Yrkesarbetarnas lojalitet

Sammanfattning

Detta examensarbetes utförs på uppdrag av Skanska Väg och Anläggning Norr

och det syftar till att sätta sig in i yrkesarbetarnas situation och ta

reda på vad som motiverar dem att vara lojala och stanna hos en

arbetsgivare. Skanska har som mål att under de närmsta åren skapa en

basnivå av yrkesarbetare som knyts närmare företaget. Fördelarna med detta

är flera: anställningstryggheten ökar, organisationen blir effektivare,

förutsättningarna för dialog och delaktighet växer och dessutom ökar

möjligheten till utveckling och utbildning.

För att uppfylla syftet har litteratur inom aktuella områden studerats och

sedan har den informationen kompletterats med samtal och intervjuer med

representanter från inblandade aktörer. Slutligen har cirka 30

yrkesarbetare intervjuats om hur de ser på sin arbetssituation och

lojalitet.

Vid sammanfattning och analys av intervjuresultaten framkom att det i

dagsläget främst är arbetslaget och den närmsta arbetsledningen som man

känner sig lojal till. Det finns dock ett antal åtgärder att ta till för

att öka lojaliteten till hela företaget. Anledningen till att

yrkesarbetarna känner lojalitet till arbetslaget och den närmsta

arbetsledningen är att det finns en daglig relation dem emellan. Till de

högre tjänstemännen saknas däremot oftast denna relation och då blir det

svårare att kunna känna lojalitet och identifiera sig med hela företaget.

Genom att utöka samvaron mellan yrkesarbetare och högre tjänstemän kan dock

en viss relation skapas som ökar lojaliteten.

Den andra rekommenderade åtgärden behandlar anställningsformen. En klar

majoritet av de intervjuade yrkesarbetarna anser att anställningstryggheten

på något sätt måste förbättras. Tillsvidareanställningen som infördes 1989

fick inte det förväntade resultatet utan många upplever en större otrygghet

och sämre påverkansmöjlighet nu. Detta område arbetar Skanska redan aktivt

med i form av skapandet av en stabil basnivå av yrkesarbetare.

Dessutom önskar sig yrkesarbetarna mer information, både om det projekt de

arbetar med och andra projekt i närområdet, för att på så vis kunna få en

bättre helhetsbild av företaget. Förutom informationen kan också öppenheten

på arbetsplatserna bli bättre, så att yrkesarbetarna bland annat får ta del

av hur projektet ligger till tidsmässigt och ekonomiskt. Även känsliga

frågor, till exempel uppsägningar, borde kunna behandlas på att mer öppet,

rakt och ärligt sätt anser de intervjuade personerna.

Dessa åsikter är till största delen gemensamma för samtliga

intervjupersoner och inga större skillnader mellan olika grupper förekommer

när resultaten analyseras utifrån åldersfördelning, familjeförhållande

eller anställningshistoria. Möjligen syns en svag tendens att de som ofta

byter arbetsgivare prioriterar sin familj och lönen högre än de övriga

grupperna.

Förutom de åtgärder som redan nämnts finns flera övriga

förbättringsområden. Byggbranschen lever dock under speciella förhållanden

som till viss del gör förbättringsarbetet svårt, till exempel det faktum

att arbetsplatser, arbetstillfällen och arbetsgivare ständigt skiftar. En

mycket viktig lärdom, från bland annat pappersbranschen, är dock att de

inblandade parterna måste finna sunda samverkansformer så att den energi

som läggs ner verkligen kommer branschen till nytta. Om de inte lär sig att

samarbeta blir det svårt att klara sig i den ökade konkurrensen och i

framtidens samhälle.

För att utveckla denna studie och gå vidare inom området bör kompletterande

studier genomföras i både högkonjunktur och i mindre företag. Dessutom

behövs mer forskning för att ta fram en ny anställningsform och bättre

samarbetsformer mellan facket och arbetsgivarna.