Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhÄllanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjÀlp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser pÄ tre olika nivÄer i skolsystemet: skolnÀmnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frÄgestÀllningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av sÀrskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra sÀrskiljande lösningar?3. Vilka olika förhÄllanden framtrÀder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr syftet Àr att genom intervjuer med lÀrare, försöka fÄ mer och ny kunskap om hur man kan underlÀtta och hjÀlpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lÀrare och en fritidspedagog frÄn Äk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjÀnster. VÄra informanter bestÄr av tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar pÄ skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lÀrare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Det Àr ett övervÀgande antal flersprÄkiga elever av den grupp elever som inte uppnÄr godkÀnda betyg i skolan, vilket bland annat beror pÄ att undervisningen inte tar hÀnsyn till deras sprÄkutveckling. Det medför att mÄnga flersprÄkiga elever inte förstÄr undervisningen de deltar i. Genom förstÄelse inhÀmtar eleverna kunskap och utvecklar sitt sprÄk, vilket ger goda möjligheter att nÄ skol- framgÄng. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vÄr mÄng­kulturella skola dÀr syftet Àr att söka svar pÄ vad en god undervisning innehÄller. En ledstjÀrna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ?sprÄkinriktad undervisning?.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar dÄ undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgÄngar och för fÄ sökande elever till vÄrd och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor pÄverkan pÄ oss alla dÄ undersköterskeyrket ingÄr i Sveriges största yrkesomrÄde.I vÄr studie har vi valt att undersöka elever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund Àr med och pÄverkar val man gör. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förstÄelse kring denna problematik.För att fÄ en bredd i vÄr studie har vi valt att anvÀnda en kvantitativ metod i form av enkÀter som vi lÀmnade ut till gymnasielever pÄ vÄrd och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkÀterna visar bland annat pÄ att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan pÄ gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar Àven att mÄnga av eleverna har som mÄl att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vÄrd- och omsorgssektorn..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka individers attityder och instÀllning om upphovsrÀtt bland elever pÄ gymnasieskolans medieprogram. Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrÀtt Àr i medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning till Ärskurs tre pÄ Medieprogrammet pÄ en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser pÄ upphovsrÀtt. Jag har Àven intervjuat nÄgra olika lÀrare som undervisar i medieÀmnen om hur de ser pÄ elevernas instÀllning till upphovsrÀtt. Mitt arbete visar att mÄnga elever inte bryr sig om upphovsrÀtt nÀr det Àr nÄgon annan som har skapat ett verk men upphovsrÀtten Àr ofta mycket viktig nÀr det Àr eleven sjÀlv som har skapat nÄgot. Arbetet ÄskÄdliggör ocksÄ hur elever tÀnker pÄ olika sÀtt om upphovsrÀtt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig frÄn medielÀrarnas sÀtt att se pÄ upphovsrÀtt..

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Denna studie handlar om hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som Àr nyanlÀnda och som har ett annat modersmÄl Àn svenska eller talar flera sprÄk upplever mötet med det svenska sprÄket, skolan och kulturen. I studien anvÀnds en kvalitativ metod dÀr jag valt att intervjua sex nyanlÀnda elever, som har gÄtt i skolan i 1-3 Är i Sverige och som idag gÄr i Äk 6. Intervjuerna Àgde rum pÄ en skola dÀr majoriteten av eleverna Àr flersprÄkiga. MÄnga elever har bott i Sverige under en lÄng period men mÄnga Àr nyligen inflyttade. Resultatet visar att de nyanlÀnda eleverna upplevt svÄrigheter kring mötet med det svenska sprÄket nÀr det gÀllt bland annat meningsbyggnad, detta pÄ grund av att det enligt informanterna Àr stora skillnader pÄ grammatiken i det svenska sprÄket jÀmfört med den grammatik de har i sina modersmÄl.

Syftet med min praktikresa till en skola pÄ Nya Zeeland var att observera deras undervisningssystem för lÀs- och skrivinlÀrning och dÄ framför allt specialmodellen Reading Recovery. UtifrÄn delar av deras metod skulle jag utforma ett förslag pÄ arbetsmodell, som kunde anvÀndas i den svenska skolan för att hjÀlpa lÀssvaga elever. Praktiktiden delades mellan klasserna 1-3 bestÄende av elever mellan 5 och 7 Är samt med dagliga lektioner i Reading Recovery. Jag gjorde intervjuer med bÄde elever, lÀrare och förÀldrar med erfarenhet av Reading Recovery. Under mina observationer har jag funnit att den nya zeelÀndska skolan har en vÀl utvecklad och fungerande metod för lÀs och skrivinlÀrning och utifrÄn detta har jag utarbetat ett förslag pÄ metoder som jag funnit anvÀndbara.

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i trÀslöjden ser ut med fokus pÄ lÀrprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var Àven att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar vÀljer att agera i. Mina frÄgestÀllningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hÀmmar eller frÀmjar lÀrande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs nÀr flickor och pojkar vÀljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag anvÀnt mig av metoden observationer som var gjorda i tre Ärskurser 6, 7 och 8, som utfördes pÄ en skola i vÀsterbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegrÀnsade diskussioner i slöjdsalen.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som serveras, vad elever vÀljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer pÄ vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfÀlle och med en klass pÄ 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra Àr vart fjÀrde i England som ocksÄ rÀknas till ett av de lÀnder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hÀlsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syftet med detta arbete Àr att göra en jÀmförande undersökning bland elever pÄ dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi anvÀnde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med vÄra informanter, ca tio elever frÄn vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en fÀrdig intervjuguide, spelades in pÄ diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för sjÀlva undersökningen/analysen. HÀr jÀmförde vi informanternas svar med varandra. VÄra slutsatser Àr att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprÀtthÄller klass- och genusmönster.