För att pÄ ett bra sÀtt förbereda elever för en övergÄng frÄn skola till arbetsliv ska samhÀllets snabba utveckling och förÀndring ocksÄ speglas inom skolans vÀrld. Merparten av de svenska ungdomarna gÄr idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar lÀnk mellan skola och arbetsliv. APU Àr ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn pÄ utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan pÄverka den arbetsplatsförlagda utbildningen.

MÄngkulturell skola Àr inget nytt, vi har alltid varit olika pÄ mÄnga sÀtt, det handlar inte enbart om olika kulturell bakgrund. Vi ska öka förstÄelse och kunskaper om varandras olikheter och pÄ det sÀttet fÄ en Ànnu bÀttre skolsituation.Arbetet bygger pÄ djupintervjuer med sju elever pÄ handels och adm programmet samt tididgare litteraturstudier och visar att eleverna har god social kompetens, att det finns en spridning. De trivs pÄ sitt program och Àr goda marknadsförare för programmet..

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Sorg Àr ett omfattande omrÄde och denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i förskolan och iskolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat nÄgon nÀra anhörig eller andrapersoner i barnets nÀrhet. Ett syfte med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare iförskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbatsav sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte Àr ocksÄ attundersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att fÄ svar pÄ vÄrfrÄgestÀllning har en enkÀtundersökning pÄ sex olika skolor och förskolor i en kommungenomförts. Trettiotre verksamma lÀrare i skolan i Ärskurserna F-6 och i förskolan har deltagiti undersökningen.

Syftet med mitt arbete Àr att jag vill undersöka hur ett samspel kan se ut mellan svensklÀrare, matematiklÀrare och modersmÄlslÀrare för att frÀmja och stötta elever i Ärskurs 3 till 6 i deras lÀs- och skrivinlÀrning. Vidare vill jag ta reda pÄ vilken pÄverkan lÀs- och skrivinlÀrningen har pÄ elevernas matematikkunskaper och om det Àr sÄ att det Àr frÀmst elever med svenska som andra sprÄk som stöter pÄ problem med matematiska begrepp som innehÄller text eller om det Àr lika vanligt bland de elever som har svenska som sitt modersmÄl. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med svensklÀrare och matematiklÀrare pÄ tvÄ olika skolor (Söderskolan och VÀsterskolan) bÄda belÀgna i tvÄ olika upptagningsomrÄden i Malmö. Den ena skolan Àr en mÄngkulturell skola och den andra skolan Àr en skola med fÄ elever som har ett annat modersmÄl Àn svenska. LÀrarnas svar utifrÄn min intervju visar pÄ att sprÄket Àr en viktig del för elevens förstÄelse för matematiken och att lÀraren mÄste lÀgga ner ett arbete pÄ det matematiska ordförrÄdet och vad orden betyder i förhÄllande till samma ords betydelse i vardagssprÄket.

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestÀmde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var bÄde att ta reda pÄ om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda pÄ om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda pÄ detta utgick jag ifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Uppsatsen behandlar nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadieelevers övergÄng frÄngrundskolan till gymnasieskolan. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer och med en enkÀt, intervjuerna riktades till elever och enkÀten besvarades av dessas lÀrare. De studien undersökta ungdomarna trivs pÄ sin skola pÄ grund av den nÀrhet de upplever till varandra och till sina lÀrare, den fysiska miljön spelar bara en underordnad roll, Àr en av de slutsatser uppsatsen mynnar ut i..

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Den hÀr uppsatsen belyser barns/elevers uppfattningar och tankar kring den kinesiska kulturen. Men Àven hur Swedish School Beijing tar till vara pÄ den nya kulturen i undervisningen. Vidare belyser den om svenska elever i utlandet fÄr möjlighet till en likvÀrdig utbildning som de eleverna i Sverige fÄr. Uppsatsen upplyser Àven er lÀsare om hur lÀrarna arbetar pÄ Swedish School Beijing och i den mÄn de tar tillvara pÄ den nya kultur som barnen/eleverna möter i Kina. I litteraturdelen tas det upp vilka olika kulturkrockar som kan uppstÄ vid flytt till ett nytt land med ny och annorlunda kultur.

Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

Den hÀr kvantitativa studien genomfördes med enkÀter som elever pÄ gymnasiet svarat pÄ. Syftet med föreliggande undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan pÄverka dem i frÄga om prestation under lektionerna i Idrott och hÀlsa. Vi vill Àven fÄ en uppfattning om eleverna fÄtt information gÀllande sambandet kost och hÀlsa, samt om de omsÀtter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förstÄelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bÀttre förutsÀttningar för lÀrare att utbilda elever i Àmnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fÄtt betyget VG eller MVG i Àmnet Idrott och hÀlsa Àter frukost dagligen.

I den aktuella studien Àr syftet att undersöka hur pedagoger interagerar med elever under skolmÄltiden samt att undersöka ljudnivÄn under lunchtid. Studien ska Àven ge en bild över  pedagogers instÀllning till den pedagogiska lunchen. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr observationer i fyra olika skolmatsalar samt 35 enkÀter besvarade av pedagoger i Ärskurserna sex till nio. För att analysera interaktioner mellan pedagoger och elever har Yrjö Engeströms utvecklade modell av verksamhetsteorin anvÀnts. Teorin Àr utvecklad frÄn Vygotskijs aktivitetsteori och innefattar mÄnga ramfaktorer pedagogen förhÄller sig till under den pedagogiska lunchen.

En skola för alla Àr en plats dÀr alla elever ska kunna kÀnna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jÀmstÀllt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer nÀr det gÀller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger frÄn en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frÄgestÀllningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien pÄvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.