Hotad, utsatt, uthÀngd, trakasserad, rÀdd och krÀnkt Àr ord som man kanske inte i första hand förknippar med lÀraryrket men som Àr verklighet för mÄnga lÀrare idag. Olika undersökningar visar att lÀrare kÀnner obehag att gÄ till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag Àr bland annat fysiskt vÄld, hot om fysiskt vÄld och trakasserier. Vi vill ta reda pÄ om skolan har en handlingsplan för utsatta lÀrare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det Àr sÄ fÄ som berÀttar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt vÄld i skolan. Arbetet undersöker Àven hur tidningsrubriker av vÄld i skolan har sett ut under de senaste fem Ären, och hur pedagogerna ser pÄ tidningars framstÀllning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lÀrare och en fritidspedagog pÄ respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker frÀmst genom tidningsarkiv pÄ Internet, men Àven genom olika dagstidningars nÀtupplagor. VÄra teoretiska utgÄngspunkter utgÄr frÄn tidigare rapporter och undersökningar genomförda angÄende vÄld i skolan, samt tidigare forskning angÄende tidningars framstÀllning av samma Àmne.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats Ă€r syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas pĂ„ olika sĂ€tt. För att uppnĂ„ detta syfte presenteras olika metoder med en utgĂ„ngspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som pĂ„ varierande tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som pĂ„visar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemomrĂ„det. Samtliga metoder prövas pĂ„ ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och Ă€mnet samhĂ€llskunskap. DĂ€r del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfĂ€r Ă€r möjlig.

Uppsatsens första syfte Àr att utreda begreppen kön och genus. Vad kan dessa omdebatterade begrepp ha för olika betydelse? Uppsatsen andra syfte Àr att, med hjÀlp av en liten studie, ge exempel pÄ hur en undersökning av kön och genus i skolan kan se ut. Studien tar sin utgÄngspunkt i PÄ lika villkor, ett jÀmstÀlldhetsprojekt som startade i Falu kommun 1994. PÄverkar lÀrarens deltagande i projektet elevernas sÀtt att vara i förhÄllande till genus? Svaret blir bÄde nej och ja..

Syftet med detta arbete Àr att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och pÄ vilka sÀtt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill Àven undersöka pojkars instÀllning till dans, hur denna uppkommer och möjliga ÄtgÀrder för att förbÀttra dansens rykte i det hÀnseendet. Finns historiska belÀgg för denna instÀllning som mÄnga killar har eller uppkommer den i dagens samhÀlle och i sÄ fall, kan kanske dans i skolan förÀndra detta? Litteraturstudien beskriver Äsikter och teorier utifrÄn frÄgestÀllningen och utgÄr bl a frÄn tre indelningar gÀllande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjÀlp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa omrÄden genom kontinuerlig dansundervisning.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer Àr mer stressade Àn killar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur gymnasieelever upplever stress, bÄde i och utanför skolans vÀrld, samt hur stress uppmÀrksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete pÄverkas samt hur eleverna upplever att de fÄr stöd frÄn skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkÀt om deras hÀlsa och deras upplevelser om stress.

I det hÀr arbetet vill vi ta reda pÄ hur historiska spelfilmer förhÄller sig till historiemedvetande. Det vi frÀmst fokuserar pÄ Àr hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande pÄverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framstÀlla en matris för hur undervisning med hjÀlp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt gÄr till vÀga nÀr man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populÀrkulturen.

Regardless of what discipline nurses work in, wound care is one of the tasks. Caring for wounds involves early detection of signs of infection, in order to avoid complication. Wound infection extends suffering for the patient and causes unnecessary costs for society. The aim was to describe how nurses can identify infection in wounds. Method: The design of the study was a literature review, where13 scientific articles were examined and analyzed.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet vÀrdegrund samt ta reda pÄ hur en skola arbetar med vÀrdegrunden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta personer som samtliga arbetade pÄ samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet vÀrdegrund bestod av en del definitioner.

HÄllbar utveckling handlar inte lÀngre enbart om miljöfrÄgor, utan har efterhand som komplexiteten av miljöhoten vuxit fram Àven kommit att inkludera  samhÀllsstrukturen och ekonomin. Riktlinjer för hur skolan ska undervisa ur ett hÄllbarhetsperspektiv Äterges i Lgr11. Men hÄllbar utveckling Àr ett vagt begrepp som ger tillfÀlle till subjektiva tolkningar och Àr dÀrför inte sjÀlvklart hur man utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet ska arbeta med dessa frÄgor i undervisningen. .

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Det svenska samhÀllet har genomgÄtt stora förÀndringar vilka ocksÄ mÀrks och kommer till uttryck i skolans vÀrld. I takt med samhÀlleliga förÀndringar har ocksÄ samlevnadsformerna förÀndrats. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i den svenska skolan arbetar med HBT-frÄgor i undervisningen. SÀrskilt fokus ligger pÄ Ärskurserna 4-6 eftersom lÀroplanen anger vad som bör ingÄ i pedagogernas arbete i de olika Àmnena i Ärskurs 4-6. Uppsatsens tyngdpunkt ligger pÄ huruvida undervisning och lÀrarens arbete samspelar med det som likabehandlingsplanen sÀger om förebyggande arbete mot mobbning av HBT-personer.