Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga varför Àlgstammen och framförallt andelen tjurar, Àr pÄ vÀg nedÄt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jÀgarkÄr har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sÄdana fall skulle Àlgstammens nedgÄng kunna knytas till de traditioner som prÀglar ÀlgjÀgarnas jaktmetoder nÀr dessa kommer pÄ kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom mÄnga andra, dÀribland Fell (2006), hÀvdar att en annan form av regler, sÄ kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur mÀnniskor agerar i jaktsituationer.

Man vill idag öka tillförseln av förnybar energi bÄde i Sverige och i resten av vÀrlden. Det finns en möjlighet att i vÄra svenska skogar hoppa över röjningen för att sedan göra det vi kallar för en gallringsröjning i denna uppsats. Tanken att man skördar biomassa frÄn bestÄnden. Det finns dock frÄgor som behöver besvaras innan man kan rekommendera att hoppa över röjningen för att Àgna sig Ät röjningsgallring istÀllet. VÄrt mÄl med arbetet var att koncentrera oss pÄ frÄgestÀllningen om huruvida ett uttag av heltrÀd sÀnker tillvÀxten jÀmfört med en röjning dÀr trÀden lÀmnas kvar.

Nybyggnadskartan Àr en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet Àr bebyggd, fÄr bebyggas och visar detaljplanens bestÀmmelser för den berörda fastigheten. I GÀvle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid dÄ mÄnga har varit missnöjda med processen. Cheferna pÄ lantmÀteri- och bygglovsavdelningarna ville dÄ förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos GÀvle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare pÄ berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och VÀsterÄs kommuner besöktes för att fÄ se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.

Bakgrund: Ideella föreningar Àr mycket vanliga i det svenska samhÀllet men det saknas en civilrÀttslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsÀttning och stora tillgÄngar. Det ska vara skattemÀssigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gÀllande regelverk och praxis pÄverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. SÀrskilt sÄdana ideella föreningar som ingÄr i eller har nÀra samverkan med en koncern. Syftet Àr vidare att redogöra för de faktorer som pÄverkar företrÀdarna i ideella föreningar till att lÀgga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur ett antal nyckelaktörer inom turismnÀringen sÄg pÄ matens roll och hur de arbetade med matupplevelser i praktiken. Insamling av data genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrÄn en mall för kvalitativ bearbetning av text. De aktörer som fungerade som informanter för undersökningen arbetade samtliga med matturism pÄ nationell, regional eller lokal nivÄ.  De aktörer som deltog i studien var Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur SmÄland, Smaka pÄ SkÄne, Kristianstad Kommun och Idala GÄrd. Undersökningens resultat visade att samtliga aktörer ansÄg att maten hade en given roll inom turismnÀringen.  Informanterna betonade vikten av att producenter ser matens potential till att bli en matupplevelse och synliggör den för turister. Ett skÀl till att detta inte alltid görs kunde bero pÄ den bild svenskar har av svensk mat och svensk matkultur menade informanterna.  De föresprÄkade en stolthet över svensk mat och mattradition.

Kina har vÀrldens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste Ärtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lÀmnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till vÀrldens största ekonomi. LÀggs till detta vÀldigt lÄga kostnader för produktion framtrÀder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum Àr att Kina idag Àr det frÀmsta mÄlet i vÀrlden för utlÀndska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhÄllanden som rÄder pÄ den kinesiska marknaden innebÀr mÄnga fallgropar för en utlÀndsk investerare.

Seniorboende Àr en ny boendeform för Àldre, frÄn 55 Är och uppÄt. Vilka faktorer gÄr att urskilja i offentliga debatten nÀr det gÀller tillkomsten av dessa boende? Varför flyttar mÀnniskor dit och hur upplevs boendet? En stor förÀndring för Àldre var nÀr kvarboendeprincipen hade sitt intÄg i Sverige under 1950- talet. Denna innebar att mÀnniskor inte lÀngre kunde tvingas flytta ifrÄn sina hem nÀr de blev gamla och sjuka. Under vÄra verksamma Är inom Àldreomsorgen har vi sett ytterligare en stor förÀndring i form av Àdelreformens införande Är 1992.

BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.

Landskapsarkitekten kan bli en Ànnu viktigare aktör nÀr det gÀller att kontrollera materialflöden i samband med olika projekt. Material utvinns, bearbetas, distribueras, anvÀnds och förbrukas i en allt större omfattning och hastighet vilket har lett till störningar pÄ sÄvÀl lokal som global nivÄ. I denna studie har landskapsarkitektens roll och verksamhet med avseende pÄ hÄllbarhet undersökts utifrÄn ÄteranvÀndning och Ätervinning av byggmaterial. Studien Àr ett försök att problematisera begreppen ÄteranvÀndning och Ätervinning av byggmaterial nÀr de aktualiseras inom landskapsarkitekturens verksamhetsfÀlt. I examensarbetet presenteras Ätta fallstudier vilka bygger pÄ intervjuer som gjorts med praktiserande landskapsarkitekter och andra aktörer inom anlÀggningsbranschen. Studien har i första hand varit inriktad mot projekt dÀr det funnits en uttalad intention att ÄteranvÀnda och Ätervinna byggmaterial.

Uppsatsens innehÄll handlar om lÀrarens svÄrigheter vid betygssÀttning, och dÄ sÀrskilt vem som bedömer att lÀraren har, eller inte har, tillrÀckligt betygsunderlag, samt följdproblemet om lÀraren skall, eller inte skall, sÀtta Icke GodkÀnd (IG) dÄ lÀraren saknar betygsunderlag. Det finns ett semantiskt problem i att beteckna ett betygssteg med orden "Icke GodkÀnd" dÄ det dÀrvid kan tyckas sjÀlvklart att definiera ett betygskriterium för IG att innebÀra allt under GodkÀnd (G). LÀrarens legala rÀtt och skyldighet att betygsÀtta, kopplat till den legitimitet som lÀraren ger det nya kunskapsrelaterade betygssystemet, Àr det genomgÄende problemomrÄdet. Mitt syfte med uppsatsen Àr att klargöra om det finns en samsyn, vad gÀller tolkning av de givna lag- och förordningstexterna, tillika övriga texter och uttalanden frÄn Skolverket om ovanstÄende problem. Metodvalet blir en strukturerad surveyundersökning med styrda frÄgor i pÄstÄendeform, dÀr svarsalternativen Àr "InstÀmmer helt", "InstÀmmer delvis" och "InstÀmmer ej".

Fastighetsförvaltaren ska underlÀtta för hyresgÀsten att lyckas i sin affÀrsverksamhet. För att möjliggöra detta kan det vara av vikt att ha en vÀl fungerande sammansÀttning av hyresgÀster. Det Àr Àven av betydelse att fastighetsföretaget har en förstÄelse för hur den egna verksamheten pÄverkas hyresgÀstens verksamhet. Uppsatsen Àr en studie av hur sex fastighetsföretag i SkÄne arbetar med sammansÀttningen av hyresgÀster i kommersiella lokaler. I vilken utstrÀckning fastighetsföretagen arbetar med sammansÀttningen skiljer sig Ät.