Sökresultat:
641 Uppsatser om ÄTA-arbeten - Sida 12 av 43
En studie om stress : LÀrarens och elevens möjligheter och hinder gÀllande stress i skolan
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om lÀrares och elevernas syn pÄ stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfÀllen kÀnner sig stressade och vad kan i sÄ fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbÀttra och vilka hinder kan det finnas för att nÄ en optimal miljö?Metoden har varit en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgÄngspunkter för respondenterna vad som stressar dem.
ESTETISK VĂGPLANERING : Prestanda hos A*PS och Theta*
Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, dÀr miljötyper Àr ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. BÄda teknikerna Àr varianter av A*-algoritmen och anvÀnds för att Ästadkomma estetisk vÀgplanering. VÀgplanering innebÀr att finna en kortaste vÀg frÄn en punkt A till en punkt B i en graf. En populÀr grafrepresentation i spel Àr rutnÀt med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnÀt Àr att algoritmerna tenderar att planera sina vÀgar lÀngst med kanterna och dÀrav resultera i sicksackformade vÀgar.
Den funktionella flexibilitetens grÀnslöshet. : En studie om hur ett flexibelt arbete pÄverkar individens livsbalans inom fastighetsmÀklaryrket
Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, dÀr arbetstagaren sjÀlv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i tvÄ aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att fÄ ökad förstÄelse av hur individer upplever och förhÄller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frÄgorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med Ätta fastighetsmÀklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjÀlp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt.
E-postens pÄverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön
Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.
ArbetslöshetsförsÀkring : En komparativ studie av arbetslöshetsförsÀkringarna i Sverige och Danmark
Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsÀkringarna i Sverige respektive Danmark. SÀrskild fokus ligger pÄ de krav som de bÄda försÀkringarna stÀller pÄ de individer som söker arbetslöshetsersÀttning. Uppsatsen belyser Àven begreppet ?lÀmpligt arbete? som Àr förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella omrÄdet, men syftar Àven till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsÀkringen. De bÄda lÀndernas arbetslöshetsförsÀkringar ter sig lika i den bemÀrkelsen att de Àr frivilliga och till en del statsstödda. Det stÀlls upp jÀmförbara krav angÄende rÀtt till ersÀttning som förutsÀtter att de sökande stÄr till arbetsmarknadens förfogande, det Àr frÄga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten.
Grupparbete pÄ gymnasieskolan - en studie om hur lÀrare sÀger sig betygsÀtta elevers prestationer vid grupparbete
VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring betygsÀttning av elever nÀr de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av Ätta gymnasielÀrare. I förhÄllande till hur vÄr valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielÀrare hade kunskap om vad ett grupparbete innebÀr. Den största fördelen med grupparbete som nÀmndes av flertalet respondenter var att eleverna lÀr sig samarbeta samt att de lÀr sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var frÀmst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig sÄ att det istÀllet blir smÄ individuella arbeten.
Dynamisk svÄrighetsgrad med genetisk algoritm : En jÀmförelse mellan tvÄ tekniker för att snabba upp processen
En dynamisk svÄrighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svÄrighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sÀtt att göra detta gÄr ut pÄ att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svÄra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svÄrare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte gÄr lÄngsamt föreslog ett tidigare arbete tvÄ tekniker, dÀr den ena gick ut pÄ att ha information i förvÀg, och den ena fokuserade pÄ en vÀlskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bÀst för att hantera fiender vars svÄrighetsgrad styrs av variablerna hÀlsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D dÀr spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förvÀg presterar bÀst, men att den inte bör vara det enda som bestÀmmer svÄrighetsgraden.
Studiekrav och upplevd stress : Finns det nÄgon skillnad bland juriststudenter och psykologstudenter?
I den akademiska vÀrlden kÀmpar studenter med att balansera upplevda krav frÄn omgivning och upplevd egen förmÄga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utstrÀckning Àn psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig Ät. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvÀmlighetsurval pÄ Stockholms universitet. En enkÀt avsedd att mÀta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid pÄ sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin.
För en sund livsstil - Att arbeta för en hÀlsofrÀmjande förskola
BakgrundBakgrunden belyses med hjÀlp av litteratur och forskning kring hÀlsans betydelse, men ocksÄ om ohÀlsans ? övervikt och fetmans pÄverkan. För att motverka ohÀlsans uppkomst och frÀmja utvecklingen av god hÀlsa Àr den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hÀlsofrÀmjande arbetet. I förskolans lÀroplan stÄr det skrivet att förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande för barn, vilket gör att det ocksÄ inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hÀlsa.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ vad förskolelÀrarna anser att de utför för arbeten, som kan sÀgas vara hÀlsofrÀmjande.MetodSom undersökningsmetod har jag anvÀnt mig av enkÀter, vilket gör att studien fÄr en kvanti-tativ karaktÀr. Fokusgruppen Àr de verksamma förskolelÀrarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelÀrarna har regelbundna rörelseaktiviteter, sÄsom dans, rytmik, inne- och utelekar med barnen.
MEDVETENHETEN KRING DET DISKRETA LJUDET
Detta arbete inspirerades av Chions (1994) term det audiovisuella kontraktet samt NĂžrretranders (1993) forskning om medvetandes bandbredd. Problemsta?llningen fo?r detta arbete var: kan man utan uppmaning ho?ra ett ljud som betraktas som ett sva?ruppma?rksammat ljud i en ljudbild som besta?r av ljud som a?r la?ttare att ho?ra, med hja?lp av en bild. Testpersonerna fick lyssna pa? ett ljudklipp som bestod av fem ljud.
STUDIE AV LJUS SOM NARRATIV I EN LABYRINT
Detta arbete handlar om att undersöka en narrativ ljussÀttning av en labyrint och gÄr i bakgrunden igenom hur ljussÀttning har fungerat genom tiderna fram till idag, samt hur forskning kring ljus i dataspel ser ut i dagslÀget. DÀrefter följer problemformuleringen som utgÄr frÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr förstapersonsperspektiv samt top-downperspektiv. FrÄgestÀllningen vill undersöka en skillnad i hur en narrativ ljussÀttning uppfattas ur de olika perspektiven i en labyrintisk miljö. Problemformuleringen gÄr Àven igenom hur utvÀrderingsmetoden var tÀnkt att fungera i relation till detta. Sedan gÄr utvÀrderingskapitlet igenom resultatet av studien dÀr en analys av tio intervjuer med respondenter som genomfört studien presenteras.
Motivation vid ett produktionsföretag: en beskrivning av nÄgra anstÀlldas drivkrafter
Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos nÄgra produktionsarbetare inom tvÄ Älderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgÄr frÄn frÄgan om vad som motiverar fem Àldre respektive fem yngre produktionsanstÀllda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgÄngspunkten baseras pÄ behovsteorier och studier kring industriarbetares instÀllning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gÀllande instrumentell instÀllning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.
Musik Àr nÄgot som alla kan fÄngas i : en studie om musikens roll i tematiskt arbete i förskolan
Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och behandlar omrÄdet musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien Àr musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken anvÀnds som ett mÄl i sig eller som ett medel för andra Àmnen. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien Àr att musiken anvÀnts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns sprÄk, sociala förmÄgor, förmÄga att uttrycka kÀnslor, som underhÄllning och för att mÄla till.
Slöjden - ett viktigt Àmne
I Skolverkets Nationella utvÀrdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och förÀldrar har svÄrt att se nyttan med slöjden. DÀrför har vi valt att titta pÄ varför slöjden Àr viktig och ocksÄ försöka finna ett svar pÄ hur slöjdlÀraren kan tydliggöra Àmnet och motivera slöjden för eleverna. För fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat nÀrmare pÄ tidigare empirisk forskning inom Àmnet. SlöjdlÀrarutbildningen borde behandla de frÄgestÀllningarna lite mer Àn vad som görs nu och dÀrför tog vi kontakt med sex slumpmÀssigt utvalda lÀrarutbildare frÄn Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och UmeÄ Universitet för att se vad de hade att sÀga om vÄra frÄgestÀllningar. NÄgra av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdlÀraren mÄste tydliggöra styrdokumenten bÄde för sig sjÀlv och Àven för eleverna.
Animation och förmedling : En animationsprincips pÄverkan kring mÀnniskors uppfattning av kÀnslor
Disneys 12 animationsprinciper Àr ett ramverk som anvÀnds av animatörer och nÀr animationsprinciperna appliceras framhÀver de en animationsstil vilket Àr problematiskt om de pÄverkar rörelsernas utseende. I undersökningen anvÀnds animationsprincipen Follow Through and Overlapping Action för att undersöka om den verkar kontraproduktivt till att förmedla kÀnslorna sorg och glÀdje. Follow Through and Overlapping Action handlar om att rörelser inte börjar eller slutar samtidigt. GlÀdje Àr en positiv kÀnsla medan sorg Àr negativ. Artefakterna som skapas Àr sex animationsklipp dÀr tre representerar glÀdje och de andra företrÀder sorg.