Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram.

Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod fo?r försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små.Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa.

För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.   .

Rapporten beskriver undersökningen av två värmeåtervinningsmetoder, frånluftsvärmepump och frånlufts/tilluftsvärmeväxlingssystem (FTX-system), för en av Svenska Bostäders byggnader i det kommande byggprojektet i Albano. Syftet var att göra detta utifrån hållbarhetsaspekterna energieffektivitet, klimatpåverkan i form av växthusgasutsläpp samt driftskostnader för inköpt energi. Uppbyggnad av en värmeflödesmodell, baserad på en av byggnaderna i området, samt energiberäkningar för respektive uppvärmningssystem, visade att det relativt nollalternativ gick att spara 55 % av uppvärmningsbehovet om frånluftsvärmepumpen väljs och 45 % om FTX-systemet väljs. Totalt sett tyder resultaten på att frånluftsvärmepumpsystemet utgör ett något mer fördelaktigt alternativ, men om den studerade byggnadens totala klimatskalsprestanda kan uppnå mycket låga värmegenomgångstal utgör FTX-alternativet det bättre alternativet..

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena.

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.

Cirkus har alltid gjort människor nyfikna. Redan på 1800-talet handlade det om att visa upp sig och göra reklam i form av pampiga reklamaffischer. Cirkus Cirkör är idag beläget i två slutna byggnader i Alby. Istället placeras verksamheten under ett och samma tak i en byggnad som exponerar verksamheten och sprider nyfikenhet till området. Med hjälp av träpelare med olika dimensioner och avstånd skapas olika grader av transparens beroende på program.

Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer topografin och leder  till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..

Redovisning av 3 bostadsprojekt: Radhus vid Ängbyplan; Studentbostäder i Sollentuna; Bostäder på Årstafältet.Presentation av 3 skilda projekt med det gemensamma att de är byggnader för boende. Oberoende på vilket sätt projekten tillkommit eller vem som är beställare, hur platsen ser ut med dess fysiska förutsättningar finns det ofta något eller några arkitektoniskt teman som går att känna igen.Det finns vissa likheter i projekten som redovisas. Tillexempel bostädernas möjligheter till genomgående siktlinjer och möjlighet till ljusinsläpp från olika riktningar..

I denna uppsats studeras stadsträds påverkan på solstrålning i urban miljö. Idag täcks den största andelen yta i staden av hårdgjort material, många av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad från vegetation har det hårdgjorda materialet en större förmåga att absorbera och lagra den värme som via solens instrålning når jordskorpan under dagen. Värme eller kyla som lagras i en tät stad med höga byggnader kan behålla temperaturen länge. Orsaken till detta är att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden så att byggnaderna antingen värms upp eller kyls ned ytterligare.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.

I takt med att nya och bättre material framkommit har den svenska byggnormen förändrats. Kraven gällande framförallt energianvändning har stärkts och därmed har det skapats ett behov av att förbättra och anpassa äldre byggnader efter dagens gällande krav. Ett sätt att energieffektivisera befintliga byggnader är att montera fasadelement på den befintliga fasaden. Fasadelementen måste vara lufttäta och isoleras väl för att åstadkomma en fuktsäker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttätt där de främsta är minskad energianvändning och minskad risk för fuktskador till följd av fuktkonvektion.

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.