Antalet ensamkommande barn ökar, bÄde i Sverige och i övriga Europa. Trots det finns det inga tydliga riktlinjer för hur arbetet med barn som fÄtt permanent uppehÄllstillstÄnd ska se ut. Tidigare forskning tar upp resilience som en viktig aspekt i samband med ensamkommande barn. Teorin resilience handlar om förmÄgan att ÄterhÀmta sig och att man nÄr ett tillfredsstÀllande resultat trots erfarenheter av situationer som innebÀr en risk att utveckla psykosociala problem. VÄrt syfte med uppsatsen var dÀrför att undersöka om personalens arbete leder till att öka barnens resilience. För att studera detta ville vi ta reda pÄ vilka egenskaper hos barnen som personalen ser som viktiga för en sund utveckling och hur personalen stöttar dem att tillvarata sin inre styrka.

Ett ökat antal frÄgor frÄn verksamma lÀrare kring hur undervisningen kan anpassas för elever som har en kombinerad flersprÄkighet och sprÄkstörning ligger till grund för uppsatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur stödet vid flersprÄkighet kombinerad med sprÄkstörning Àr utformat. Fokus Àr att studera hur stödet Àr organiserat, vilka insatser som lÀrare och elever anser utgör ett stöd i skolarbetet samt hur stödet kan utvecklas. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet och ifrÄn KoRP, ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, har en fallstudie i tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner genomförts. Data har samlats in genom observationer och intervjuer, varav tvÄ med elever.Resultatet Àr en mÄngfald av trÄdar men bland annat visar studien att hur kommunen vÀljer att organisera sitt stöd pÄverkar hur specialpedagogen pÄ den enskilda skolan agerar i sin yrkesroll.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

Title: When municipalities are keeping upAuthors: Hansson KÀll, Ida; Jonasson, MikaelaTutor: Waks, CarolineCourse: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing.Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process.Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality.Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Syfte. Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ reda pĂ„ hur enhetschefer pĂ„ Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och stĂ€lla det mot kommunens organisation, den hierarkiska sĂ„vĂ€l som hur verksamheten i förvaltningen Ă€r organiserat. FrĂ„gestĂ€llningen jag arbetar efter Ă€r hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.pĂ„verkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer tvĂ„ kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen Ă€r hermeneutisk dĂ„ jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

I VÀsterbotten pÄgÄr ett bok- och berÀttarprojekt som heter Give me five. Det Àr initierat av biblioteken och vÀnder sig till alla femÄringar och deras vuxna, framförallt i förskolorna. I SkellefteÄ kommun pÄgÄr sedan 2007 ett projekt som heter Sagostafetten, och det har varit inspirationgivande för det lÀnsövergripande projektet Give me five som startade 2011. Den hÀr utvÀrderingen har tittat pÄ projektets verksamhet i SkellefteÄ kommun.Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur projektets mÄl uppnÄs men Àven ta reda pÄ hur bibliotekarierna upplever att projektet fungerar och genom dem Àven se vad barnen upplever och fÄr för erfarenheter. UtvÀrderingen har gjorts med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetat med projektet sedan start.

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor som drabbar drygt 7000 kvinnor i Sverige varje Är. I och med bröstcancern blir livets vÀrden mer tydliga och bland kvinnorna ökade medvetenheten om personliga begÀr, behov och meningen med livet. Lidandet som bröstcancern för med sig öppnar upp för existentiella frÄgor och det finns ett behov av att fÄ stöd och uttrycka lidandet. Sjuksköterskan har hÀr en viktig stödjande roll till bröstcancerdrabbade kvinnor och mÄste kunna bemöta kvinnornas existentiella lidande vid deras förÀndrade livssituation. Syftet med studien Àr att belysa innebörder i det existentiella lidandet sÄ som det kan upplevas av kvinnor med bröstcancer.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, utifrÄn en etnografisk och kvalitativ stÄndpunkt, möjligheten till att utöka kunskapen om Situation Awareness (SA). Forskning inom omrÄdet har lÀnge prÀglats av ett kvantitativt förhÄllningssÀtt vilket anses ha missgynnat och till en viss del hindrat alternativa kvalitativa forsningsansatser för att studera detta intressanta fenomen. Detta arbete försöker, i form av tvÄ studier (en litteraturstudie och en fallstudie), bryta trenden av kvalitativ forskning och presentera en annan infallsvinkel för hur SA kan vara organiserat och ett annat förhÄllningssÀtt för hur forskning kring SA kan bedrivas. UtgÄngspunkten för detta försök Àr teorierna bakom Distributed Cognition (DC), vilka föreslÄr studien av mÀnsklig kognition i ett större sammanhang dÀr hjÀrna, kropp och omgivning bildar ett kognitivt system. Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att det finns stöd för anvÀndningen av DC dÄ utifrÄn dessa teorier uppstÄr möjligheten till att studera andra aspekter och förhÄllanden kring SA.

FN pÄbörjade sina första bistÄndsprojekt för drygt 60 Är sedan och i Sverige började man arbeta med organiserat bistÄnd under 60-talet. Det Àr alltsÄ under relativt lÄng tid som vÀrldens rikare lÀnder har försökt hjÀlpa de mindre rika lÀnderna att utvecklas. Arbetet kring bistÄnd Àr dock mycket komplext och en hel del problem har uppstÄtt under den hÀr perioden.Den hÀr uppsatsen syftar till att belysa nÄgra av de risker som kan uppstÄ i samband med bistÄndsarbetet. Att risker uppstÄr Àr inte speciellt konstigt dÄ tvÄ (eller flera) lÀnder med ofta mycket olika politiska system ska samarbeta, eftersom vÀrdegrunderna kan skilja sig avsevÀrt.Resultatet har visat att dessa risker Àr svÄra att hantera, vilket kan bero pÄ olika faktorer som projektens omfattande storlek samt att givare och mottagare av bistÄnd inte alltid har samma uppfattning om hur bistÄndet bör anvÀndas. Resultatet har ocksÄ visat att trots att man under en sÄ pass lÄng period har arbetat aktivt med att utveckla och förbÀttra bistÄndsarbetet inte lyckats komma tillrÀtta med risker och problem som exempelvis korruption, ett problem som snarare tycks vÀxa.

I Sverige sÄ har anvÀndningen av inhyrd arbetskraft under de senaste Ären starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). AnvÀndningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja frÄn företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kÀrna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier pÄ hur företagets inre maktförhÄllanden pÄverkas av en sÄdan organisering.Syftet med denna studie Àr att beskriva och kartlÀgga hur en organisations maktstrukturer pÄverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnÄ detta syfte sÄ har en kvalitativ studie, bestÄende av observationer och intervjuer, genomförts pÄ ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar pÄ att företagets informella maktstrukturer Àndras till följd av anvÀndningen av inhyrd arbetskraft.