Vi Àmnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lÄgt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har stÀllt oss följande frÄgestÀllningar: Har framtidens konsument högt eller lÄgt intresse för ekologiska livsmedel? Vad Àr orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel Àr konsumenter mottagliga? VÄra resultat visar att framtidens konsument har lÄgt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror pÄ bristande kommunikation frÄn butiker och samhÀllet ut till konsumenterna. Andra orsaker Àr att livsmedel ofta konsumeras vanemÀssigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument Àr mottagliga argument bland annat, mer information, pÄverkan pÄ lokal nivÄ genom ekologisk konsumtion och ekologipoÀng nÀr man handlar ekologiskt..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehÄller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa pÄverkar mindre stÀder. Studien utgÄr frÄn teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att frÀmst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar pÄ frÄgor om hur det sÄ kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frÄgan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till jÀrnvÀgen, hur Hamars roll i olika regioner pÄverkas, samt om man kan dra nÄgra generella slutsatser om regionaliseringsprocessers pÄverkan pÄ mindre stÀder. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner dÀr staden ingÄr..

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallÀrare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrÄn styrdokumenten för kursen Instrument eller sÄng 2 pÄ estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda pÄ hur instrumentlÀraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallÀrare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet frÄn intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehÄllsanalytiskt perspektiv. UtifrÄn materialet i denna undersökningframtrÀder tre centrala teman: Äterkommande kvalitetsbegrepp, förhÄllningssÀtt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen Àr att lÀrarens autonomi och svÄrigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation dÀr godtycke kan uppstÄ och en ojÀmlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner pÄ lokal och nationell nivÄ för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen vÀcker nya frÄgor om betygens funktion ide estetiska Àmnena inom gymnasieskolan..

I komplex analys finns det ett antal olika konvergenser varav vi tittar nÀrmare pÄ nÄgra hÀr. Bland annat hur likformig konvergens medför punktvis konvergens men att det omvÀnda ej gÀller. Vi tittar ocksÄ pÄ vad de har för samband med lokal likformig konvergens och normal konvergens dvs. likformig konvergens pÄ kompakta delmÀngder. Slutligen kommer vi att se pÄ vad som gÀller för familjer och kommer dÄ in pÄ lokalt begrÀnsad, ekvikontinuitet, Arzela/Ascoli, Montels och Runges satser.

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when PiteÄ relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

En svÄrt sjuk patient som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och lÀngre vÄrdtider. NÀr en vÀl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nÄ upp till sitt kalorimÄl med minskad malnutrition och förkortade vÄrdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition pÄ en intensivvÄrdsavdelning i vÀstra Sverige med hjÀlp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.

Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhÀllet (Ulrich Beck). Syftet Àr att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjÀnsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med ÄterförsÀljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgÄngspunkt i Becks verk RisksamhÀllet. El-produkter inebÀr tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat pÄ fel plats.

Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

Kunskap om omvĂ„rdnad av kvinnor i förlossningens latensfas Ă€r bristfĂ€llig. Syftet med kunskapsöversikten var att beskriva barnmorskors omvĂ„rdnad under latensfasen. Beskrivna interventioner eftersöktes samt dess effekter pĂ„ förlossningen. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Översikten baserades pĂ„ 11 vetenskapliga artiklar.

This study aims to gain greater knowledge about the use of framing in local sports journalism. We did this by doing a qualitative content analysis of the local Swedish newspaper Barometern/OT and it?s coverage of the largest local football team, Kalmar FF. We randomly selected six of the team?s games during 2014 and analysed all the texts that had to do with the games, except for shorter texts and texts that are supposed to be based on personal opinions, such as chronicles.

Syftet med uppsatsen har varti att beskriva hur tegeltillverkning har pÄverkat ett lokalt samhÀlle relaterat till industrialisemen, samt att försöka skapa en lokal historieskrivning inom ett eftersatt forskningsomrÄde. UtifrÄn industriella teorier, som bland annat tar upp olika definitioner av begreppet protoindustri, görs en i huvudsak kvantitativ studie av mantalslÀngder och födelseböcker ur församlingarnas kyrkoarkiv samt staestik frÄn kommerkollegiet. DÀrtill kommer analyser ach tolkningar av nedtecknade minnen och fotografier frÄn tegelbrukens tid. Den undersökta perioden strÀcker sig ungeför mellan 1850-1950 med olika begrÀnsningar i tid beroende pÄ bland annat vilken frÄga som undersökts och att en del material Ànnu omfattas av sekretess. I resultatet dikuteras i vilken grad Enhörnas tegelbruk passar in i definitionen a protoindustri och ett nytt begrepp, cendumindustri, föreslÄs för att bÀttre beskriva tegelindustrin och pÄ sÄ sÀtt förfina teorier om industrialisering..

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..