Examensarbete, grundnivå

Ämnesintegrering på Industriprogrammet

Sammanfattning

diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ett

byggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan i

dagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antalet

lågenergihus växer för varje år.

I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m

2

år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till

90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om så

kallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köpt

energi kommer hamna kring 55 kWh/m

2 år, vilket är i nivå med de rekommendationer

som i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.

Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi i

arbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- och

energibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studerats

med hjälp av en modell för livscykelkostnader.

Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan de

har var för sig. Tre åtgärdspaket sattes sedan samman, där de mest energi- och

kostnadseffektiva lösningarna ingick.

Det första åtgärdspaketet syftade till att ta huset till passivhusnivå, vilket uppnåddes

genom byte av fönster samt en förbättring av lufttätheten. Den ekonomiska analysen

visade att detta paket inte var lönsamt. Det andra åtgärdspaketet hade som mål att så

mycket som möjligt sänka byggnadens energibehov och samtidigt uppvisa lönsamhet.

Resultatet blev ett mer än halverat energibehov och den ekonomiska kalkylen pekade på

att det även gick med vinst.

Slutligen studerades möjligheten att installera energiproducerande system för att kunna ta

huset till ett plusenergiutförande. Tanken var att undersöka om det var möjligt att på ett

ekonomiskt försvarbart sätt täcka upp behovet av köpt energi med hjälp av sol- och

vindkraft. Analysen visar att det i dagsläget skulle vara svårt att uppnå, främst på grund

av de stora investeringskostnader som åtgärderna medför, samt de hinder som är

förknippade med regelverken för att sälja energi.today’s recommendations found in FEBY's Kravspecifikation för

Passivhus.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet