Sökresultat:
877 Uppsatser om Äldre byggnader - Sida 53 av 59
Kyrkobyggnader som kulturturistisk produkt : en studie om kyrkans syn pÄ sina byggnader och hur dessa kan nyttjas i turistsammanhang
Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnÀringen och alltfler omrÄden utnyttjar möjligheterna till att stÀrka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsÀttning och intÀkter med kulturarvet som grund. Kulturturism Àr en vÀxande marknad inom turistnÀringen, detta innebÀr att fler turister vÀljer att resa till vÀrldsarvstÀder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 Àr Visby en vÀrldsarvstad och pÄ Gotland finns ett bestÄnd av vÀlbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland Àr den kyrktÀtaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande Àr i bruk. SjÀlva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogÄrdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder bÄde stilla stunder och starka upplevelser Äret runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter anvÀnds i ett turistiskt perspektiv.
Utedrift under vintern : en studie pÄ köttraskvigor i en ny typ av mobilt system
Nyinvesteringar i nötköttsproduktion leder i allmÀnhet till stora kostnader. Genom att ersÀtta traditionella byggnader med enklare typer av vÀderskydd och lÄta djuren vistas ute vintertid skulle kostnaden kunna minskas. Upptrampad mark och koncentration av gödsel och urin kring utfodringsplatsen, vÀderskydd och vatten kan dock bli ett problem dÄ köttdjur hÄlls ute vintertid. Ett flerÄrigt projekt Animal-Driven Sustainable Beef Production, som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, genomfördes för att utveckla en ny typ av utedriftsystem. Systemet Àr mobilt och innebÀr att djuren vintertid vistas pÄ Äkermark som ingÄr i en vÀxtföljd och att de regelbundet fÄr foder pÄ nya ytor.
Fallet Bengtsfors kommun : förslaget om en ny automatiserad resursfördelningsmodell
I och med den lagförĂ€ndring som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2004, dĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt pĂ„ den enskildes ansvar. Ăgare eller nyttjanderĂ€ttshavare av byggnader och anlĂ€ggningar ska sjĂ€lva ansvara för sĂ€kerheten, vilket innebĂ€r ett större behov av kunskap inom omrĂ„det. Luftfartsverket, som tidigare hĂ„llit utbildningar internt inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet, har nu valt att lansera denna tjĂ€nst till externa kunder, för att bĂ€ttre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fĂ„tt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet hos potentiella kunder.VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, rĂ€ddning och sĂ€kerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att stĂ€lla kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjĂ€nsten Ă€r tĂ€nkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur vĂ€l de överensstĂ€mmer och genom det fĂ„ fram hur Luftfartsverket kan anvĂ€nda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjĂ€nst och dĂ€rigenom skapa nöjda kunder.VĂ„r studie baseras pĂ„ teorier kring marknadsföring och innovationer.
Hur skapar man en funktionsintegrerad miljö? - Ăr den alltid önskvĂ€rd?
SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika
samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt
rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram
under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt
sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet
med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och
konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och
sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och
finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för
lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och
omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven
mellan olika branscher inom nÀringslivet.
Det industriella sÀttet att separera samhÀllsfunktioner ses delvis som
förÄldrat.
Framtidens energieffektiva förskola : Gestaltning och formgivning av en naturförskola i passivhusteknik
DaggkÄpan Àr en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan Àr en naturförskola, vilket frÀmst innebÀr att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden Àr i tvÄ plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. FörutsÀttningar för att bedriva verksamheten inomhus finns Àven. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos DaggkÄpan smÀlter samman och barnen kan lÀtt ta ett steg ut till naturen frÄn sina hemvister.
Redovisning av tekniska lösningar för trÀvolymbyggande: uppfyllande av funktionskrav för brand-, ljud- och fuktsÀkerhet
Det finns en strÀvan efter att effektivisera byggindustrin genom att förÀndra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört ÄtgÀrder för att frÀmja en ökad anvÀndning av trÀ i byggandet och dÄ framför allt nÀr det gÀller uppförandet av flervÄningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trÀvolymbyggnad Àr en del i denna utveckling. Systemet innebÀr att fÀrdiga vÀgg- och bjÀlklagselement sÀtts samman till hela volymer pÄ fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till fÀrdiga byggnader. TrÀvolymbyggaren ansvarar för allt frÄn projektering till fÀrdig produkt, vilket har lett till en viss osÀkerhet kring systemet bland bestÀllare i branschen.
Bebyggelseutveckling i det vattennÀra stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i lÄglÀnta omrÄden
Göteborg har ett geografiskt lÀge nÀra vattnet, vilket gör att en stor del av mÀnskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nÀra vattnet blivit allt merattraktiv för att anlÀgga bebyggelse för mÀnniskor att bo och verka i. Det finns dockriskomrÄden i de vattennÀra delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvÀmningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mÀnskliga verksamheter nÀra vattnet ökar, gÄr dentekniska utvecklingen för att kunna fortsÀtta exploateringen i kustnÀra omrÄden framÄt, vilketgör att dilemmat kvarstÄr. Kanske Àr det inte lÀmpligt att uppföra bebyggelse vid Àlven sominte Àr sÀkrat mot översvÀmningar och vattennivÄhöjningar.
BrandskyddsnivÄer pÄ sjukhus i Sverige: En förstudie
Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprÀtta en modell för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlÀtta för beslutsfattare, sÄ som politiker, att göra skÀliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande ÄtgÀrder.Syftet med arbetet Àr att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet pÄ sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag pÄ modellstruktur tas fram i syfte för att motivera ÄtgÀrder till ett förbÀttrat brandskydd.Den metodik som anvÀnds under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer dÀr analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie dÀr sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vÄrd- en bedömningsmodell för att jÀmföra brandskyddsnivÄer pÄ vÄrdavdelningar.
SpÄrvÀgar i HöganÀsstrÄket : HÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar
Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hÄllplatser pÄ en föreslagen spÄrvÀgsstrÀcka mellan Helsingborg och HöganÀs i nordvÀstra SkÄne. Det huvudsakliga syftet Àr att utforma hÄllplatsmiljöer och fÀrdvÀgar pÄ ett sÄ tillgÀngligt, trafiksÀkert och tryggt sÀtt som möjligt. HÀnsyn tas Àven till befintliga och nya utbyggnadsomrÄden samt spÄrvÀgens resandeunderlag. Den för spÄrvÀg föreslagna kuststrÀckan kallas HöganÀsstrÄket och hÀr ligger finns förutom Helsingborg och HöganÀs Àven tÀtorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. SpÄrvÀgens strÀckning Àr i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spÄrvÀgen bör gÄ centralt genom samtliga tÀtorter sÄ att resandeunderlaget blir sÄ högt som möjligt.
Centrum och handel : MÄl och förslag för centrum vid regementsomrÄdet i BorÄs
Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.
Ăresundsparken - ett pedagogiskt strandlaboratorium
HavsnivĂ„höjningen kommer innebĂ€ra en förĂ€ndring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivĂ„höjningen har hittills fokuserat pĂ„ den bebyggda kusten. Höjda havsnivĂ„er innebĂ€r Ă€ndrade förutsĂ€ttningar Ă€ven för den obebyggda kusten genom förĂ€ndrade strandlinjer, fler och kraftigare översvĂ€mningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer pĂ„verka naturmiljön och mĂ€nniskans anvĂ€ndande av kusten. Ăven de skyddsĂ„tgĂ€rder som mĂ€nniskor förvĂ€ntas vidta, t.ex.
EnergikartlÀggning och ÄtgÀrdsförslag pÄ Capio Lundby Sjukhus - PÄ uppdrag av Miljöbron AB
Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen pĂ„ Hisingen i Göteborg. Detta Ă€r pĂ„ grund av att sjukhuset vĂ€xt sig större och att det idag inte fĂ„r plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vĂ„rdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-nĂ€sa-hals, och hörcentral. Ăgonkliniken ligger separat i en byggnad nĂ€ra huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus Ă€r idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005.
Förslag till utveckling av Gullbergsvass
Gullbergsvass Àr ett centralt lÄgexploaterat omrÄde belÀget vid Göta Àlv i
Göteborg. Utvecklingen av Norra Ălvstranden Ă€r snart klar och planeringen av
Södra Ălvstranden pĂ„gĂ„r. Gullbergsvass stĂ„r nu inför en liknande omvandling.
Enligt kommunens översiktsplan (ĂP99) kan omrĂ„det pĂ„ sikt omvandlas till en
blandad markanvÀndning dÀr bostÀder kan ingÄ.
Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassomrÄde. Fram
till 1880-talet fylldes omrÄdet ut och Gullbergsvass började fungera som infart
för tÄgtrafiken till Göteborg.
Utveckling och formgivning av en framtida radio
Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie samt ett antal kortare intervjuer som skickas ut via e-post göra en grundlĂ€ggande undersökning av CFRP (Carbon fibre reinforced polymers) dĂ€rtill hur anvĂ€ndningen av förstĂ€rkningsmetoderna ser ut idag. Rapporten skall ta upp hur projektörer bör arbeta nĂ€r de trĂ€ffar pĂ„ produkter som Ă€r nya pĂ„ marknaden.Att förstĂ€rka betongkonstruktioner med kolfiberförstĂ€rkning har blivit allt mer vanligt under de senaste Ă„ren. Ăven stĂ„lband eller stĂ„lbalkar anvĂ€nds för att förstĂ€rka bjĂ€lklag och liknande konstruktionselement. Anledningen till att en byggnad eller annan typ av konstruktion mĂ„ste förstĂ€rkas kan bero pĂ„ ett flertal olika saker, bland annat om byggnadens anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€ndras.KolfiberförstĂ€rkning Ă€r i jĂ€mförelse med stĂ„l mycket starkt i förhĂ„llande till sin vikt. Tunna förstĂ€rkningar gör stor skillnad.
VÄrlammsproduktion
Studien Àr inriktad pÄ vÄrlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gÄrdar med inriktning mot vÄrlammsproduktion.NÀr det gÀller byggnader Àr ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillvÀxt och vÀlbefinnande. Att ljuset Àr sÄ viktigt beror mycket pÄ att man lÀttare ser om ett djur mÄr bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan anvÀnda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen sÄsom bÄgvÀxthus med vindnÀt lÀngs med sidorna (se figur 15 pÄ sid. 22).