Syfte:Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur kulturstyrningen som resebolagen anvÀnder sig av under rekryteringsprocessen kan pÄverka reseledarens motivation till yrket, samt identifiering till organisationen.Metodik:I denna uppsats har en flerfallstudie anvÀnts som forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med respondenter som genomgÄtt en rekryteringsprocess för nÄgon av de bolag vi undersökt.Slutsats:Studiens resultat har visat hur kulturstyrning fungerar inom den branschs rekryteringsprocesser som studien undersökt. Kulturstyrning kan leda till stark organisationsidentitet vilket ocksÄ pÄverkar motivation till att prestera inom organisationen..

Barn som redan i tidig barndom uppvisar normbrytande beteende löper ökad risk för en senare kriminell utveckling. Syftet med föreliggande studie var att simultant undersöka evidensbaserade riskfaktorer för normbrytande beteende. Multipla regressionsanalyser anvÀndes för att se vilka riskfaktorer som bÀst kunde förklara normbrytande beteende. Undersökningen genomfördes genom rapporter frÄn förskolelÀrare (n=298) och förÀldrar (n=239) till barn i tre- till femÄrsÄldern. De riskfaktorer som undersöktes var riskfaktorer pÄ individ- och familjenivÄ som kan anses pÄverkbara och direkt mer Àn indirekt kopplade till normbrytande beteende.

I arbetslivet Àr det sedan flera Är vanligt med slumpmÀssiga drogtester av arbetstagare. DÀr-emot Àr det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmÀssiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, pÄ samma sÀtt som alla anstÀllda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom bÄde Utbildningsdepartement och Statens FolkhÀlsoinstitut har hittills haft en kritisk hÄllning till drogtester i skolmiljö i allmÀnhet och slumpmÀssiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken hÀrrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmÀssiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.

SammanfattningSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frÄgestÀllningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka Àr de förebyggande insatserna mot övervikt pÄ skolan och pÄ vilket sÀtt Àr skolsköterskan involverad i dessa? Hur anvÀnder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och Àr dessa tillrÀckliga? Vilka förutsÀttningar har skolsköterskan gÀllande överviktsarbetet i skolan?Metoden vi anvÀnt Àr halvstrukturerade intervjuer med Ätta skolsköterskor i Stockholms lÀn. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem Är som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in pÄ diktafon.

Årligen investeras Ă„tskilliga summor pĂ„ ledarskapsutbildning. Studier visar dock att den kunskap som utvecklas under utbildningen i begrĂ€nsad utstrĂ€ckning tillĂ€mpas i arbetskontex- ten. För att kunna dra nytta av de satsningar som görs pĂ„ ledarskapsutbildningar, mĂ„ste det inom organisationer bli högsta prioritet att skapa goda förutsĂ€ttningar för medarbetare att anvĂ€nda sig av de kunskaper som utbildningen syftat till att lĂ€ra ut. Kontextuella faktorer har visat sig vara av avgörande betydelse för individens möjligheter att anvĂ€nda sig av det som förmedlats under en utbildning.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en organisation kan skapa förutsĂ€ttningar för chefer att anvĂ€nda det som förmedlats under en ledarskapsutbildning i sitt dagliga arbete, samt ge fördjupad kunskap om vilka hinder och möjligheter chefer upplever i sina försök att tillĂ€mpa det som lĂ€rts in under en genomgĂ„ngen ledarskapsutbildning. Forskningsproblemati- ken har studerats med utgĂ„ngspunkt i en organisation som vid tidpunkten för genomförandet av studien stod inför utmaningen att lyckas implementera de operativa chefernas nyförvĂ€r- vade kunskaper frĂ„n en genomförd ledarskapsutbildning, i verksamheten.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med studien Àr att belysa barns Äsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i Ärskurs 1-6 genomförts och elever frÄn Ärskurs 6 har besvarat en enkÀt. Materialet har sammanstÀllts och utifrÄn litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet pÄ skolan anvÀnds socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram Àr barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien.

Adaptivt kamouflage Àr en signaturanpassningsteknik som ger stridsfordon förmÄgan att anpassa sin vÀrmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgÄ upptÀckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrÀttsliga problem som kan uppstÄ vid anvÀndandet av adaptivt kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrÀttsliga problem som kan uppstÄ vid anvÀndningen av adaptivt kamouflage Àr distinktionsproblem, dÄ tekniken möjliggör för stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna anvÀndning av adaptivt kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..

Detta arbete visar pÄ behovet av att arbeta med invandrarelevers uttal i skolan i ett samhÀllsförberedande syfte. Mitt syfte med den hÀr studien Àr att belysa attityder kring invandrarsvenska i samhÀllet för att dÀrefter kunna se ifall behovet av att arbeta med uttal i skolan finns. För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag tagit del av den litteratur som finns kring Àmnet samt genomfört kvalitativa intervjuer. I dessa intervjuer har jag valt att lÄta arbetsgivare, lÀrare samt elever fÄ representera samhÀllet. De attityder jag har fÄtt syn pÄ kring invandrarsvenska visar att det, som samhÀllet ser ut idag, finns ett behov av att lÄta uttal vara en del av undervisningen i svenska..

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra förÀldrars förvÀntningar pÄ skolans ansvarstagande nÀr deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar ocksÄ till att lyfta fram förÀldrarnas tankar och förvÀntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie Àr: nÀr nÄgon eller nÄgra vid upprepande tillfÀllen blir utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebÀra. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med förÀldrar till barn i Äldrarna 6-12 Är.

Som blivande lÀrare har jag en mÄlsÀttning om att kunna se och möta varje elev som en unik mÀnniska och förstÄ hur det Àr att vara elev. Vad jag vill Ästadkomma i denna uppsats, Àr att hitta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt som hjÀlper mig i mitt förhÄllningssÀtt gentemot alla elever. Mitt syfte Àr att hitta en teori med vars verktyg jag i större utstrÀckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta pÄ ett bÀttre sÀtt möta, bemöta, förstÄ och stödja enskilda elever i skolan. Med hjÀlp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas pÄverkan pÄ den mÀnskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan pÄverka eleven i skolan. PÄverkan frÄn skolan gÄr i sin tur tillbaka till individen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan talar om att hantera kulturkrockar och kulturell mÄngfald i skolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna sÀger och undervisningens innehÄll. Vi tar Àven upp lÀrarens bemötande och betydelsen av vilken instÀllning lÀraren har. Vi har undersökt hur 8 lÀrare beskriver sitt arbete med en mÄngkulturell klass.

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hÀlsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den pÄverkar deras psykiska hÀlsa. Syftet var Àven att ta reda pÄ om elever upplever att de sjÀlva kan pÄverka sin situation i skolan och arbetet pÄ skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick frÄn en enkÀtundersökning som gjordes pÄ en skola med elever i Ärskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hÀlsa, elevernas syn pÄ den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att pÄverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick frÄn Antonovskys och Lazarus perspektiv pÄ Copingteori.