Sökresultat:
4758 Uppsatser om : samarbete - Sida 50 av 318
Samverkan mellan barnhälsovård och förskola : Vi vill samarbeta, vi tycker det är viktigt, men förutsättningarna måste finnas!
Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.
Skolsköterskans upplevelser av arbetet med övervikt och fetma i skolhälsovården
Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhälsovården med uppdraget att bevara och
förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor.
Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhälsoarbetet med bland annat fokus på
övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hälsoproblem
och psykosociala konsekvenser senare i livet.
Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med
övervikt och fetma hos barn från 6 år till och med 16 år. Metoden var en
kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor av tio verksamma
skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades
med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Resultatet utmynnade i två teman:
1) Skolsköterskans möjligheter och begränsningar att skapa en bra relation med
överviktiga elever och deras föräldrar och
2) Skolsköterskans möjligheter och begränsningar att samarbeta med skolpersonal
och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma.
Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nära relationer
och stödja familjens egna resurser.
Jakten på nyttan och nöjet
Kongressindustrin är en miljardindustri i världen och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges städer. Med en jämförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frågeställningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kärnan i ett sådant samarbete? och vilka resurser kan ses som primära i ett sådant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjälp av ett omfattande empiriskt material och ett fåtal väl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nätverksform.
Distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet
Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.
Samarbete och nätverksbyggande över kommunens gränser : En studie om Norrköpings kommuns medlemskap i Sweden Emilia Romagna Network utifrån ett aktör-nätverksperspektiv
Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000?s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today?s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN?s strategy documents and policies.
Andraspråkselevers språkutveckling - en studie om lärares syn på faktorer som främjar/hindrar andraspråksutveckling
Kukic, Indira (2009). Andraspråkselevers språkutveckling. En studie om lärares syn på
faktorer som främjar/hindrar andraspråksutveckling
Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola
Syftet med examensarbetet är att utifrån lärarnas arbetsätt med språkutveckling och
språkinlärning hos andraspråkselever undersöka vilka faktorer som främjar eller hindrar
andraspråksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lärarna emellan samt deras
kontakt med föräldrarna. De frågor som studien har utgått ifrån är: Vilka arbetssätt använder
lärarna på skolan när det gäller andraspråkselevernas språkutveckling? Vilka faktorer anser
lärarna främjar/hindrar andraspråkselevernas språkutveckling och inlärning? Hur fungerar
samarbetet mellan lärarna på skolan? Undersökningsgruppen består av tre modersmålslärare,
tre svenska som andraspråklärare och sju klasslärare i årskurs fyra till sex.
Lärares första år i yrket : The first year as a teacher
Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.
Trygghet och samverkan i en av Sveriges mest trygga städer : En kvalitativ fallstudie om staden där nästan alla känner sig trygga.
We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).
Kommunikation av CSR hos fast fashion företag- En fallstudie av H&M
- En granskning av Kairos Future. I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..
Livet efter särskolan
Ett av gymnasiesärskolans uppdrag är att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesärskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som använts är en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, där rektorer, arbetslagsledare, lärare och före detta elever från tre gymnasiesärskolor i tre olika kommuner intervjuats.
Studien visar på att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesärskolans förberedelsearbete, något som stärks av Lpf 94. På skolorna finns ett nära samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvägledare samt i två av fallen även ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.
En (o)komplicerad relation? En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av relationen till ett placerat barns biologiska f?r?ldrar
Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.
Resursutnyttjande inom strategiska allianser : en studie av samarbetet mellan Milko, Skånemejerier och Valio
Syftet med denna uppsats är att med användande av Resource-Based Theory fastställa hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser så att de kan stärka sina marknadspositioner på sina hemmamarknader. Bakgrunden är de förändringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och Skånemejerier.
Svenska mejeriföretag har på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens på sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och världsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna märkesvaror samt inträdet av lågprismjölk ändrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försäljning är därför många gånger nödvändigt för dessa företag i syfte att stärka konkurrensförmågan. Detta medför att mejeriföretagen måste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhållandena.
"Glöm inte bort föräldrarna, barnen är inte dina!" : En kvalitativ studie angående fosterföräldrarnas syn på samarbetet med de biologiska föräldrarna.
Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya familjehem ökar. Synen på familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.
Interkommunal samverkan kringregional e-utveckling : En fallstudie av utmaningar och möjligheter förledningen
Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling är ett ämne som är väldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn får ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel så skapas också ett behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare. I Värmland pågår nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga värmländska kommuner. Samarbetet har varit väldigt framgångsrikt däremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.
Med barn och föräldrar i fokus : upplevelser och uppfattningar av pediatrisk omvårdnad
Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.