Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.

Studien syfte var att undersöka hur elever i Ärskurs sju upplever undervisningsmiljön i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien omfattade tvÄ klasser i Ärskurs sju pÄ en innerstadsskola i en mindre kommun. FrÄgestÀllningarna i studien var vilken instÀllning eleverna hade till Àmnet idrott och hÀlsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingÄ i undervisningen inom Àmnet idrott och hÀlsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhÄlla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie Àr en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie Àr en kommunal F-9 skola dÀr eleverna kommer frÄn medel och övre medelklass.

Titel:Vad vet 13-Äringar om hÄllbar utveckling, en intervjustudie med elever i Ärskurssex.HÄllbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhÀllet i dag berörs av hÄllbarhetsfrÄgor. Forskningen pekar pÄ viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hÄllbarhetsfrÄgorna pÄ ett effektivt sÀtt.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad trettonÄringar vet om hÄllbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fÄtt utnÀmningen en skola för HUT.Vi delade in vÄrt material frÄn vÄra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fÄtt rubriken att bevara jorden som den Àr för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrÄgor.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur stödÄtgÀrderna ser ut för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i engelska, fysik och hem- och konsumentkunskap och om de skiljer sig Ät mellan Àmnena. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie dÀr datainsamlingsmetoden har varit fokusgruppsintervjuer. Dessa har utförts pÄ samtliga kommunala skolor i Är 7-9 i en ?pendlingskommun?. PÄ varje skola intervjuades en engelsk-, en fysik- och en hem- och konsumentkunskapslÀrare.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fÄtt stimulerande undervisning pÄ en för dem relevant nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmÀrksammas och stimuleras dÄ de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lÀrare för att fÄ en bild av detta. Resultatet frÄn dessa intervjuer visade, tvÀrtemot vad tidigare forskning sÀger, pÄ en bild av lÀrare som var positivt instÀllda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig mÄsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Mitt examensarbete handlar om samundervisning och sÀrundervisning. Jag avsÄg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmÄgan i Àmnet idrott och hÀlsa kunde förbÀttras genom sÀrundervisning. Jag ville ocksÄ undersöka om eleverna Àr positivt eller negativt instÀllda till sÀrundervisning.Undersökningen Àgde rum pÄ en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lÀrare och en rektor. 112 elever fick ocksÄ svara pÄ en enkÀt.Pojkarna ansÄg att de utvecklade sina fysiska förmÄgor mest vid sÀrundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmÄgor mest vid samundervisning.

Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..

Denna studie med titeln "Vad Àr kunskap? - en kvalitativ studie av synen pÄ kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och SamhÀlle 1946 -1962" Àr en studie dÀr undersökningens fokus var att beskriva synen pÄ kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, dÀr tryckta kÀllor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn pÄ kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar frÄn tidskriften Skola och SamhÀlle mellan Ären 1946 ? 1962. I analysarbetet anvÀnde jag mig av teorier om kunskap och egna frÄgestÀllningar om kunskapssyn.