Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

Fibromyalgi är ett syndrom som innebär muskulär smärta och inverkar negativt i personens välbefinnande och dagliga liv. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier: förändringar och brist på energi leder till begränsningar, arbete är betydelsefullt, brist på förståelse, svårigheter att planera sitt liv och hantera begränsningar. Resultatet visade att fibromyalgi medförde stora förändringar i personens liv, som innebar begränsningar i det sociala livet, i arbetslivet och vid andra aktiviteter.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: En psykossjukdom är en sjukdom som inte bara drabbar personen själv utan hela dennes familj. Hela familjens livsvärld påverkas och familjelivet ansträngs hårt. Den psykossjuka familjemedlemmen erfar världen på ett annorlunda sätt. Vanliga symtom vid en psykos är bland annat hallucinationer och vanföreställningar. En bra vårdrelation mellan vårdgivare, den sjuka psykossjuka familjemedlemmen och anhöriga är en förutsättning för återhämtning.Syfte: Få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelse av att leva med en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre kategorier framträdde ur data.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar långvarig smärta på grund av en störning i centrala nervsystemet. Orsaken till dessa störningar är okänd. Diagnostik ställs med hjälp av anamnes och smärtkänsligheten på specifika ställen på kroppen. Det finns ingen botande behandling av fibromyalgi utan behandlingen är istället inriktad på symtomlindring. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med människor som lider av fibromyalgi inom vårdens alla områden.

Hälso- och sjukvården erbjuder friska personer hälsoundersökningar i förebyggande syfte. I Sverige dör cirka 700 till 1000 personer årligen till följd av brusten bukaorta. Aneurysm ses hos cirka fem procent av män över 65 år och ger oftast inga symtom förrän de brister. Mindre aneurysm opereras inte utan följs med regelbundna kontroller och det kan upplevas obehagligt att bråcket kan öka i omfång eller brista utan förvarning. Upplevelsen av att delta i screening och diagnostiseras med ett aneurysm är inte tillräckligt undersökt och syftet med studien var därför att hos 65-åriga män som deltagit i screening, belysa upplevelsen av att leva med ett mindre bukaortaaneurysm som inte skall opereras.

Föreliggande studies syfte var att undersöka behandlingseffekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd, för personer med olika typer av ångestproblematik. Ett ytterligare syfte var att undersöka behandlingsresultaten när deltagaren själv fick förfoga över behandlingens upplägg och innehåll. Huvudkomponenten i behandlingen utgjordes av sammanlagt 16 moduler hämtade från tidigare Internetbehandlingar riktade mot social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom samt depression.Behandlingsgruppen utgjordes av 27 individer som varit kontrollgrupp i en tidigare behandlingsstudie. För samtliga deltagare pågick behandlingen tio veckor. Beroendevariabler utgjordes av självskattningsformulären Clinical Outcome in Routine Evaluation ? Outcome Measure, Beck Anxiety Inventory, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale ? Self Rated, Quality Of Life Inventory, resultat på SCID-intervjuer samt kodning av totala symtom.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.