Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.

Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år 1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat kräva mer självständighet från centralmakten.

Från tiden före 1972 års skadeståndslag och fram till idag, har skadeståndsansvaret blivit allt mindre förlåtande mot det allmänna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmänna också skulle bära ett ansvar för oriktiga upplysningar och råd, om de lämnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hänsyn, att begränsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Det har, de senaste åren, skett stora förändringar gällande påföljder för unga lagöverträdare. Förevarande uppsats berör den utveckling som har skett inom området och huruvida de intentioner som ligger bakom förändringarna har uppfyllts. Störst fokus ligger på ungdomar mellan 15 och 17 år men även yngre lagöverträdare och äldre upp till 21 år berörs. Ungdomsbrottsligheten verkar, i motsats till vad som ofta påstås i media, ha minskat de senaste decennierna, både enligt lagföringsstatistik och självdeklarationsstudier. Det verkar dock ha skett en ökning av uppklarade våldsbrott.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.