Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrÄgorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte Àr att granska hur disciplinsfrÄgorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. För att uppnÄ detta mÄl har i första hand tre olika kÀllor anvÀnts, nÀmligen 1947 Ärs skoldisciplinutredning, protokoll frÄn Tunabygdens lÀrarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelÀrarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna frÄn lÀrarkÄren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till nÄgot agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrÀmjande förslag.

Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur de tidiga folkskolelÀrarna i slutet av 1800?talet sjÀlva sÄg pÄ sitt yrke samt att utifrÄn detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tÀnkas omgÀrda denna. I uppsatsens analyseras folkskollÀrarnas egnahistorieskrivning utifrÄn 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollÀrare och insÀnda underÄren 1889-1933 till SAF, Sveriges AllmÀnna FolkskollÀrarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. UtifrÄn tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad sÄ har folkskollÀrarnas historieskildringar presenterats.

Bakgrund: Sepsis Àr kroppens svar pÄ en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svÄr att upptÀcka i tid dÄ symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte fÄr behandling i tid Àr dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstÄnd, utföra ÄtgÀrder, utvÀrdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rÀtt vÄrdnivÄ. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande Àr viktigt fÄr sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsÀkert och för patientens bÀsta.Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ?SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24t?.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie dÀr de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ?SvÄr sepsis pÄ IVA inom 24 t? under Ären 2007-2014.

Examensarbetet har utförts pÄ Lawson, som idag gör en satsning mot de mobila anvÀndarna. DÄ det idag finns mÄnga olika typer av enheter, webblÀsare och operativsystem utvecklas det mobila applikationer till varje plattform vilket medför stora kostnader och lÀngre utvecklingstider. Den hÀr rapporten Àr skriven i syfte att se över vad det finns för möjligheter att anvÀnda ny teknik som HTML5 och CSS3 tillsammans med ramverket jQuery for mobile för att utveckla webbapplikationer.För att visa pÄ funktionaliteten och vad man kan göra sÄ har tvÄ exempelapplikationer tagits fram och testas pÄ flera olika plattformar/enheter, bland annat en iPad och en Samsung Galaxy Tab 8.9. Koden för dessa applikationer finns som bilaga i rapporten.MÄlet var att se över vad det fanns för stöd för swipes, enhetlig native-design/kÀnsla, kunna anvÀnda enhetens kamera och GPS. En hel del, bland annat swipes, GPS och lokal lagring, gÄr att lösa med HTML5 och jQuery for mobile.

En planerad biogasanlÀggning i Juoksengi ger ett vÀrmeöverskott pÄ 535 MWh/Är. För att förbÀttra lönsamheten i anlÀggningen framfördes iden med ett fjÀrrvÀrmenÀt dÀr överskottsvÀrmen gÄr till att vÀrma lokaler i byn. VÀrmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjÀrrvÀrmenÀt uppgÄr till cirka 2800 MWh/Är. TvÄ flispannor pÄ vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att tÀcka upp resterande vÀrmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet pÄ cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanlÀggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna pÄ 300 kW respektive 200 kW.

Bakgrund: Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag frÄn Coor AB. Uppdragsgivaren Àr intresserad av att veta varför vissa företag vÀljer att outsourca medan andra vÀljer att bedriva Facility Management-enheten i egen regi. Outsourcad Facility Management ökar i Sverige, men vad Àr det egentligen som skiljer företag som vÀljer att outsourca frÄn de företag som inte gör det?Syfte: Syftet med studien Àr att via intervjuer identifiera och utifrÄn vald teori analysera vilka strategiska faktorer som pÄverkar företagens beslut kring outsourcing av Facility Management-funktionen.Genomförande: Denna studie Àr intervjubaserad och omfattar sju intervjuer med operativa chefer frÄn olika företag som antingen outsourcar eller bedriver Facility Management-tjÀnsterna i egen regi.Resultat: Studiens resultat pÄvisar att det Àr strategiskt klokt att köpa en tjÀnst av en extern leverantör om en extern leverantör utför tjÀnsten bÀttre och billigare Àn företaget sjÀlva, vilket indikerar att ekonomi Àr en strategisk faktor som pÄverkar ett outsourcingbeslut. Det visade sig Àven att det Àr hur förÀnderliga företagets produkter Àr, var företaget befinner sig i förÀdlingskedjan och hur stor del av förÀdlingskedjan som företaget verkar inom som avgör vilka strategiska faktorer som spelar in.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i Ärskurs 6 har i skolor i tvÄ skilda kommuner.FrÄgestÀllningarHur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas lÀroplanen utifrÄn momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen Ät i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnÄr kunskapskraven i simning i Ärskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare i idrott och hÀlsa i tvÄ skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lÀrare som undervisar i momentet simning i Ärskurs 6, eftersom betyg ska sÀttas i denna Ärskurs för första gÄngen i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes pÄ avtalad tid och plats pÄ respektive skola. Jag anvÀnde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att fÄ ordagrann Ätergivning av intervjun.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Kommunikation Àr en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för bÄde lÀrare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lÀrare och elever fÄr en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur lÀraren i idrott och hÀlsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hÀlsa A. Studien Àmnar Àven belysa ett mindre delomrÄde, om det sker nÄgra eventuella förÀndringar i idrottslÀrarens verbala kommunikation beroende pÄ hur idrottslÀraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lÀrare som undervisar pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa A.

I Sverige anvÀnds mycket energi för uppvÀrmning av bostÀder och lokaler. För att uppfylla det stÀndigt ökande behovet av vÀrme, byggs exempelvis nya vÀrmeproducerande anlÀggningar som komplement i fjÀrrvÀrmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion fÄr vÀrme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt frÄn industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjÀrrvÀrmenÀt och lagra i ett sÀsongsvÀrmelager. NÀr vÀrmebehovet ökar under den kalla delen av Äret, skall sÀsongsvÀrmelagret bidra med vÀrme.Idén Àr att lagret skall ersÀtta delar av de vÀrmeproducerande anlÀggningarna som utnyttjas i Halmstads fjÀrrvÀrmesystem. MÄlet Àr att all fossil brÀnsleanvÀndning skall kunna tas bort.

Det har blivit dyrare att producera byggnader och dÀrför behövs en effektivare byggproduktion för att kunna sÀnka priserna. Industriellt byggande har den senaste tiden setts mer och mer som en lösning pÄ det hÀr problemet. NÄgra faktorer som talar för industriellt byggande Àr kortare byggtider, förbÀttrad arbetsmiljö och att det Àr lÀttare att undvika fuktproblem.I denna rapport görs ett försök till att jÀmföra lönsamheten för tvÄ projekt med olika industrialiseringsgrad. JM Àr bÄde byggherre och entreprenör i de tvÄstuderade projekten som ligger i StÄngby och Staffanstorp. I StÄngby ska JM bygga totalt ca 200 hus och i Staffanstorp ska de bygga ca 140 st.

Ferruform i LuleÄ stÄr inför en omstrukturering av produktfloran, dÀr syftet Àr att specialisera sig pÄ ett antal kÀrnprodukter. Detta innebÀr stora förÀndringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte lÀngre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar pÄ andra produkter vilket innebÀr att nya maskiner mÄste köpas in. En del i omstruktureringen Àr att flytta tillverkningslinen av sidobalkar frÄn en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet Àr att simulera tÀnkt upplÀgg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever upplever sin lÀrmiljö i arabiska som Modernt sprÄk. Med lÀrmiljön avsÄgs faktorer sÄsom arabiskalektionens tidpunkt, undervisningstid per vecka, plats för undervisning, och lÀromedel. Intervjuer med sex gymnasieelever, vars förstasprÄk Àr arabiska, visade att samtliga var nöjda med lektionstiden som lÄg tidigt pÄ dagen. En elev hade dock upplevt förflyttningar av lektionen dÄ tidsbegrÀnsade skolprojekt inkrÀktade pÄ tiden. En timmes lektion i veckan var tillrÀckligt tyckte de flesta eleverna, men tvÄ av dem hade gÀrna sett att de fÄtt tvÄ lektioner per vecka för att kunna lÀra sig mer. NÀr det gÀllde lokalen upplevde de fem elever som hade sin arabiskalektion i ett klassrum, omgivningen som lugn och med tillgÄng till utrustning.