Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.

Denna studie har en kvalitativ ansats dÀr observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare arbetar och diskuterar om etik. Jag har anvÀnt mig av grundad teori, dÀr teorier framtrÀder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstÄ etiska situationer utifrÄn lÀrarnas syn pÄ elever. LÀrarnas undervisning har kunnat kopplas till olika mÀnniskosyner och dÀrigenom tolkat hur de ser pÄ elever och vad de ska lÀra sig.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

Jag hÀvdar att religionsundervisningen för ungefÀr tre decennier sedan var mindre öppen för flera religioner, till skillnad frÄn dagens religionsundervisning pÄ grundskolan. DÀrför Àr mitt syfte att undersöka om religionsundervisningen förr var lika öppen för andra religioner som dagens undervisning Àr och dessutom försöka fÄ nÄgra Äsikter om framtidens undervisning. För att besvara mitt syfte anvÀnder jag följande frÄgestÀllningar:Hur sÄg religionsundervisningen ut för tre decennier sedan?Hur ser religionsundervisningen ut i dag?Vad lÄg/ligger fokus pÄ i undervisningen?Hur sÄg/ser lÀrarna pÄ lÀroplanerna?Hur kan religionsundervisningen komma att se ut i framtiden? .

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

FrÄgorna i vÄrt arbete har vuxit fram under utbildningens gÄng. I lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har man stÀndigt pÄtalat vikten av att inte ha en överdriven tilltro till lÀroboken. En stor del av utbildningen inom matematik har Àgnats Ät praktisk matematik för att pÄ sÄ sÀtt skapa förstÄelse genom reflektion och diskussion. För att fÄ relevanta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat fem lÀrare som valt att komplettera lÀroboken med andra arbetssÀtt. I vÄrt arbete har vi tagit del av tidigare teorier angÄende anvÀndandet av lÀroboken, andra arbetssÀtt och synen pÄ kunskap och lÀrande.

Detta examensarbete handlar om tvÄ olika sÀtt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i Är 3-5. Jag har jÀmfört en lÀrare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, Àmnesövergripande undervisning med en annan lÀrare som anvÀnder skönlitteraturen inom ramen för svenskÀmnet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssÀtt samt om eleverna tycker att de lÀr sig nÄgot utifrÄn att lÀsa skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ fram materialet till min uppsats har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare samt fyra elever i respektive klass. Jag har Àven genomfört observationer i bÄda klasser.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.