppkomma om individer fungerar som selektionsenheter. Om grupper kan fungera som selektionsenheter kan altruistiska beteenden utvecklas, eftersom grupper med större andel altruister får konkurrensfördelar gentemot andra grupper.Argument för gener som selektionsenheter är bland annat att de utgör den kausala grunden till allaanpassningar och är de enda strukturer som bevaras över evolutionär tid.

Från att det i början talades väldigt lite om coaching är det idag en mångmiljonsaffär som erkänts som ett effektivt sätt att bidra till utvecklingen av ledare på alla möjliga nivåer i en organisation (McLean, 2012, s 4). Genom att vara en coachande ledare kan man på sikt få mer självgående medarbetare (Chef 2007).Två kända definitioner av coaching är den av John Whitmore och den av Susann Gjerde. Gemensamt har de som utgångspunkt att coaching handlar om att utveckla individer och hjälpa dem att hjälpa sig själva genom att aktivt lyssna, ställa öppna frågor och identifiera styrkor hos individer. Det som skiljer dessa definitioner åt är tillvägagångssättet.Med denna undersökning vill vi ta reda på hur butikschefer inom mobiloperatören Hi3G tolkar och väver in coaching i sitt ledarskap och vad deras syfte med coaching är. Vi vill veta vilken syn de har på coaching som en ledarskapsstil, hur stor del av deras ledarskap som faktiskt handlar om coaching och vilka effekter det har på deras medarbetare.Undersökningen är baserad på både en kvalitativ och en kvantitativ undersökningsmetod där vi kombinerar tre stycken intervjuer med en enkätundersökning besvarad av 34 butikschefer.Resultatet visar att butikchefer inom Hi3G har en relativt likartad syn på vad coaching är, samt att de tillämpar och tolkar det ganska snarlikt, men att många saknar tid till att coacha i den utsträckning de skulle vilja.

Bakgrund: Rök- och kemdykande personal inom räddningstjänsten har ett extremt fysiskt och psykiskt påfrestande arbete. Arbetsgivaren har lagstadgad skyldighet att tillse att personalen årligen blir hälsoundersökt och får genomgå fysisk test, s.k. rullbandstest, samt arbets-EKG med maximal belastning enligt föreskrifter. Det finns anledning att förmoda ett samband mellan förhöjt BMI och en oförmåga att klara rullbandstestet.Syfte: Syftet med studien var att se om det finns samband mellan ökande BMI och minskad förmåga att klara rullbandstest, samt om viss typ av fysisk träning ökar möjligheten för brandmän att bibehålla normal BMI. Ett mer övergripande syfte var att ta reda på om FHV fokuserar på rätt sorts data vid hälsoundersökningarna.Undersökt grupp och metod: Databasen bestod av journaldata från hälsoundersökningar åren 2007 - 2010 för 158 brandmän anställda i Trelleborgs och Vellinge kommun.

Studiens syfte var att utifrån en socialpsykologisk begreppsram ge en beskrivning om hur vuxna individer upplever att den sociala nätverksidan Facebook påverkar deras sociala identitet. Studien ämnade även ge kunskap om huruvida individer förväntas framställa sig på ett visst sätt på nätverksidan och om denna framställning överensstämmer med deras identitet i övriga livet.     Tillvägagångssättet i studien var semi-strukturerade intervjuer med åtta aktiva användare av Facebook i Västra Götalands län. Intervjumaterialet analyserades utifrån dramaturgiska perspektivet, spegeljaget och rollteori. Fem dominerande teman framkom då respondenterna berättade om sina upplevelser av sitt aktiva medlemskap i Facebook. Dessa var: en allmän bild av användandet, oro för offentligheten, gemenskap efter behag, att vara som de andra och en önskvärd profil.      Studiens resultat visar att Facebook-användare inte är helt medvetna om hur mycket nätverksidan faktiskt påverkar dem.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka påverkar den enskilda individens förutsättningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vår studie är att undersöka sex gymnasieelever, som går sitt tredje år på sitt gymnasieprogram, och försöka få kännedom om dessa personers känslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vår studie ämnar vi även att undersöka om habitus, individens påverkan av uppväxtförhållanden och av familjen, påverkar människors förutsättningar för vidareutbildning. Vi ämnar även undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller växer för dessa sex ungdomar vilka går yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att på så sätt kunna förstå hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm.