Examensarbete, avancerad nivå
Värmeåtervinning av gruvventilationsluft - LKAB i Kiruna
Sammanfattning
For att brytning under jord ska vara mojlig maste stora mangder frisk luft pressas
ned till brytningsnivan, vilket gors fran olika gruvventilationsstationer. For att undvika
nedisning i schakten varms tilluften upp till 1
. innan luften transporteras ned
i berget. Idag sker denna uppvarmning av varmebatterier som nyttjar spillvarme
fran kulsinterverken. Finns ett extra varmebehov spetseldas det med olja.
Franluften ar fuktig och varm. Det ar darfor intressant att undersoka om det
skulle kunna vara mojligt att installera varmevaxling pa gruvventilationsstationerna
och nyttja varmen i franluften fran gruvan till att varma tilluften. Varmevaxlarsystem
som undersokningen grundar sig pa ar av typen batterivarmevaxlare.
Batteritillverkaren skickade ett forslag pa batterityp som skulle klara de krav
som stallts och en oert for detta system. Det system som valdes hade 4 tilluftsbatterier
av storleken 4500x2000 mm och 3 franluftsbatterier av storleken 8000x2200
mm. Varje tilluftsbatteri hade en dimensionerad eekt av 661 kW och varje franluftsbatteri
var dimensionerat till 882 kW.
Berakningar pa energibesparingen i olja som varmevaxlingen kunde medfora
gjordes. Dessutom raknades det ocksa pa hur mycket spillvarmesenergi som kunde
sparas genom att installera varmevaxling. Berakningarna genomfordes pa sammanlagt
9 gruvventilationsstationer, dels varje station for sig, dels om era stationer
installerades.
Den energi som station 1arligen kunde bespara i olja var ungefar 4,7 GWh per
ar. Skulle varmevaxling installeras pa 9 stationer skulle energimangden insparad
olja bli ungefar 29 GWh per ar.
Den energi som kunde sparas in i station 1 i form av spillvarme var 0,6 GWh
per ar. Skulle varmevaxling installeras pa 9 stationer skulle den ersattningsbara
spillvarmen vara ungefar 18 GWh per ar.
De ekonomiska berakningarna gjordes i tva fall. Ett da berakningarna endast
byggde pa fortjansten av insparad olja och ett fall da det aven beraknades att den
insparade spillvarmen kunde saljas till TVAB.
Den totala installationskostnaden per station beraknades till cirka 4,3 miljoner
kr och vid berakning pa bara fortjanst av olja skulleaterbetalningstiden for 1 station
bli ungefar 1,4 ar. Med 9 stationer skulle aterbetalningstiden bli 3,6 ar.
Tas forsaljning av spillvarme med i beaktning och adderas till fortjansten av
olja sa blir aterbetalningstiden for 1 station anda 1,4 ar, men for installation pa 9
stationer blir aterbetalningstiden 2,4 ar.
De problem som skulle kunna uppsta ar problem med nedsmutsning, nagot som
skulle kunna forebyggas genom storre lamelldelning i batterivarmevaxlarna samt
skyddsmalning med Heresite pa franluftsbatterierna. Utbyggnad av franluftskanalen
maste ocksa goras da franluftsbatterierna ar for stora for att fa plats i den kanal
som nns idag.
Berakningarna bygger i alla stationer pa en franluftstemperarur pa 8
. och
en relativ fuktighet pa 100 procent. Samma sorts batterivarmevaxlare har alltsa
anvants i berakning av de olika stationerna. Vid en ytterligare projektering foreslas
att exakta varden for varje station skickas in till batteritillverkaren sa att stationsprecisa
batteriprestandakurvor kan beraknas fram.
Rekommendation ar att en forsta installation av varmevaxlarsystem genomf
ors pa KV10 da dar nns gott om plats nns for installation av tilluftsbatterier
samtidigt som den har nast hogst franluftstemperatur.