HÀlsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhÀlle. Folksjukdomar och ohÀlsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hÀlsosamt och sunt liv. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hÀlsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hÀlsa, kost och livsstil har behandlats dÀr skolans roll har varit i fokus.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Syftet med undersökningen Àr att se hur sent anlÀnda elever har upplevt och pÄverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom vÄra informanters berÀttelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har pÄverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser pÄ sin roll i dagens samhÀlle. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn berÀttelseforskning för att nÄ informanternas livsberÀttelser.

IT-strategier Àr komplexa och det kan för ett mindre företag i nÀringslivet vara svÄrt att selektera vad som bör ingÄ i en IT-strategi. FrÀmst kan det vara svÄrt att veta hur tillvÀgagÄngssÀttet ser ut för att internt utforma en IT-strategi utan extern hjÀlp.För att undersöka problemomrÄdet har ett antal intervjuer genomförts med experter inom omrÄdet. Studien visar att det övervÀgande antalet organisationer idag utvecklar sin IT-strategi internt utan extern hjÀlp. IT-strategierna har formulerats och implementerats pÄ ett lyckosamt sÀtt vare sig informell- eller formell metod anvÀnts. Dock visar studien att formella metoder leder till ett mer strukturerat och vÀldokumenterat arbete.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lÀrare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua sÄ kallade elevskyddsombud, lÀrare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, dÀr det ingÄr 6 stycken personer som arbetar pÄ skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre Ät de tvÄ elevskyddsombud som finns i varje klass pÄ skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift Àr att vara uppmÀrksamma pÄ om det förekommer mobbning och i sÄ fall rapportera det till sin handledare.

STC Àr ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och vÄren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete bestÄende av 24 olika teman som ska anvÀndas i Är 1-6. Enligt LpO-94 Àr det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos bÄde pojkar och flickor.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Bakgrund: Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett debatterat omrÄde bÄde inom forskning och inom media. SvÄrigheter med lÀsning och skrivning skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för bÄde utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartlÀggning och test för att inte missa nÄgra elever, samt för att ringa in de specifika svÄrigheterna. Det Àr ocksÄ av stor vikt att insatser sÀtts in sÄ tidigt som möjligt.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

Arbetet handlar om de kulturmöten som en elev med invandrarbakgrund kan uppleva i mötet med en svensk skola. I uppsatsen presenteras historik och fakta om invandrarbarn. De frÄgor vi har valt att undersöka Àr om skolmaten anpassas till elevernas kulturella bakgrund och hur man förhÄller sig till olika högtider i skolan. Problemen som uppmÀrksammas i litteraturen stÀmmer inte med den verklighet vi har stött pÄ genom de intervjuer vi gjort. Exempel pÄ detta Àr skolan, maten och högtiderna.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillÀmpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förÀndrade arbetssÀtt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av lÀroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillÀmpningen frÄn Är 1940 fram till och med Är 1994. För att fÄ svar pÄ hur "klassens timme" genom Ären har anvÀnds i skolan, samt hur den anvÀnds idag, har tretton lÀrare i olika Äldrar fÄtt skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bÀst bör tillÀmpas för att engagera sÄ mÄnga elever som möjligt..

Denna uppsats undrsöker om skolungdomar har olika attityder nÀr det gÀller rÀttskrivning i skolan jÀmför med pÄ Internet och vilka orsaker som kan ligga bakom dessa eventuella skillnader.Den ena metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som Àr kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ för att utröna attityd, samt eventuell motivering. Detta genom att lÄta respondenterna, i detta fallet gymnasieungdomar, gradera frÄn 1-5 hur mycket de anstrÀnger sig för att skriva korrekt i ett flertal olika kontexter. Efter varje graderingsfrÄga hade de möjlighet att med egna ord beskriva anledningen till sina attityder. EnkÀtundersökningen följdes upp av en intervjuundersökning med elevens svensklÀrare. Intervjun sökte att analysera elevernas svar utifrÄn ett peagogiskt perspektiv, samt diskutera genreundrvisning i skolan.

   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

Bakgrund: Stora förĂ€ndringar har skett under de senaste Ă„rtiondena kĂ€nnetecknas till följd av att bĂ„de internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av anvĂ€ndandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över lĂ€nders grĂ€nser har vĂ„llat problem, bĂ„de för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte Ă€r möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgĂ„ngslĂ€ge i att marknaderna upplever stora förĂ€ndringar Ă€r ett av de mest omdiskuterade Ă€mnena pĂ„ redovisningsomrĂ„den behovet av gemensamma regler. Företag investerar över grĂ€nser och utvecklingen gĂ„r mot en alltmer global och internationell marknad, vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ enhetliga internationella regler utformas sĂ„ att samtliga nationer kan tillĂ€mpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkĂ€nde EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).