Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.

Förslaget syftar till att utveckla och förbÀttra omrÄdet omkring BergÄsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkomrÄdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) dÀr man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumomrÄden i kommunen. BergÄsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stÀrkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbÀttra dess funktion och anvÀndning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bÀttre lösning för trafiksituationen i omrÄdet vilket omfattar korsningen SunnavÀgen/ ValhallavÀgen, jÀrnvÀgsövergÄngen samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa ÄtgÀrder ge BergÄsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbÀttrade kvalitéer i mÄnga avseenden..

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgÀsters preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begrÀnsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-omrÄde.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i tvÄ olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som Àr starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda pÄ vilka parametrar som Àr viktiga för företag har en studie genomförts.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur vÀl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trÄdlösa nÀtverk och varför. Genom arbetet ska följande frÄgor besvaras:- Vid bestÀllning av bredband inklusive trÄdlös router frÄn en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trÄdlösa nÀtverket bör sÀkras upp och varför?- Blir man informerad om sÀkerheten nÀr man köper en trÄdlös router i en lokal affÀr?- Skyddar invÄnare i Kalmar generellt sett sina trÄdlösa nÀtverk?Genom anvÀndning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat pÄ tvÄ av frÄgestÀllningarna. En kvalitativ metod anvÀndes genom att vi skickade enkÀter via e-post till fem bredbandsleverantörer.Resultaten frÄn vÄr undersökning visar att majoriteten av invÄnarna i Kalmar skyddar sina nÀtverk, men att det Àr vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen frÄn lokala affÀrer och bredbandsleverantörer Àr bristfÀllig..

 Uppsatsen utreder hur sprÄk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning sprÄkförÀndringar i en lokal dialekt, TorsömÄlet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras Àven hur sprÄkundervisning kan stödja sprÄk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att sprÄket Àr nÀra förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de dÀrför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgÄtt förÀndringar i alla undersökta variablerna sÄsom, förÀndring relaterat till tid, sprÄk och kön, samt sprÄk och Älder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslÄs sprÄkundervisning belysa alla sprÄkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av bÄde sprÄklig kompetens och identitet, sÄ kallad kontrastiv undervisning.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling Àr kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare pÄ nationell, lokal och stadsdelsnivÄ. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjÀlp av Purdys (2012) utvÀrderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger pÄ de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgÄng vilken Àven kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehÄll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för bÄde den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga vÀrden som den sociala sammanhÄllningen.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgralÀrare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsÀttning frÄn och med Ärskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen stÀllsi relation till lÀrarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, pÄ uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (LÀroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpÄ lokal nivÄ ligger hos huvudmÀn, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har Ätta lÀrare frÄn fyra olika skolor i tvÄ olikakommuner medverkat i studien, varav fyra Àr nyckelpersoner pÄ respektive skola.Resultaten visar att lÀrarna generellt sett Àr positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet Àr kraftigt ifrÄgasatt och i behov av förbÀttring..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiker ser pÄ begrepp som ljudnivÄ, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien Àr sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs pÄ sex kvalitativa intervjuer och Àr avgrÀnsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka Àr baserade pÄ trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan pÄ det ljud och den ljudnivÄ som uppnÄs vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn pÄ relationen mellan ljudnivÄer och musikupplevelse.

I den hÀr uppsatsen undersöks begreppen hÄllbar utveckling och social hÄllbarhet i omvandlingen av KvillebÀcken, Göteborg, utifrÄn frÄgorna hur och varför definitionen av begreppen har förÀndrats under projekttiden, frÄn idéstadie till praktik. MÄlet Àr att förstÄ berÀttelsen kring hÄllbarhetsbegreppet i KvillebÀcken. Undersökningen Àr avgrÀnsad till att fokusera pÄ de delprojekt som fÄtt investeringsstöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder. Studien Àr genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar pÄ tre olika stadsutvecklingsprojekt i VÀstra Götalandsregionen som fÄtt stöd av Delegationen för HÄllbara StÀder. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen bestÄr Àven av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förstÄelse för praktiken.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjÀlpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. HjÀlpmedelscentralen i VÀllingby har varit vÄra uppdragsgivare.Syftet var att ge ett idéförslag dÀr barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjÀlpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utstÀllning, vÀntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som frÀmjar utvecklingen och sjÀlvförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebÀr en trygg- och sinnesstimulerande lokal.För att skaffa de kunskaper som krÀvts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med Àmnesexperter.

I tidigare studier framkommer det att intresset för lokal mat har ökat i Sverige och att restauranger har en viktig roll i att förmdela lokala mattraditioner. Syftet med denna studien Àr att undersöka samarbetet mellan lokala livsmedelsproducenter och krögare. Metoden för studien Àr forskningsintervjuer som har gjorts med krögare och livsmedelsproducenter runtomkring Göteborg. Studien har en kvalitativ ansats och strÀvar efter kunskap om förutsÀttningarna för ett sÄdant samarbete. Informanterna har bland annat tillfrÄgats om hur samarbetet mellan livsmedelsproducenter och krögare ser ut.

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Demodikos Àr en parasitÀr hudsjukdom som uppstÄr nÀr ektoparasiten, Demodex spp., förökar sig okontrollerat. Demodexkvalster ingÄr i hudens normalflora och vad som Àr etiologin bakom den patologiska förökningen Àr fortfarande oklart. Eventuella orsaker som diskuteras Àr underliggande sjukdomar, behandling med immunnedsÀttande lÀkemedel, defekter i immunförsvaret och hormonell grund. Demodikos kan förekomma som en lokal och en generaliserad form. Den generella formen av demodikos krÀver en lÄngvarig behandling med antiparasitÀra och antibakteriella lÀkemedel och flertalet upprepade djupa hudskrap utförs för att följa behandlingseffekten. Djupa hudskrap anvÀnds i diagnostiken för demodikos och utförs pÄ patienter med klÄda och alopeci.

Syftet med studien Àr i första hand att göra en undersökning av PiteÄpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) BÀckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv Ären 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen analyseras och kopplas dÀrefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen Àr hermeneutisk. KÀllmaterialet utgörs av dokument samt berÀttande kÀllor.

Within the journalistic profession lays a commonly accepted normative view stating that objectivity is an ideal to seek. The aim of this bachelor is to study Swedish sportswriters on local newspaper and their views of journalistic objectivity, and themselves in comparison to the traditional ideals. We want to study how local sportswriter work against their ideal and if factors like age and education affect their view of themselves and ther ideal.We have done eight semistructured deepinterviews that all build on theories and studies of the traditional ideal of journalists. The interviewed are all sportreporters, at four different newspapers. We have done active selection of participants based on age and education.