Sökresultat:
641 Uppsatser om ÄTA-arbeten - Sida 39 av 43
Stabilisering av trÀhus: berÀkningsexempel 8 vÄningar
Ă
r 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brÀnnbart material. Detta öppnade sÄledes upp en helt ny marknad för flervÄningshus i trÀ. En byggnad utsatt för vindlast mÄste konstrueras med avseende pÄ övergripande stabilitet, dÄ hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje vÄningsplan bestÄende av bjÀlklag och vÀggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete Àr att bidra med kunskap till hur ett Ätta vÄningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelvÀggar. En fullstÀndig dimensionering av byggnad vad gÀller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjÀlklag och vÀggar ner till grundkonstruktionen redovisas.
Tidigare var karriÀren framför mig, nu Àr den bakom mig: en deskriptiv och kvalitativ studie om "TrotjÀnaren" pÄ TeliaSonera AB
Uppsatsen Àr pÄ uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom Ären mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskÀrningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig Àldre personal med lÄng yrkeserfarenhet. Den övertaliga ÄteranstÀlls som trotjÀnare i en personalpool genom en urvalsprocess och förblir anstÀlld sÄ lÀnge kompetensen efterfrÄgas. Finns ingen efterfrÄgan, blir lösningen avgÄngspension eller pension.
Elevportfolio som pedagogiskt verktyg
I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete gÄr till. Vi har Àven frÄgat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hÀnsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden Àr idag ett utbrett arbetssÀtt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen frÄn USA men har nu spridits till stora delar av vÀrlden. En elevportfolio kan utgöras av en pÀrm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt.
Analys av varför bilar styr framnÀr bÄtar och flygplan styr bak
Bakhjulsstyrning av fordon Àr en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom Àmnet bakhjulsstyrning Àr vÀldigt detaljerade och snÀva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet Àr att utifrÄn litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkÀllans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har pÄ styrningens placering. Samt vilka förvÀntade egenskaper en farkost fÄr med icke konventionell styrning. Med hjÀlp av en simulering i MATLAB Àr syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellÀngd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jÀmfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet frÄn intervjuerna och litteraturen visar att drivkÀllans placering nÀra rodret Àr vÀldigt viktig för fartygs styrningsförmÄga.
Hur lÀr vi vÄra barn hantera trafikmiljön : Del II: En fallstudie om förskolebarns trafikförstÄelse
UtgÄngspunkten i mina arbeten om barn och trafik har varit trafiksÀkerheten som ett genomgripande samhÀllsproblem, med barnens utsatta lÀge i fokus. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar, dÀr ett examensarbete pÄ C-nivÄ, som Àr en översikt, utgör Del I. Del II utgörs av detta examensarbete pÄ D-nivÄ och bestÄr av en empirisk undersökning om förskolebarns trafikförstÄelse. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka femÄriga förskolebarns trafikförstÄelse utifrÄn tre olika aktörers perspektiv: barnens, förskolans och förÀldrarnas. De frÄgestÀllningar som studerades var: vilka förestÀllningar som barnen har om trafik; hur barnen har tillÀgnat sig dessa förestÀllningar; hur barnen upptrÀder i trafiken samt hur förskolepersonalen och förÀldrar arbetar med barnens trafikfostran.
Vem fÄr jobbet? : En kvantitativ studie om arbetsmarknaden för journalister utbildade vid Södertörns högskola
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. För att fÄ en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den hÀr studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anstÀllningar, och om anstÀllningsformen skiljer sig beroende pÄ hur mÄnga Är en före detta journalistikstudent varit tillgÀnglig pÄ arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser pÄ sina möjligheter inom branschen, vad de har för mÄl med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nÄ mÄlen i förhÄllande till vilken anstÀllningsform de har undersöks ocksÄ i den hÀr studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anstÀllningsförhÄllanden pÄverkar journalisternas autonomi och deras stÀllning som yrkesgrupp. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och undersökningsmaterialet bestÄr av 436 före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola.
Hypoxins effekter pÄ tumörceller
Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha.
Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.
Semester - en social konstruktion: en kvalitativ studie om synen pÄ semester i tvÄ generationer
Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berÀttigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 Ären har intresset ökat nÄgot. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av mÄnga mÀnniskors tid. Fenomenet semester har sÄledes stort inflytande pÄ vÄr vardag och formar oss mÀnniskor till viss del som individer och Àr dÀrför Àven sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och dÀrmed ocksÄ semestrares) uppfattningar och syn pÄ semester i tvÄ olika generationer.FrÄgestÀllningar: Vad finns det för mönster nÀr det gÀller synen pÄ semester och skiljer sig dessa Ät i de bÄda Äldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur pÄverkar de semesterfiraren?Dagens samhÀlle Àr starkt knutet till konsumtion.
Hur kan man öka gallringen hos privata skogsÀgare? : En kvalitativ intervjustudie
Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha.
Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.
Delaktighet - en friskfaktor i arbetslivet för alla
PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).
Design som i en liten ask : en undersökning om att skapa för att lÀra
I Skolverkets lÀroplaner och mÄl föresprÄkas ett vidgat textbegrepp som en angelÀgen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska Àmnen, en fortsatt lÄg prioritet. Ett aktuellt exempel pÄ det Àr att estetiska Àmnen för nÀrvarande föreslÄs bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan lÀroplanerna talar för varje elevs rÀtt till lÀrande genom mÄnga olika uttrycksformer, tillmÀter alltsÄ de kunskapsideal som politiskt sett rÄder bildÀmnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pÄgÄr en pedagogisk forskningsdiskurs, dÀr begrepp som multimodalitet och estetiska lÀrprocesser samt perspektiv somdesign för lÀrande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgÄngspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lÀrande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.
Gymnasielevers problem med procentrÀkning.
Undersökningen handlar om gymnasieelevers svÄrigheter med procentavsnittet i matematik. Syftet var att undersöka vilka svÄrigheter eleverna har att lösa olika sorters rÀkneuppgifter av procentkaraktÀr. Vi ville Àven veta om det skiljer i svÄrighet att lösa sifferuppgifter respektive textuppgifter samt hur det Àr med den matematiska begreppsförstÄelsen. Studien Àr gjord pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstsverige och omfattar 68 elever frÄn fyra olika klasser i Ärskurs 1 pÄ teknikprogrammet. Samtliga elever har svarat pÄ ett skriftligt test i form av ett diagnostiskt prov och av dessa har sedan 19 elever ocksÄ intervjuats.
Kvalitetsbristkostnader i monteringshallen : Vad beror de pÄ, hur stora Àr de och vad gÄr det att göra Ät dem?
SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad Àr beroende av mÄnga utomstÄende funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning mÄste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla Àr medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det mÄste det göras nÄgot för att komma till rÀtta med dem. Men vilka orsakerna Àr till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det ocksÄ som att problemen Äterkommer gÄng pÄ gÄng. FÄ försök har gjorts för att pÄ metodiskt sÀtt fÄ en gemensam syn pÄ problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbÀttringsomrÄden.
HÀlsenesmÀrta hos vÀrnpliktiga. Förekomst och förebyggande behandling: En pilotstudie
PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).
Mentala problem i samband med sÄng inför publik - En studie i hantering av nervositet och scenskrÀck
Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ varför mentala problem vid ett framtrÀdande i sÄng uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta Àr att jag under praktiker och arbeten med sÄngelever mÀrkt att just mentala problem ofta hindrar mÀnniskor frÄn att bland annat framtrÀda inför en publik. Dessutom kÀnner jag mig sjÀlv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frÄgestÀllningar har bland andra varit hur sÄngaren pÄverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. SjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla Àr förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfÀllen under arbetets gÄng.