Mösseberg Àr ett platÄberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och vÀxtarter. I det hÀr projektet har inventeringar utförts i bland annat slÄttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkÀrr och Àdellövskog. Projektets syfte Àr att inventera 25 hotade eller sÀllsynta vÀxtarter i Falköpings kommun, efter ett delmÄl i Falköpings naturvÄrdsprogram. Det Àr ocksÄ en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma omrÄde. I projektet undersöktes hur arternas status har förÀndrats sedan tidigare Är, vad anledningen till förÀndringen Àr samt vilka skötselÄtgÀrder som kan förbÀttra arternas status i framtiden.

Syftet med studien Àr att ÄskÄdliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med tvÄ underordnade problemformuleringar som lyder:Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen?Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till mÀn ut i SmÄlandsposten gÀllande diskussionen om nattdagis?Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i SmÄlandsposten gÀllande diskussionen om nattdagis?Uppsatsens metod Àr en diskursanalys med fokus pÄ lingvistik dÄ lexikala val framstÄr som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen Àr hÀmtat frÄn SmÄlandsposten, en lokaltidning i Kronobergs lÀn. Totalt bestÄr empirin av tolv artiklar frÄn tre olika genrer ? nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida.

Mösseberg Àr ett platÄberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och vÀxtarter. I det hÀr projektet har inventeringar utförts i bland annat slÄttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkÀrr och Àdellövskog. Projektets syfte Àr att inventera 25 hotade eller sÀllsynta vÀxtarter i Falköpings kommun, efter ett delmÄl i Falköpings naturvÄrdsprogram. Det Àr ocksÄ en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma omrÄde. I projektet undersöktes hur arternas status har förÀndrats sedan tidigare Är, vad anledningen till förÀndringen Àr samt vilka skötselÄtgÀrder som kan förbÀttra arternas status i framtiden.

I den kommun vi arbetar pÄgÄr ett utvecklingsarbete kring implementeringen av individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen. Som ett led i detta har vÄr skola pÄbörjat ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar pÄ arbetet med pÄ arbetet med lokal pedagogisk planering (LPP). VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka hur eleverna upplevde arbetet med LPP och bedömningsmatris. Vi genomförde studien i tvÄ grupper pÄ en 6-9 i Norrbotten, en i skolÄr 7 och en i skolÄr 8. Studien genomfördes i klasser som vi vanligtvis undervisar i.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje Är i Sverige till följd av sjÀlvmord. Det innebÀr att betydelsefulla medmÀnniskor och viktiga samhÀllsresurser försvinner. Denna studie undersöker det sjÀlvmordsförebyggande arbetet pÄ nationell och lokal nivÄ i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram pÄ regeringens begÀran.

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network ? the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region VĂ€stra Götaland and in ÅmĂ„l municipality.

Uppsatsens titel: VarumÀrkesbyggande - SmÄ företags varumÀrkesbyggande pÄ en lokalmarknad.Problemformulering: Hur kan ett litet lokalt företag med begrÀnsade resurser bygga sittvarumÀrke för att pÄ en lokal marknad konkurrera med globala storföretag?Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att analyserar varumÀrkesbyggandeprocessen för ett litet, lokalt företag i konkurrens med globala storföretag, och dÀrigenom dentifiera kritiska faktorer för ett framgÄngsrikt varumÀrkesbyggande. Vi vill komplettera existerande teori medatt utveckla en modell som illustrerar varumÀrkets grundlÀggande roll för företagensstrategiska beslut.Metod: Uppsatsens metod Àr kvalitativ, dÀr djupintervjuer genomförts med identifieradenyckelperson i fallföretagen. Valet av fallföretagen Wokie Dokie och Stantons Pizzeria Àr gjorda med tanke pÄ att de agerar inom samma branch men med olika produkter.Teori: Valet av teoretisk referensram Àr gjort med avsikt att beskriva ledande teorier inom omrÄdena varumÀrkesbyggande och marknadskommunikation och dess mest vÀsentliga komponenter.Empiri: Empirin bestÄr av fyra individuellt genomförda invervjuer med 2 personer pÄ vardera fallföretag. Dessa intervjuer har genomförts med en intervjuguide som baserats pÄ vald teoretisk referensram.Slutsats: Slutsaterna visar att smÄ företag ofta saknar kunskap om vilken rollvarumÀrkesbyggandet mÄste ha i företagets övergripande strategi.

Det Àr allt vanligare inom tredjepartslogistik att kunder hyr en yta för lagring. För den uthyrande parten, i detta fall Delta Terminal, Àr arean den begrÀnsande faktorn för hur stor yta som kan hyras ut. Idag anvÀn-der sig Delta Terminal av beslutsunderlag i form av lokalernas area och erfarenhet vart gods ska placeras och har inget hjÀlpmedel för att berÀkna vart och hur mycket gods som kan allokeras för att anvÀnda sÄ liten yta som möjligt. Studiens syfte har dÀrför varit att ta fram ett faktabaserat hjÀlpmedel som kan anvÀndas som beslutsunderlag. För att uppnÄ syftet har en matematisk modell utvecklats för att optimera hur gods kan placeras till olika lokaler för att anvÀnda sÄ liten area som möjligt och Àven kunna simulera förÀndringar.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mÄl i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgÄr frÄn bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sÀtts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mÄl och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien Àr att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mÄl i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhÀllsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna Àr baserad pÄ subjektiva kÀnslor, i ett hÀr-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förÀndrings- och sjÀlvstÀndighetsprocess.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln fÄr som transportsÀtt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltsÄ varit att studera cykelns roll inom svensk samhÀllsplanering, hur cykeln som transportsÀtt behandlas inom lokal, regional och nationell samhÀllsnivÄ och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har sÄledes varit att fÄ en förstÄelse för nivÄernas prioritet av transportsÀtt för persontransporter och att fÄ en överblick av om och i sÄ fall hur stadsstrukturers pÄverkan av cykelanvÀndningen hanteras. Följande frÄgor har stÀllts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivÄn bedömer cykel som transportsÀtt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsÀtt pÄ en nationell, regional och lokal nivÄ? 1.2 GÄr det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas pÄ nationell nivÄ i den planering för cykel som sker pÄ lokal och regional nivÄ? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive tÀta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen bestÄr av tvÄ individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivÄerna nationell, regional och lokal för att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivÄ.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Syftet med denna undersökning Àr bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstÄ mellan olika akters framtrÀdanden vid event och festivalertrots att de anvÀnder samma utrustning och Àr i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskÀlla för dem som efterstrÀvar en god ljudkvalité vid liveframtrÀdanden.De metoder som har anvÀnds Àr fallstudie, webbenkÀt, intervjuer och egen observation.WebbenkÀten anvÀndes pÄ Dreamhack Winter 2014 dÀr en grupp undersökningsdeltagaresvarade pÄ frÄgor om tvÄ olika DJ-akter pÄ scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig frÄn Dreamhack, tre ljudtekniker ifrÄn olika stÀllen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmÀtning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna efterstrÀvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade pÄ frÄgor om scenen pÄDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssÀttgenomfördes av mig sjÀlv pÄ Dreamhack Winter 2014.Resultatet frÄn sÄvÀl enkÀtundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de tvÄ akterna pÄ Dreamhack Winter 2014.