Sök:

Sökresultat:

1544 Uppsatser om Ägarledda bolag - Sida 5 av 103

Redovisning av alternativa resultatbegrepp :  I vilken omfattning presenteras alternativa resultatbegrepp i den koncerninformation som ges ut i noterade bolags bokslutskommunikéer och hur jÀmförbara Àr dessa alternativa resultatbegrepp?

Sedan 2005 redovisar alla koncerner inom EU enligt normer och standarder framtagna av IASB. ÖvergĂ„ngen till dessa internationella, gemensamma redovisningsstandarder Ă€mnar skapa större möjlighet för jĂ€mförbarhet mellan bolag och skydda investerare. Noterade bolag vid Nasdaq OMX Stockholm kommer Ă„rligen ut med en bokslutskommunikĂ© som Ă€r den fjĂ€rde och sista delĂ„rsrapporten. De resultatbegrepp som ska anvĂ€ndas i denna Ă€r reglerade enligt IAS 1 och IAS 34.Denna studie Ă€mnar undersöka om det förekommer andra resultatbegrepp, sĂ„ kallade non-GAAP measures, Ă€n de reglerade, i 204 bokslutskommunikĂ©er frĂ„n noterade bolag vid Nasdaq OMX Stockholm 2009. Huvudsyftet har en deskriptiv ansats och Ă€mnar besvara i vilken omfattning alternativa resultatbegrepp förekommer, hur dessa benĂ€mns och om förklaringar ges till begreppen.

Svensk Kod För Bolagsstyrning : -    En studie om den reviderade kodens kommande tillÀmpning pÄ tre mindre börsnoterade bolag

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i vÀrlden har lett till att mÄnga lÀnder har infört sÄ kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att fÄ en bÀttre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen Är 2005 och gÀllt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gÀlla för mindre börsnoterade bolag frÄn och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda pÄ hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser pÄ införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer pÄverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser pÄ införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att pÄverkas av regelverket. Vi har ocksÄ valt att belysa vad andra insatta personer i Àmnet har att sÀga om bolagskoden för att fÄ en helhetsbild av Àmnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat bÄde insatta personer pÄ omrÄdet och de berörda företagen.

Vilande Bolag : Beskattning av fÄmansföretag

Title: Dormant companies ? Taxation of closely held companiesProblem: Many companies are facing a business transfer and fall within a smaller company with a few owners and therefore that tax jurisdiction is current. They risk facing high taxes but it can be avoid by setting the company in an inactive status for five years.Purpose: The purpose is to describe the inactive company rules and the verdict from the Swedish Supreme Administrative Court. Also to investigate how this verdict will affect company sellers.Method: Based on a case study and by analyzing the Swedish Law conclusions has been determinate.Result: A dormant company must be inactive for five years, and then the company can benefit from a different taxation. The owner and itÂŽs relatives canÂŽt be active in the company during this five year period.

Strategier för nyligen listade bolag pÄ First North - Vad Àr det som styr?

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

Strategier för nyligen listade bolag pÄ First North - Vad Àr det som styr?

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

Vad redovisar stora bolag frivilligt om anstÀllda och vilka faktorer pÄverkar omfattningen?

Syfte: Studien har tvÄ syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda som Àr relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som pÄverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anstÀllda. Metod: DÄ studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda, sÄ har kvantitativa metoder anvÀnts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehÄllsanalys. Studien utfördes pÄ 56 av de 58 bolag som befann sig pÄ Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav tvÄ bolag fick rÀknas som bortfall pÄ grund av andra redovisningssÀtt Àn de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag pÄ Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anstÀllda, men den kategori som generellt anvÀnds mest Àr profilinformation om anstÀllda. Den faktor som frÀmst förklarar den frivilliga informationen om anstÀllda Àr bolagets skuldkvot, men ocksÄ vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som frÀmst förklarar frivillig redovisning om anstÀllda Àr agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptÀckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anstÀllda Àn vad vi i vÄr studie deducerat fram frÄn tidigare forskning.

Uppnotering av kinesiska bolag : En studie i kinesisk bolagsvÀrdering efter en upplistning frÄn OTC-listan till Nasdaq OMX huvudlista

Bakgrund: Kinesiska bolag pÄ den amerikanska OTC-listan Àr idag ofta associerade med bluffar och dÄlig kommunikation gentemot aktieÀgarna. Detta gör att den amerikanska marknaden inte har ett förtroende för dessa bolag. Denna opÄlitlighet frÄn marknadens sida har resulterat i att mÄnga av de kinesiska bolagen blivit felvÀrderade. För de legitima bolagen leder det till att de blir undervÀrderade. FrÄgan som uppstÄr hÀr Àr: Kan ett bolag fÄ en mer rÀttvis vÀrdering genom att noteras pÄ en marknadsplats utanför USA exempelvis i Sverige?Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka hur en övergÄng för ett kinesiskt bolag frÄn en OTC-lista i USA till en senior lista pÄ den reglerade börsmarknaden i Sverige pÄverkar vÀrderingen av bolaget.Genomförande: Studien Àr utformad till en kvantitativ undersökning.

Frivillig revision : Redovisningskonsulters syn pÄ den nya regleringen

Sedan den första november 2010 finns det inte lÀngre nÄgot lagkrav pÄ att samtliga svenskaaktiebolag ska anvÀnda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu Àr undantagna frÄnlagen vÀljer den största delen av dem fortfarande att anvÀnda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara pÄ frÄgan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch fÄ deras syn pÄ revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge Ànnu enförklaring till varför sÄ mÄnga bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de frÀmsta anledningarna till att sÄ stor andel valt att behÄllarevisorn Àr pÄ grund av ett delat Àgande, en relation till en bank som krÀver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna fÄ hjÀlp i svÄrare skattefrÄgor som kanuppkomma.

Svensk kod för bolagsstyrning : En studie av bolagen avvikelser frÄn koden

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som Àgde rum pÄ 2000-talet i USA och flera europeiska lÀnder satte fart pÄ bolagsstyrningsdebatten. MÄnga lÀnder började införa regler med syfte att förbÀttra bolagsstyrningen och öka förtroendet för nÀringslivet. Sverige drabbades liksom andra lÀnder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att Äteruppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillÀmpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag pÄ A-listan och O-listan med börsvÀrde över 3 miljarder kronor det vill sÀga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur bolag pÄ OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker frÄn koden och om de avviker frÄn samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjÀlp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag fÄ förstÄelse för varför koden finns och varför bolag avviker frÄn den samt undersöka om koden fungerar som det var tÀnkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker frÄn koden och vilka punkter det som bolagen avviker frÄn har jag lÀst igenom och granskat bolagens Ärsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra lÀnders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag vÀljer att följa eller avvika frÄn koden.

Balanserat styrkort i ett kommunalt turism- och nÀringslivsbolag

Kommunala bolag Àr idag en vanlig form för kommunal verksamhet av nÄgot slag. Syfte med denna studie Àr att visa pÄ om balanserat styrkort Àr en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för nÀringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det sÀga om modellen Àr applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska Àven tala om vad fördelarna Àr för ett kommunalt bolag, jÀmfört med en modell dÀr endast ett antal nyckeltal mÀts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsÀtt, dÀr ny kunskap krÀver tolkning.

Jakten pÄ leveraged buyouts : en studie om deal sourcing pÄ den svenska private equity marknaden

Private equity bolag som skapar vÀrde genom leveraged buyout har under de senaste Ären fÄtt ökad konkurrens inom den process vilken syftar till att finna attraktiva investeringar som kan generera avkastning enligt uppsatta avkastningskrav. Processen som karaktÀriseras av informationsasymmetri och kallas för deal sourcing har dÀrmed blivit ett svÄrare moment för dagens private equity bolag. Denna empiriska fallstudie undersöker hur svenska private equity bolag inom kategorin leveraged buyout i praktiken arbetar med deal sourcing och vilka drivkrafter som processen utformas efter i syfte att finna potentiella investeringar. Detta undersöks i ljuset av den akademiska forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet. Studien utgÄr ifrÄn tio intervjuer med företagsrepresentanter vilka har insyn i och Àr delaktiga i processen med att finna bolag.

Börsnotering, drömmen som aldrig blev av!

Under 1997 ville mĂ„nga bolag in pĂ„ börsen, hĂ€lften av bolagen genomförde aldrig börs-introduktionen. UtifrĂ„n uppsatsen kan följande bakomliggande orsaker till detta konstateras: börsklimat och vĂ€rderingen av exitalternativen Ă€r faktorer vilka spelar en avgörande roll för beslut att inte genomföra en notering, vilket stĂ„r i motsats till teorin om en effektiv marknad. Ökningen av antalet riskkapital-bolag har reducerat det finansiella gapet och minskat börsens betydelse för företag. En planerad notering innebĂ€r att bolaget sĂ€nder ut signalen, att Ă€garna söker en exit, till marknaden. Vanligtvis fĂ„r bolaget dĂ€rmed större massmedial uppmĂ€rksamhet.

Aktieinlösen - vilka faktorer leder ett bolag till detta förfarande?

Syfte: Att undersöka och analysera vilka faktorer som leder till att bolag genomför aktieinlösen. Teoretisk referensram: Likheter och skillnader mellan aktieinlösen och Äterköp redogörs samt sjÀlva inlösenförfarandet förklaras ur bolagets och aktieÀgarens perspektiv. Vidare sammanstÀlls aktieinlösens och utdelningens skatteegenskaper och vem som gynnas av inlösen. Metod: Uppsatsen Àr av ett deskriptivt, deduktivt och kvantitativt slag. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en statistisk modell, Tobit.

Intellektuellt kapital i Ärsredovisningar : En studie av redovisningen av intellektuellt kapital

Bakgrund och problem: De senaste Ären har det blivit allt större fokus pÄ immateriella tillgÄngar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet Àr att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krÀvs för att fÄ tas upp som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Företag mÄste dÀrför hitta andra vÀgar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvÀrde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i Ärsredovisningen dÄ inget specifikt regelverk finns tillgÀngligt.Syfte: Syftet Àr att fÄ kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt fÄ kunskap om det finns skillnader mellan tjÀnsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjÀlp av datorbaserad innehÄllsanalys studeras tio bolag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjÀlp av relevant litteratur framtagits och anvÀnds för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

Revisionens kostnadsutveckling : En jÀmförande studie mellan publika bolag och kommuner i Sverige

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->