Älgskötselområde

Sammanfattning

Målet med bildandet av älgskötselområde (ett område som har sådan storlek

och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam) var att

jakträttsinnehavarna skulle ta över ansvaret för de praktiska älgfrågorna,

samtidigt som länsstyrelsens detaljreglering av älgjakten skulle minska.

Syftet med studien var att studera implementeringen av regler och

föreskrifter i älgkötselområden. Detta genom att ställa följande frågor.

Hur regleras avskjutningen av älg i älgskötselområdena? Hur väl stämmer

målen i planen överens med den faktiska avskjutningen? Vad händer när ett

älgskötselområde bryter mot uppställda mål i älgskötselplanen? Hur fungerar

det lokala samrådet som enligt jakt och vilt (1991/92:9) ska finnas? Samt

vad fördelarna och nackdelarna är med bildandet av älgskötselområde.

Analysen genomfördes med hjälp av material som rör gällande lagstiftning

(SFS 1987: 259) ändrad t o m SFS 2001: 443. Vidare undersöktes

länsstyrelsens avskjutningsstatistik. För att få en djupare förståelse

intervjuades en sakkunnig på länsstyrelsen.

Denna undersökning visar att jakträttsinnehavarna fått rätten att besluta

om deras egen avskjutning. Vidare visar analysen att skötselplanerna

revideras oftare under jakten än mellan jakterna. Eftersom jägarna själv

reglerar avskjutningen finns det inga beslut som är regelvridiga. Detta

betyder att en skötselplan kan revideras när som helst utan att de kan få

några sanktioner för älgskötselområdet. Vidare har inte länsstyrelsen någon

möjlighet att styra avskjutningen inom ett älgskötselområde. Länsstyrelsen

kan endast ge rekommendationer. Enligt experten på länsstyrelsen finns det

brister i redovisningen till länsstyrelsen, samt brister i de lokala

samråden. Vidare anser experten att älgskötselområden är tilltalande men

att det borde finnas mer riktlinjer och styrmedel för älgskötselområdena.