SammanfattningTinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra.SyftetSyftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.MetodMetoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar.

Denna uppsats behandlar Gödels ofullständighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag också konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag även att Gödel begår ett misstag som gör att hans bevis för ofullständighetsteoremen formellt sett inte håller (även om bevisidén inte påverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har påtalats i litteraturen, så det är möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang på ett sådant sätt att (de nya) bevisen håller, förutsatt att det inte finns något annat misstag som ingen ännu har upptäckt.

Arbetsmiljöproblem på byggarbetarplatser är idag väldigt omfattande och omtalat. Byggindustrin är nämligen en av landets farligaste industrier. Byggindustrin sysselsätter ca 290 000 (2009) och omsätter ca 250 miljarder SEK. Denna rapport utreder bristerna inom arbetsmiljön och orsakerna bakom dödsolyckorna.Studien omfattar granskning och analysering av arbetsmiljöverkets utredningar och intervjuer. Den omfattar även granskning av arbetsmiljöansvaret och vad aktörerna har för ansvar och funktioner i arbetsmiljöarbetet.

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbete planläggas och anordnas rätt, så att det kan utföras i en säker och sund miljö. Trots det inträffar arbetsplatsolyckor i Sverige av olika anledningar. Ett uppdrag har tilldelats författaren för att öka förståelsen för hur anställda på Peab Anläggning AB i Region Mellansverige anser att företaget kan nå sitt mål att halvera antalet arbetsplatsolyckor till år 2017. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda på företaget. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som är till för arbetslösa ungdomar i en kommun i Skåne. Programmet jobbar på olika sätt med att få de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet såg på arbetslöshet. Jag utgick ifrån följande frågeställningar i min studie; Hur påverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har självförtroendet och självkänslan hos deltagarna påverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet? För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrån fyra av Howard Gardners intelligenser, såsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vårt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som är relevant för vår undersökning. Vår materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frågor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanställt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrån dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring våra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vår studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Den här uppsatsen är en explorativ fallstudie som visar bakgrunden till begreppet Supported Employment, hur det har kommit att översättas till den svenska kontexten och hur den omsätts i praktiken genom att studera två ESF projekt som fall. Med utgångspunkt från ?Supported Employment? metodiken har två ESF-projekt, som båda ämnar skapa bättre möjligheter för psykiskt funktionsnedsatta att delta i arbetslivet, analyserats. Utifrån analysen visar uppsatsen att Supported Employment inte bara används som metod, utan också används för att lyfta fram nyckelbegrepp för förbättrad samverkan mellan aktörer som redan arbetar för att målgruppen ska komma ur sitt utanförskap och kunna nå och få tillbaka ett arbete. Slutsatsen är att centrala begrepp inom Supported Employment som egenkraft, självkänsla och motivation, i dessa projekt är lika viktiga i kontakten mellan inblandade aktörer som i utformningen av själva arbetsplatssituationen; att lika stor fokus i projekten läggs på att koordinera själva handläggningen och hanteringen av projektens målgrupp, som att erbjuda riktiga arbeten genom ett utökat socialt stöd. Nyckelord: Region Skåne, ESF projekt, Supported Employment..

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

Sammanfattning Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka familjerådgivarens arbetssätt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien är fokus på huruvida familjerådgivaren har en viss makt och i så fall hur och i vilken utsträckning de använder den samt om den påverkar parterapin. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerådgivare på en familjerådgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna är: maktperspektiv och samhällets modernitet och struktur utifrån ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrån ett behandlingsperspektiv.

Vi har på uppdrag från Vägverket undersökt hur väl implementeringen av det nya intranätet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal på lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mål är att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. Intranätet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att Vägverket valde att vidareutveckla Infarten, från regionala intranät till ett intranät för samtliga regioner, var att de upplevde svårigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda på hur väl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna på lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas användning av Infarten i sina dagliga arbeten och även deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade användning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi såg ett mönster som visade att respondenterna endast använde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.

Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svårt att hitta specifik information. På grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om händelser ett stort problem. För att lösa problemet krävs en mer konsekvent användning av metadata, därför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut på att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord från transkriberade radioprogram. Det ingick också i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan användas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar färdiga nyckelord som förslag till en användare.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Sammanfattning:De ökande testdatavolymerna som krävs för att testa moderna System-On-Chip (SOC) bidrar i hög grad till den ökande produktionskostnaden. De stora testdatavolymerna kräver stora och dyra Automatic Test Equipment-minnen (ATE-minnen). För att minska behovet av dessa minnen så har olika komprimeringsmetoder utvecklats.Denna rapport beskriver arbetet med att implementera en given komprimeringsmetod för testdata till SOC. Den metod som används heter vector repeat och den implementeras genom skapandet av ett för ändamålet avsett dataprogrogram. För att vector repeat ska fungera effektivt så förutsätts det att in- och utgångarna på den ATE som används kan delas in i olika portar.