Examensarbete, avancerad nivå

Värmeåtervinning av gruvventilationsluft - LKAB i Kiruna

Sammanfattning

For att brytning under jord ska vara mojlig maste stora mangder frisk luft pressas

ned till brytningsnivan, vilket gors fran olika gruvventilationsstationer. For att undvika

nedisning i schakten varms tilluften upp till 1

. innan luften transporteras ned

i berget. Idag sker denna uppvarmning av varmebatterier som nyttjar spillvarme

fran kulsinterverken. Finns ett extra varmebehov spetseldas det med olja.

Franluften ar fuktig och varm. Det ar darfor intressant att undersoka om det

skulle kunna vara mojligt att installera varmevaxling pa gruvventilationsstationerna

och nyttja varmen i franluften fran gruvan till att varma tilluften. Varmevaxlarsystem

som undersokningen grundar sig pa ar av typen batterivarmevaxlare.

Batteritillverkaren skickade ett forslag pa batterityp som skulle klara de krav

som stallts och en oert for detta system. Det system som valdes hade 4 tilluftsbatterier

av storleken 4500x2000 mm och 3 franluftsbatterier av storleken 8000x2200

mm. Varje tilluftsbatteri hade en dimensionerad eekt av 661 kW och varje franluftsbatteri

var dimensionerat till 882 kW.

Berakningar pa energibesparingen i olja som varmevaxlingen kunde medfora

gjordes. Dessutom raknades det ocksa pa hur mycket spillvarmesenergi som kunde

sparas genom att installera varmevaxling. Berakningarna genomfordes pa sammanlagt

9 gruvventilationsstationer, dels varje station for sig, dels om era stationer

installerades.

Den energi som station 1arligen kunde bespara i olja var ungefar 4,7 GWh per

ar. Skulle varmevaxling installeras pa 9 stationer skulle energimangden insparad

olja bli ungefar 29 GWh per ar.

Den energi som kunde sparas in i station 1 i form av spillvarme var 0,6 GWh

per ar. Skulle varmevaxling installeras pa 9 stationer skulle den ersattningsbara

spillvarmen vara ungefar 18 GWh per ar.

De ekonomiska berakningarna gjordes i tva fall. Ett da berakningarna endast

byggde pa fortjansten av insparad olja och ett fall da det aven beraknades att den

insparade spillvarmen kunde saljas till TVAB.

Den totala installationskostnaden per station beraknades till cirka 4,3 miljoner

kr och vid berakning pa bara fortjanst av olja skulleaterbetalningstiden for 1 station

bli ungefar 1,4 ar. Med 9 stationer skulle aterbetalningstiden bli 3,6 ar.

Tas forsaljning av spillvarme med i beaktning och adderas till fortjansten av

olja sa blir aterbetalningstiden for 1 station anda 1,4 ar, men for installation pa 9

stationer blir aterbetalningstiden 2,4 ar.

De problem som skulle kunna uppsta ar problem med nedsmutsning, nagot som

skulle kunna forebyggas genom storre lamelldelning i batterivarmevaxlarna samt

skyddsmalning med Heresite pa franluftsbatterierna. Utbyggnad av franluftskanalen

maste ocksa goras da franluftsbatterierna ar for stora for att fa plats i den kanal

som nns idag.

Berakningarna bygger i alla stationer pa en franluftstemperarur pa 8

. och

en relativ fuktighet pa 100 procent. Samma sorts batterivarmevaxlare har alltsa

anvants i berakning av de olika stationerna. Vid en ytterligare projektering foreslas

att exakta varden for varje station skickas in till batteritillverkaren sa att stationsprecisa

batteriprestandakurvor kan beraknas fram.

Rekommendation ar att en forsta installation av varmevaxlarsystem genomf

ors pa KV10 da dar nns gott om plats nns for installation av tilluftsbatterier

samtidigt som den har nast hogst franluftstemperatur.

Läs hela uppsatsen hos lärosätet