Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta klientcentrerat inom slutenvården. Totalt intervjuades tio arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården i Norrbottens och Västernorrlands läns landsting. Datainsamlingen genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjufrågor. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vikten av klientens delaktighet i rehabiliteringen, Att bestämma eller att erbjuda interventioner i den inledande rehabiliteringsfasen samt Anhöriga och vårdpersonal både ett hinder och en resurs.? Resultatet visade att det enligt arbetsterapeuternas erfarenheter var en självklarhet att utgå ifrån ett klientcentrerat arbetssätt i det praktiska arbetet.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förståelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta gränsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat två barngrupper på två olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som påverkar positionstagandet. Under analysens gång växte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, gränsöverskridande samt möjligheter och begränsningar, som sedan analyserats med inspiration från ett normkritiskt perspektiv för att få syn på hur barnen träder över gränser utifrån de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan påverka hur barn intar gränsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjälp av våra tre frågeställningar: Hur överskrider barn gränser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar gränsöverskridande? Hur ser möjligheter och begränsningar ut för olika barn?.

Ett kärnkraftverks kontrollrum är en komplex miljö som ställer stora krav på operatörerna som styr och kontrollerar det. En viktig del för att få systemen att fungera är kommunikationen mellan operatörerna. För att minimera risken för att missförstånd sker så har det införts instruktioner på att trevägskommunikation ska användas av operatörerna i kontrollrummen.Studiens syfte var att undersöka i vilken omfattning trevägskommunikation används i kontrollrum samt att lägga en grund för vidare forskning för att utreda vad det tredje steget i trevägskommunikation ger jämfört med tvåvägskommunikation och om det är nödvändigt att använda sig av trevägskommunikation. För att undersöka detta har fyra observationer och två fokusgruppsintervjuer genomförts med två skiftlag från Ringhals. Observationerna är genomförda under skiftlagens återträningspass i en simulator som är en identisk kopia av ett riktigt kontrollrum.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen.

Idén till uppsatsen uppstod efter att ha läst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom ämnet logistiskt förändringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ämnesområdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fånga logistikförändringarnas komplexa natur.Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt från befintlig forskning inom området för logistiskt förändringsarbete och supply chain management, utvärdera och analysera logistiskt förändringsarbete i två företag. Utifrån befintliga teorier sammanställde vi en övergripande syntes med syfte att visa vår tolkning av hur logistiskt förändringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansågs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förändringsarbetet.Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hänsyn till flera dimensioner i förändringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap..

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn mellan 3-6 års ålder utvecklar förståelse för antal på montessoriförskolor. Vi vill också se vilka metoder som används och vilken roll montessorimaterialen kan ha för barns lärande av antal. Vi har därför genomfört kvalitativa intervjuer med utbildade montessorilärare samt ostrukturerade deltagarobservationer bland barnen. Undersökningarna gjordes på tre olika montessoriförskolor i tre olika kommuner. Ett av våra mest betydelsefulla resultat visar på vikten av vardagsmatematik med barnen.

Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh?s narrativa verktyg.Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas..

Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning.Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas förväntningar på Elevhälsan samt att belysa lärarnas upplevelse av stödet från Elevhälsan ur deras perspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer där vinjetter var ett stöd till våra ämnesområden. Vi har en hermeneutisk ansats i vårt arbete då vi är intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förväntningar gällande Elevhälsan och stödet därifrån. Vår teori är Antonovskys teori, KASAM vilket innebär att människan har behov av att tillhöra ett sammanhang och känna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lärare på tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna har svårt att uttrycka klara förväntningar på Elevhälsans arbete då de olika rollerna inom teamet är otydliga för dem.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.