PartiuppsÀttningsmodeller anvÀnds mer och mer inom opinionsforskningen för att underlÀttaförstÄelsen och förklaringar av vÀljarbeteende. Tidigare modeller, som den populÀra partiidentifikationsmodellen,har visat sig alltmer oanvÀndbara i frÀmst vÀsteuropeisk politisk kontext, frÀmstp.g.a. större vÀljarrörlighet och mer individualiserade röstningsmönster. PartiuppsÀttningsmodellenkan grovt delas in i tvÄ steg; 1) partiuppsÀttning, dÀr en vÀljare valt ut ett eller flertal partierhon eller han kan tÀnka sig att rösta pÄ och 2) partival, det slutgiltiga valet av ett parti som perdefinition ingÄtt i partiuppsÀttningen.Uppsatsen lÀgger fokus pÄ steg 1) och hur man kan mÀta vilka partier en vÀljare vÀljer mellan.Jag utgÄr frÄn datamaterial frÄn 2010 Ärs e-panel, en kampanjpanel som genomförs inom ramenför Valforskningsprogrammet pÄ Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet.Tre olika mÄtt pÄ partiuppsÀttningar ? affektion, trolighet och övervÀgande ? jÀmförs med frÀmstdeskriptiva medel.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta pÄ Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. SÀrskild fokus ligger pÄ hur skolorna hanterar eventuella önskemÄl om deltagande frÄn frÀmlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer pÄ skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begrÀnsa tilltrÀdet till att endast gÀlla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att pÄ olika sÀtt delta pÄ skolorna och i skolornas undervisning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka framstÀllningen av HÄkan Juholt i kvÀllspressen. Vi har valt att jÀmföra de tvÄ kvÀllstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framÄt till den 14 oktober 2011 dÄ rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren HÄkan Juholt hamnade i blÄsvÀder för första gÄngen. Hur har Juholt framstÀllts i kvÀllspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrÄn följande aspekter: rubrik- och bildsÀttning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jÀmstÀlldhetsperspektiv.I vÄrt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. KvÀllspressens rapportering kring Juholts sÄ kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

 Kristdemokratin Àr ett underutforskat omrÄde inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfÀrdats som utdöende pÄ grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmÀrksammat att kristdemokratiska partier förÀndrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen Àr att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förÀndrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.NÄgra av de slutsatser som dragits efter en jÀmförelse av programanalyserna, Àr att partiet har tunnat ut den frÄn början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gÄtt frÄn att framhÄlla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhÀllet till att i stÀllet betona vikten av en allmÀngiltig etik som vÀrdegrund i samhÀllets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats Àven om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .

New political parties are increasing as phenomena in Swedish politics. Some of these parties have gained much attention in the media, and recent examples are Junilistan, Feministiskt initiativ and SjukvÄrdspartiet. Media plays an important role for political parties as it is a way for the parties to communicate with the citizens. Therefore this essay examines how these three new parties have been pictured in media lately, and with what arguments they are discussed. This is done by argument analysis of editorials in five Swedish newspapers.

Syftet med detta examensarbete har varit att försöka ta reda pÄ vilka elever som lÀrare, och vissa politiker, ser som begÄvade inom den svenska grundskolan. Mitt arbete bestÄr av en teoridel, dÀr jag bland annat belyser olika tolkningar av begreppet begÄvning. Jag har sedan försökt sammanfatta de nyhetsartiklar som skrivits i samband med begÄvade elever och elitskolor/elitklasser samt sÀrskild undervisning i Sverige. Detta för att fÄ en bild av hur vissa politiska partier ser pÄ Àmnet. Jag redovisar sedan de resultat jag fÄtt av min undersökning dÀr jag intervjuat Ätta grundskollÀrare med olika bakgrunder.Jag avslutar med en slutdiskussion dÀr jag visar sambanden mellan de teoretiska avsnitten och de resultat jag fÄtt frÄn den praktiska delen.

Detta examensarbete behandlar politikers tal om lÀrarrollen och dÄ med primÀrt fokus pÄ sprÄkbruk. I detta undersöks om det finns belÀgg för skillnader i hur bilden av lÀrarrollen kommer till uttryck mellan vÀnster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll frÄn kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, dÀr enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ kommunikation och kunskapsbildning, det vill sÀga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.SamhÀllet Àr inte homogent, utan prÀglas av olika intressegrupper som har olika vÀrderingar och olika syner pÄ samhÀllets utformning.

Genom intervjuer med respondenter som pÄ olika plan Àr ansvariga för verksamhet ochvÀrdegrundsarbete i förskolan, har jag undersökt vilka uppfattningar om och tolkningar avbegreppet vÀrdegrunden som rÄder inom förskolevÀrlden. Förskolechefer, arbetslag iförskolor, och representanter för olika politiska partier tillfrÄgades. Undersökningen omfattarÀven om och hur vÀrdegrunden i litteraturen (teori) överensstÀmmer med verklighetenspraktik. Genom svaren och analys av dessa drogs slutsatsen att vÀrdegrunden i vÄrt alltmerindividcentrerade samhÀlle Àr av större betydelse och viktigare Àn nÄgonsin. Begreppet?VÀrdegrunden? Àr till synes vÀl förankrad i de tillfrÄgade arbetslagen, men Àr mindre tydlighos rektorer och hos politiker.Att vÀrdegrunden Àr en viktig del av Lpfö 98,( reviderad 2010) och att det dÀrför ingÄr iuppdraget att förmedla dessa vÀrden, uttalades inte direkt av nÄgon respondentkategori.Respondenternas tankar kring begreppet ?VÀrdegrunden? och hur detta förankras iverksamheten visar dock pÄ en medvetenhet och att det Àr mycket viktigt att fortsÀtta meddetta arbete..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

I denna uppsats behandlas Àmnet politisk organisering. FrÄgorna som tas upp Àr huruvida globaliseringsrörelsen bör organisera sig i partier eller agera utomparlamentariskt i sociala rörelser och om deliberation Àr ett effektivt pÄverkansmedel för att förÀndra de institutioner de vÀnder sig emot. UtifrÄn en teoretisk diskussion om hur företag de senaste decennierna omorganiserats som en följd av bland annat 60- och 70-talens uppror och framstegen inom digital informationsteknologi samt debattmaterial frÄn globaliseringsrörelsen diskuteras frÄgorna.Uppsatsens resultat Àr att den mest effektiva organisationsformen i dagens lÀge Àr nÀtverk av sociala rörelser. Deliberation framstÄr inte som sÀrdeles effektivt kanske frÀmst pÄ grund av att det skulle innebÀra att rörelserna tvingas anpassa sig och bli mer lika de hierarkiska institutioner de vill förÀndra..

Föreliggande uppsats kartlÀgger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hÀlft. Det undersöks ocksÄ hur antalet ?nya?, sÄ kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmÀktige, förÀndrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utstrÀckning förbisetts i tidigare undersökningar, hÀrleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmÀktige, men likasÄ med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far?right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party?s political documents after nationalistic quasi-religious elements.If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements.

Sverige Àr idag ett land med etnisk och kulturell mÄngfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhÀllet, som mÄste motverkas. Det blÄser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik Àr nÄgot som gör ansprÄk pÄ att vara sant och verkligt för detta Àmne. Den konstituerar vad som Àr möjligt för den invandrade pÄ sÄ sÀtt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rÀtt till arbete, vilket pÄ ett sÀtt utgör diskursens maktförhÄllanden.

Syftet med studien Ă€r att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska Ă„siktsbildning. Bakgrunden till studien Ă€r det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frĂ„getecken dĂ„ resultatet skilde sig markant frĂ„n det som framkom i riksdagsvalet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrĂ„gor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer pĂ„verkar ungdomarnas politiska stĂ„ndpunkt?Undersökningen skedde via en enkĂ€tstudie bland 131 gymnasieelever pĂ„ Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren frĂ„n dessa har sedan sammanstĂ€llts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jĂ€mföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frĂ„gor.