Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares förutsÀttningar för att implementera den nya lÀroplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har undersökts med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:-­? Hur Àr lÀrarnas syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur ser lÀrarna pÄ sina praktiska förutsÀttningar att bedriva sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur upplever lÀrarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten Àr baserade pÄ semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa. Respondenterna Àr verksamma pÄ grundskolor i Stockholms lÀn.

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i Àmnet Idrott och hÀlsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i Àmnet Idrott och hÀlsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att fÄ en övergripande bild av vÄrt undersökningsomrÄde samt för att kunna testa vÄrt resultat statistiskt. Vi anvÀnde en enkÀtmetod till studien och enkÀten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i Àmnet Idrott och hÀlsa. FrÄgeformulÀret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade pÄ fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vÄr enkÀtstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hÀlsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva pÄ sin fritid, aktiva inom nÄgon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Konsumtionen i dagens samhÀlle ökar och konkurrensen mellan butikerna Àr idag hÄrdare Àn nÄgonsin. För en mindre butik kan det bli en avgörande faktor att sÀrskilja sig i den befintliga marknaden genom att förstÄ kunders behov samt erbjuda positivt utmÀrkande kundservice för att fÄ en god möjlighet till en lÄngsiktig och lönsam framtid. Denna rapport behandlar kundservice med fokus pÄ det personliga kundmötet i mindre butiker som Àr fristÄende och inte ingÄr i en butikskedja och verkar pÄ en lÀttöverskÄdlig yta, dÄ vÄr utgÄngspunkt Àr att dessa möjligtvis hanterar kundservice pÄ ett annat sÀtt Àn exempelvis större ledande butikskedjor i Sverige. Syftet med rapporten Àr att utröna vilka förvÀntningar kunder har gÀllande kundservice i mindre butiker för att sedan jÀmföra med butikschefer samt butiksmedarbetare vad som enligt dem karaktÀriserar bra kundservice. Rapporten har Àven för avsikt att jÀmföra genomförda intervjuerna med utvalda och relevanta teorier inom omrÄdet för kundservice och bemötande.

Osteokondros Àr en vanlig multifaktoriell sjukdom hos stora och snabbt vÀxande hundraser och kan drabba flera leder sÄ som exempelvis armbÄgs- och bogleder. En lokal störning i den endokondrala benbildningen i epifysen eller metafysens tillvÀxtbrosk leder till ojÀmnheter i brosket, som i sin tur orsakar smÀrta och hÀlta. Osteokondros pÄverkar hundens vÀlfÀrd sÄvÀl som mÀnniskans anvÀndning av hunden. Kunskap om sjukdomsförloppet och faktorer som pÄverkar sjukdomsutveckling krÀvs för att förhindra uppkomst av osteokondros. Den hÀr litteraturgenomgÄngen syftar till att klargöra huruvida utfodring pÄverkar utvecklingen av osteokondros hos hund och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Litteraturstudien har avgrÀnsats till betydelsen av överutfodring med energi och protein samt över- eller underutfodring med kalcium och fosfor. För att en normal ledyta ska bildas krÀvs ett intrikat samspel mellan mekanismerna för skelettillvÀxt, endokondral benbildning samt benremodulering.

Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt ÄtgÀrder som genomförts inom jordbruket för minskad nÀringsbelastning i StavbofjÀrden tillrinningsomrÄde i SödertÀlje kommun. Utmaningar med projektet redovisas ocksÄ för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnÄ syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet Àr en fallstudie av utvÀrderande karaktÀr och har genomförts i StavbofjÀrdens tillrinningsomrÄde.Problemen med övergödning Àr stora i StavbofjÀrdens tillrinningsomrÄde och idag arbetar man aktivt för att minska nÀringsbelastningen. Sedan tre Är tillbaka pÄgÄr projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra Äterföring av nÀringsÀmnen till Äkermark.

GĂ€vle kommun har som mĂ„l att öka cyklandet i GĂ€vle. År 2025 ska andelen resor kortare Ă€n fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen frĂ„n Ă„r 2012 lĂ„g den andelen pĂ„ 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att GĂ€vle kommun inte Ă€r pĂ„ vĂ€g att uppnĂ„ sina mĂ„l dĂ„ andelen kortare resor som genomförs med cykel har stĂ„tt pĂ„ samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012).Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler mĂ€nniskor till att vĂ€lja cykeln framför andra fĂ€rdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas.Arbetet har begrĂ€nsats till att fokusera pĂ„ en lokal nivĂ„, men tanken Ă€r att resultatet ska kunna anvĂ€ndas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har anvĂ€nts för att komma fram till slutresultatet Ă€r intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom GĂ€vle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning.Till undersökningen har matrial frĂ„n GĂ€vle kommun anvĂ€nts, men Ă€ven vetenskapliga artiklar och intervjuer. HĂ€r anvĂ€nds fakta för att styrka anledningar till varför personer bör vĂ€lja att cykla framför andra fĂ€rdmedel samt vad GĂ€vle har för potential som cykelstad.I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration frĂ„n undersökningen.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmÀklarlag att trÀda i kraft. Lagförslaget som har lÀmnats till regeringen innehÄller förslaget att fastighetsmÀklaren fÄr förmedla kringtjÀnster mot ersÀttning. Detta Àr efterlÀngtat bland de intervjuade fastighetsmÀklarna, dÄ de upplever att de utför motsvarande arbete i dagslÀget utan att tillÄtas ta betalt för denna typ av tjÀnst. Avsikten med uppsatsen Àr att förklara pÄ vilket sÀtt kringtjÀnster kan anvÀndas för att skapa konkurrensfördelar för mÀklarbolagen.VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju Àr fastighetsmÀklare och tre företrÀdare för huvud kontoren pÄ HusmanHagberg samt FastighetsbyrÄn. Den empiriska delen visar att fastighetsmÀklarna Àr tÀmligen dÄligt insatta i vad kringtjÀnstdelen av det nya lagförslaget innebÀr.

Syftet med denna uppsats har varit att fÄ en förstÄelse för vad pÄgÄende förÀndringar kring bilanvÀndning innebÀr för stadsplanering i vÀstvÀrlden. Denna uppsats lÀmnar ingen lösning utan ska ses som inlÀgg i en pÄgÄende och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnÄ detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare frÄn Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet prÀglat stÀder och stadsplanering. Bilism har i stor utstrÀckning bidragit till klimatpÄverkan och urbanisering. NÄgot som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtÀtning och stadsutglesning, pÄtagliga bÄde i en global kontext och ner pÄ nationell och lokal nivÄ.

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

Big Image Àr ett företag som trycker stora bilder, pÄ bland annat polyesterförstÀrkt PVC-duk, till bÄde butiker och teatrar. NÀr en eller flera PVC-dukar mÄste skarvas för att uppnÄ rÀtt bildstorlek anvÀnder sig företaget av symaskiner. Detta Àr dock ett tidskrÀvande arbete och mÄlet Àr att hitta en ny metod att skarva dukarna.Enligt nulÀgesanalysen anvÀnds all golvyta i Big Images lokal. Big Image har en svets som svetsar med hett verktyg vilken inte fungerar tillrÀckligt bra för att vara lönsam. Under en omvÀrldsanalys besöktes ett företag som specialiserat sig pÄ att svetsa plastdukar.

Sverige Àr ett stort land dÀr förutsÀttningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera Ärtionden har regionalpolitik bedrivits för att jÀmna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fÄtt det förvÀntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tÀnkandet, pÄ att det inte gÄr att skapa utveckling uppifrÄn. De menar att policy skapas pÄ lokal nivÄ i samhÀllet i sÄ kallade policynÀtverk. Enligt Burts teori bör ett sÄdant nÀtverk vara vÀl integrerat internt och aktörerna mÄste ha mÄnga kontakter utanför nÀtverket för att det ska vara maximalt presterande.

I södra Kurdistan dÀr exploatering, utbyggnad och förtÀtning av nya respektive befintliga bebyggelseomrÄden sker Àr dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hÄrdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrÄden minskar stÀndigt. Stora mÀngder regn avrinner frÄn ytor som en gÄng var genomslÀppliga till lÄgt belÀgna och kÀnsliga omrÄden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sÄvÀl extensiva som mÄttliga regn. DÄligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pÄ ledningarna sÄ att lÀckage och brÀddning av smutsvatten i bebyggelseomrÄden blir ett faktum. Bebyggelsen vid nÀrliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stÀndiga översvÀmningar. I omrÄden dÀr man har sprÀngt berg och branta slÀnter för att anlÀgga vÀgar och annan infrastruktur blir marken kÀnslig för erosion. Instabil och dÄligt utförd schaktning gör att mÄnga byggnadsanlÀggningar utsÀtts för skred nÀr marken utsÀtts för lÄngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvÀrlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dÄlig Ätkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrÄdet) ledde till mitt val av Àmne för detta examensarbete. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första delen bestÄr av utförliga observationer i studieomrÄdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hÀr bÄde i ord och bild. HÀr görs ocksÄ en genomgÄng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hÄrdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pÄ dagvattenhantering bÄde i Sverige och internationellt. MÄlet Àr att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pÄ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sÄdant underlag visar jag vilka byggstenar som ingÄr i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Àr anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pÄ tÀnkbara lösningar utifrÄn bÄde svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pÄ det valda studieomrÄdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dÀr. Jag kommer att utföra ett antal observationer pÄ omrÄdets dagvattenanlÀggningar för att se hur de Àr konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmÀnt i södra Kurdistan. MÄlet Àr att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dÀrför tvÄ genomförda besök i studieomrÄdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstÀllde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgÄtt ifrÄn böcker och tidskrifter i Àmnet dagvattenhantering. Jag har Àven lÀst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fÄ bredare kunskaper i Àmnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvÀnt mig av digitala kÀllor. En avgrÀnsning Àr gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmÀnhet med inriktning pÄ urbana miljöer utan att begrÀnsa mig till nÄgon specifik stad. Jag har fokuserat pÄ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjÀlp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlÀggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Àr att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvÀtt)-­? vatten frÄn bostadsomrÄden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebÀr att kemikalier och skadliga Àmnen frÄn de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nÄgon ÄtgÀrd görs för att hindra dessa skadliga Àmnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nÄgon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebÀr det att det förorenade vattnet dÀrför blir svÄrt att ÄteranvÀnda och dra nytta av. Ett annat problem Àr att avledningsnÀtet pÄ grund av Älder och dÄlig dimensionering lÀcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebÀra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dÀrför vara viktig att pÄpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Àr det viktigt att hÀnsyn tas till de lokala förutsÀttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrÄden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pÄ sikt faststÀllas och tillÀmpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MÄlet Àr att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriomrÄden ocksÄ utgÄ frÄn dessa planer och krav. Myndigheternas strÀvan ska Àven vara att arbeta för en god och hÄllbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?lÀnders varierade erfarenheter vad gÀller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksÄ tillÀmpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgÄngspunkt i de lokala förutsÀttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Àr att det ska kunna bli en inspirationskÀlla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bÀttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgÄngspunkt..

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.