Översättandet av grön IT

Sammanfattning

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaron

förenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviserat

industrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vår

vardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Något

man tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling och

teknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport som

visade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007). Flygindustrin

som länge blivit kritiserad ur miljösynpunkt står för ungefär lika mycket. Detta tillsammans med att

många företag framförallt i tjänstesektorn insett att drift av IT och annan teknisk utrustning kan

kosta enorma summor pengar i elförbrukning har bidragit till att många har börjat att systematiskt

arbeta med att minska dessa kostnader och samtidigt minska energiförbrukningen (Murugesan

2008). I och med detta har många insett att IT inte bara är en miljöbov utan även kan användas till

att minska elförbrukningen i andra delar av till exempel en organisation. Styrning av belysning och

ventilation är två exempel på detta. Utifrån detta har begreppet grön IT uppkommit. De två

huvudaspekterna är kort beskrivna innan och brukar benämnas som greening of IT och greening by

IT. Det finns egentligen inga vedertagna översättningar av dessa begrepp, men jag har valt att kalla

dem miljöförbättring av IT respektive miljöförbättring med IT på grund av att detta är de begrepp

som just nu används inom arbetsgruppen för SIS TK 550. Den förstnämnda avser framförallt

tillverkning och disponering av IT-utrustning samt energieffektivisering av själva produkten medan

den andra främst syftar till att ta upp möjligheterna med att använda IT som hjälpmedel när övriga

delar av en organisation energieffektiviseras. De flesta anser att den senare har större potential i

miljösynpunkt trots att detta är omtvistat, till exempel av Håkan Nordin. Håkan Nordin är en av de

som var med och grundade Greenpeace Sverige och har även varit med och tagit fram de viktiga

energi- och strålningscertifieringarna för bildskärmar åt TCO 1992 och nu senast 2003. Han har

även givit ut boken ”GREEN IT ” From problem to possibility? och ger snart ut sin andra bok som

kommer att fokusera på grön IT ur ett organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Den första boken

fokuserar mer kring problematiken kring begreppet ur en privatpersons perspektiv. Håkan Nordin

har bland andra varit en stor inspirationskälla när jag själv undersökt problematiken kring grön IT.

Med det sagt har jag ingen personlig åsikt var krutet först och främst bör läggas, utan jag är

intresserad av både miljöförbättring med och av IT. Förespråkarna av miljöförbättring med IT anser

att miljöeffektivisering av IT endast kan bidra med en minskning av de 2 % av världens totala

koldioxidutsläpp medan miljöeffektivisering med IT kan bidra med att minska resterande 98 %.

Problemet som skeptikerna, däribland Håkan Nordin, ofta tar upp är att energieffektiviseringen som

man tjänar in på att använda IT som miljöteknik bidrar till att utsläppen från IT-sektorn ökar i och

med det ökande behovet av IT i denna process. Oavsett vilken sida i den debatten man står på finns

ett samförstånd i att miljöarbetet inom IT- och tjänstesektorn måste fortsätta och bli mer

systematiskt än det är nu.