Syftet för denna uppsats har varit att undersöka hur den vÀxande feministiska kritiken mot objektifierande och stereotypiska framstÀllningar av kvinnor under 1970- och 1980-talet har pÄverkat framstÀllningen av genus i modereklam i nutid. Jag har Àven undersökt vilken funktion de nya kvinnouttrycken har i reklam, vars mÄlgrupp Àr mÀn. Jag har undersökt detta genom en fallstudie, en semiotisk nÀranalys av 4 bilder frÄn Tom Fords modereklamkampanj för mÀns klÀder frÄn 2008. Jag har utgÄtt frÄn postfeministiska teorier samt teorier kring maskulinitet.Mina frÄgestÀllningar var följande:-          Hur framstÀlls kvinnan respektive/i förhÄllande till mÀn i Tom Fords reklamkampanj?-          Hur ser den hÀr typen av postfeministisk reklam ut?-          Vilken funktion har den postfeministiska kvinnan i reklam avsedd för mÀn?-          Har man i grunden förÀndrat reklamens genusuttryck och budskap efter den feministiska kritiken?Resultaten visade att bÄde kvinnor och mÀn framstÀlls genom postfeministiska uttryck, kvinnor ofta som starka individer och sexuella subjekt och mÀn som mer feminiserade och androgyna.

Sweden is seen as one of the world?s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden?s new discrimination legislation through a discourse analysis.

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power.

Uppsatsen diskuterar olika uttolkningar av George Batailles pornografiska kortroman Ögats Historia (L?Histoire de l??il, 1928) utifrĂ„n den franska feministiska filosofen Luce Irigarays teorier om Fallogocentrism, en genuin Femininitet och Mimesis.I slutet förekommer Ă€ven en analys av Ögats Historia som med hjĂ€lp av Irigarays tolkningsverktyg och med utgĂ„ngspunkt i den tidigare uttolkningsdiskussionen försöker producera en positiv feministisk tolkning av texten. Det vill sĂ€ga en tolkning som istĂ€llet för att visa pĂ„ textens eventuella misogyna eller fallogocentriska drag, visar pĂ„ dess feministiska kvaliteter och potenser.I praktiken innebĂ€r detta att Irigarays tankar om det Genuint Feminina eller ett Kvinnligt SprĂ„k (Parler Femme) anvĂ€nds som modell för en alternativ sexuell diskurs vilken sedan appliceras pĂ„ Ögats Historia, och sĂ€rskilt pĂ„ framstĂ€llningen av den kvinnliga huvudprotagonisten.Det underliggande syftet Ă€r dĂ€rmed att utforska möjligheterna för en feministisk pornografi eller erotika..

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i frÄga om genusstereotypa karaktÀrer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet nÄgon kan pÄstÄ att chick lit-romaner ocksÄ Àr utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populÀrkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras dÄ de stÀlls i relation till nedslag i primÀrmaterialet vilket nÀrlÀsts. Genom nÀrlÀsning och analys konstateras chick lit med hjÀlp av Kristin JÀrvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populÀrlitterÀr variant av utvecklingsromanen. HjÀltinnorna i chick lit-romanerna genomgÄr en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjÀltinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv Àr oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av sjÀlvförverkligande och kritik av genussystemet stÄr att finna.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förstÄelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gÀllande identitetskonstruktion och socialisation har jag frÀmst anvÀnt mig av Berger och Luckmann (1991) men Àven tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att fÄ en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet anvÀnder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser pÄ fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jÀmstÀlldhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna Àr alla sammanboende, har barn och Àr mellan 30-40 Är gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. VÄr teoribildning utgÄr bland annat frÄn Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sÄdana.

Kvinnor har under lÄng tid arbetat för fred vÀrlden över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen Àr stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanstÀllt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta vÀljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels pÄ det israeliska samhÀllet, dels pÄ fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmÀnna vÀrnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhÀllet vilket innebÀr att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen vÀljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för bÄde mÀn och kvinnor.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Offentliga diskurser har historiskt framstÀllt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framstÀlls vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framstÀllningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för mÄnga individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur vÀl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, pÄ sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

Offentliga diskurser har historiskt framstÀllt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framstÀlls vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framstÀllningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för mÄnga individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur vÀl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, pÄ sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och pÄ debattsidan Newsmill.se frÄn och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstÄnd frÄn feminism och detta ska ske i artikeln i frÄga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jÀmstÀlldhet om de ser detta som ettmÄl att efterstrÀva och hur detta mÄl ska uppnÄs utan feminism. Undersökningen tog fasta pÄ begreppen feminism och jÀmstÀlldhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framstÀlls genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de Àr lÀttirriterade och splittrar kÀrnfamiljen, framkom Àven att feminister anses stÄ för odemokratiska vÀrderingar.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhÀllen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, sÄsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sÀtt att göra motstÄnd mot denna symboliska makt. Jag har i den hÀr studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhÄller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstÄs som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstÄnd? PÄ vilket sÀtt förhÄller sig dessa zine till de maktförhÄllanden de Àr inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstÄs som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstÄs mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav pÄ rÀttigheter.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur barn konstruerar kön utifrÄn normbrytande barnböcker. DÀrmed vill vi skapa förstÄelse för hur barn kan tÀnka och resonera kring könskonstruerande. Studiens upplÀgg Àr inspirerat av Davies (2003) forskning och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den feministiska poststrukturalismen. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, vilken har integrerat en kombination av boksamtal och barnintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av Ätta 5-6 Äringar, varav det var lika mÄnga barn av respektive Älder och kön.