Sök:

Sökresultat:

936 Uppsatser om : Norra länken - Sida 27 av 63

Trekanten Àr inte fyrkantig : gestaltandet av en mötesplats pÄ parkeringsplatsen Trekanten

En stads centrum Àr dit du gÄr för att möta andra mÀnniskor, bli överraskad, fÄ nya intryck, föreviga ögonblick och skapa nya ögonblick. LuleÄs centrum dör ut under kvÀllstid, delvis eftersom den största attraktionen Àr detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag pÄ hur LuleÄ kommun kan tillgodose sina invÄnares önskan att fÄ en central mötesplats i staden. Förslaget Àr att ge parkeringsplatsen Trekanten i LuleÄ centrum en ny funktion som mötesplats. Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats Àr och vad som Àr de grundlÀggande förutsÀttningarna för att en mötesplats ska uppstÄ. Sedan redovisar den reultatet pÄ en enkÀt stÀlld till LuleÄs invÄnare samt platsanalyser gjorda pÄ Trekanten.

Vad hÀnde sen? : En studie om ett arbetskarriÀrprojekts effekt för sex ungdomar i norra Botkyrka

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Maktutövning vid planering av stora projekt : Om spelet bakom Förbifart Stockholm

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstÄ inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger pÄ det stora vÀgprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vÀgnÀt och bidra till att bÀttre knyta samman Stockholms norra och södra kÀrnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstÄs och synliggöras pÄ flera olika sÀtt och dÀrför studeras och anvÀnds flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men Àven Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Barns lek i förskolan: Hur ser förÀldrar pÄ leken som lek och leken som ett lÀrande i förskolan?

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Fritidspedagogers syn pÄ sitt arbete med avkoppling och lugna platser i fritidshemmet

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

Estetiska lÀroprocesser - ett verktyg i undervisningen : En studie om pedagoger och specialpedagogik

VÄrt val av forskningstema föll sig naturligt dÄ vi bÄda finner det av yttersta vikt att de estetiska lÀroprocesserna framhÄlls i de didaktiska praktikerna. DÀrför var vi nyfikna pÄ att fÄ reda pÄ hur det förhÄller sig med detta i empirin. VÄrt huvudsyfte med studien var att fÄ svar pÄ frÄgan pÄ vilket sÀtt de estetiska lÀroprocesserna anvÀnds i arbetet med barn med sÀrskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser Àr fördelen med att anvÀnda sig av de estetiska lÀroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska lÀroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fÀltstudie pÄ nÄgra skolor i norra Norrland, Kiruna samt SkellefteÄ.

Upplevelser av trygghet: en intervjustudie bland personer med trygghetsbistÄnd

Ett grundlÀggande mÀnskligt behov Àr upplevelsen av trygghet och trots risker önskar mÄnga Àldre personer fortsÀtta att leva i sina egna hem Àven nÀr deras hÀlsa Àr hotad. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av trygghet bland Àldre personer som bodde i sina egna hem och hade trygghetsbistÄnd. En kvalitativ ansats anvÀndes med avsikt att fÄ fördjupad förstÄelse för detta mÀnskliga fenomen. Sju Àldre personer intervjuades frÄn tvÄ stÀder i norra Sverige och de ombads att berÀtta om sin vardag och situationer dÀr de kÀnt sig trygga alternativt otrygga. Intervjutexten analyserades med tematisk innehÄllsanalys och resulterade i fem sub-teman: Betydelsen av relationer, Möjligheter till hjÀlp, Kunna fatta egna beslut, Ekonomiskt oberoende samt Acceptera beroendet och se möjligheter.

Nordpuls - En pulserande ny stadsdel i norra Köpenhamn, med fokus pÄ tre rekreativa mötesplatser i Inre Nordpuls

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.

Upplevelser av postoperativ smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp

Hos personer som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr smÀrta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. SmÀrta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. VÄrt syfte var att beskriva upplevelsen av smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkÀnd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning pÄ ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmÀrtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att kÀnna trygghet hos personalen och lÀttnad dÄ buksmÀrtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmÀrtan samt att sakna tillfÀlle och utrymme för att uttrycka sina kÀnslor och sina behov.

Bevis i matematikundervisningen: En jÀmförelse av hur Pythagoras sats presenteras och anvÀnds i Sverige och Ukraina

Detta examensarbetes syfte Àr att jÀmföra svenska och ukrainska matematiklÀrares syn pÄ bevis och anvÀndning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger pÄ sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och tvÄ i sydvÀstra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framstÀllning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska lÀroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska lÀroböcker. Jag undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokuments aspekter pÄ matematiska bevis.

InmÀtning av fastigheten HÄllsta 2:3, Hudiksvall

Detta projekt har genomförts pÄ mark- och mÀtningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets omrÄde Àr belÀget norr om Hudiksvall, ca 6 km frÄn centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.I omrÄdet ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ?Glada Hudik-skolan?. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i mÄnga Är, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de rÀknar med att öka antalet elever varje lÀsÄr.

Reproduktion och kalvobservationer hos Àlg i norra SmÄland

För att förvalta en Ă€lgstam pĂ„ ett bra sĂ€tt krĂ€vs information om Ă€lgstammens sammansĂ€ttning. År 2012 infördes en ny Ă€lgförvaltning som Ă€r ekosystembaserad och adaptiv. För att fĂ„ en överblick över Ă€lgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex Ă€lgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som Ă„lderstruktur och reproduktion hos skjutna Ă€lgar kan anvĂ€ndas. Detta examensarbete Ă€r ett fördjupningsarbete om Ă€lgars reproduktion i den norra delen av SmĂ„land, fokuserat pĂ„ hondjuren (Ă€lgkor och ? kvigor).

?... för det finns ju barn som har ljugit.? : Rektorers syn pÄ skolans ansvar för barn som far illa eller misstÀnks fara illa.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

ModulÀrt projekthanteringssystem med stöd för
behörighetskontroll

Rök-design Àr ett nystartat företag som inriktat sig pÄ vattenpipor med en Skandinavisk design. Vattenpipan hÀrstammar frÄn Indien och spred sig sedan vidare till resten av Asien och norra delarna av Afrika. PÄ senare tid har den Àven blivit populÀr i Skandinavien och resten av Europa. Det som röks Àr en speciell kombination utav utlÀndsk tobak och torkad frukt. Röken filtreras genom kallt vatten för att göra röken sval och mindre skadlig.

ModulÀrt projekthanteringssystem med stöd för behörighetskontroll

Rök-design Àr ett nystartat företag som inriktat sig pÄ vattenpipor med en Skandinavisk design. Vattenpipan hÀrstammar frÄn Indien och spred sig sedan vidare till resten av Asien och norra delarna av Afrika. PÄ senare tid har den Àven blivit populÀr i Skandinavien och resten av Europa. Det som röks Àr en speciell kombination utav utlÀndsk tobak och torkad frukt. Röken filtreras genom kallt vatten för att göra röken sval och mindre skadlig.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->